Commodore 16

Från Wikipedia
Commodore 16
Information
OperativsystemCommodore BASIC 3.5
ProcessorMOS Technology 8501
Klockfrekvens0.89 MHz eller 1.76 MHz
Minne ROM32 KiB
Minne RAM16 KiB
Övriga detaljer
Grafikkrets: TED (320 × 200, 121 färger)
Ljudkrets: TED (2 stämmor, 4 oktaver + vitt brus)

Commodore 16 är en hemdator tillverkad av Commodore släppt 1984. Den var tänkt som en ersättare till Commodore VIC-20, och såldes för runt $99 i USA. En billigare variant av datorn såldes i Europa under namnet Commodore 116. Datorn är utrustad med en 6502-kompatibel 8501 CPU.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det var meningen att C16 skulle konkurrera med andra datorer som kostade mindre än $100, till exempel datorer från Timex Corporation, Mattel, och Texas Instruments (TI). Timex' och Mattels datorer var billigare än VIC-20, och även om VIC-20 erbjöd vissa fördelar, bland annat mer minne, så var det menat att C16 skulle bygga vidare på dessa fördelar. Priset på TI-99/4A låg mellan Commodores VIC-20 och Commodore 64 i kapacitet, men TI sänkte ständigt sina priser. På pappret låg C16 närmare TI-99/4A än den föråldrade VIC-20.

Commodores chef, Jack Tramiel, fruktade att ett eller flera japanska företag skulle introducera en användarvänlig hemdator som prismässigt skulle konkurrera ut samtliga andra datortillverkare.[1]. Även om japanerna sedermera skulle dominera den amerikanska och europeiska spelkonsolmarknaden, så var rädslan obefogad. Timex, Mattel och TI lämnade dessutom marknaden innan C16 släpptes.

Prestanda[redigera | redigera wikitext]

Commodore 116.

Utvändigt påminner C16 om VIC-20 och C64, men med ett mörkgrått skal och ljusgrå tangenter. Tangentbordets layout skiljer sig lite från de tidigare modellerna. Prestandamässigt ligger datorn mellan VIC-20 och C64. Datorn har 16 kilobyte RAM med 12 KB ledigt för ett inbyggt BASIC. Det nyutvecklade ljud- och videochipet TED hanterade en palett på 128 färger (egentligen 121, eftersom systemet byggde på 16 grundfärger i 8 luminansgrader, där svart var svart i samtliga 8 grader). TED var bättre än VIC som användes i VIC-20, kunde inte hantera sprites och de avancerade ljudmöjligheterna som C64:s VIC-II respektive SID hade. C16 hade dock BASIC 3.5 som var mer avancerad än VIC-20:s and C64:s BASIC 2.0. BASIC 3.5 hade bland annat kommandon för ljud och bitmapgrafik (320*200 pixel).

Från användarperspektiv var det tre viktiga saker som C16 saknade: en modemport samt VIC-20/C64-kompatibla Datasette- och joystickportar. Commodore sålde specifika C16datasette (Commodore 1531) samt joysticks, men tredjepartstillverkade konverterare gjorde att de mycket billigare VIC-20/C64-enheterna kunde användas. Den officiella förklaringen för ändringen av joysticksportsstandard var att reducera RF-störningar. C16:s seriellport (IEEE-488 var samma som på VIC-20 och C64, vilket innebar att skrivare och diskettstationer tillverkade för dessa datorer kunde användas med C16.

Commodore 16 var en av tre datorer i samma familj. Commodore 116 var tekniskt sett i princip identisk med C16, men hade ett mindre skal med gummitangenter och var bara tillgänglig i Europa. Datorfamiljens flaggskepp, Commodore Plus/4, liknade C116 men hade ett 59-tangenters tangentbord (samt den berömda "cursor key diamond" som bestod av fyra piltangenter, vilket kontrasterar mot VIC-20:s och C64:s två + shift-piltangenter), mer minne, en modemport samt inbyggda kontorsprogram. En relativt enkel minnesuppgradering gjorde att C16 i princip kunde köra samma program som Plus/4.

Hårdvaruutvecklaren Bil Herd har sagt att C116 var originalmodellen för datorfamiljen, och var den vision som Jack Tramiel hade. Den var utvecklad för att kosta mellan $49 och $79. C16 och Plus/4 kom senare och ska ses som ett försök att lista ut vad företaget egentligen skulle göra med den nya datorfamiljen efter att Tramiel lämnade Commodore.

Marknaden[redigera | redigera wikitext]

C16 sålde dåligt i USA, där den snabbt avvecklades, men datorn hade vissa framgångar i Europa som en billig spelmaskin.

C16:s misslyckande i USA berodde troligen på bristen av kommersiell mjukvara. Återstående C16, C116 och Plus/4-maskiner dumpades för ett reducerat pris på den europeiska marknaden, primärt i Ungern under det sena 80-talet, vilket skapade en till viss del fortfarande aktiv demoscen. Det utvecklades även ett otal icke officiella portningar av populär Commodore 64-mjukvara.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]