Ungern

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 47°N 19°Ö / 47°N 19°Ö / 47; 19

Magyarország
Flagga Statsvapen
Valspråkinget för närvarande, men det historiska valspråket är ”Regnum Mariae Patrona Hungariae” (latin för Ungerns patrons, Marias, kungadöme)
Nationalsång: Himnusz
Huvudstad
(och största stad)
Budapest
Officiellt språk ungerska
Statsskick republik
 -  president János Áder
 -  premiärminister Viktor Orbán
Självständighet enandet under Stefan I 
 -  Erkänd 1001 
Area
 -  Totalt 93 030 km2 (109:e)
 -  Vatten (%) 0,74 %
Befolkning
 -   års uppskattning 9 960 000 (folkräkningsresultat från januari 2012)[1] (80:e)
 -  Befolkningstäthet 108,4/km2 (70:e)
BNP (PPP) 2009 års beräkning
 -  Totalt 207 245 miljoner $ (2009)[2] (48:e)
 -  Per capita 20 631 $ (2009) [2] 
HDI (2012) 0,831[3] (37:e)
Valuta ungersk forint (HUF)
Tidszon CET (UTC + 1)
Topografi
 -  Högsta punkt Kékes, 1 014 m ö.h.
 -  Största sjö Balatonsjön, 600 km²
 -  Längsta flod Donau, 2 860 km
Nationaldag 20 augusti (S:t Stefans dag)
15 mars (1848 års revolution)
23 oktober (Ungernrevolten år 1956)
Nationalitetsmärke H
Landskod HU, HUN
Landsnummer 36

Ungern (ungerska: Magyarország /mɒɟɒrorsaːɡ/) är en republik i Centraleuropa. Ungerns huvudstad är Budapest. Landet gränsar till Österrike, Slovakien, Ukraina, Rumänien, Serbien, Kroatien och Slovenien.

Ungern har anor från 800-talet och befolkningen talar det ugriska språket ungerska. Landet gick med i Nato 1999 och är medlemsstat i Europeiska unionen sedan 2004.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ungerns historia
Se även: Kungariket Ungern
Budapest (1875).

I slutet av 800-talet vandrade magyariska stammar under Árpád västerut från nuvarande Ryssland. Några av dessa stammar bosatte sig på slätten mellan Donau och Tisza. År 1001 skapades en kristen statsbildning av Stefan I. Rikets storhetstid inföll på 1300- och 1400-talen. Det framträngande Osmanska riket besegrade ungrarna i slaget vid Mohács 1526, och stora delar av landet befann sig under osmanskt välde under 1500- och 1600-talen. Sedan osmanerna med Österrikes hjälp besegrats 1697 och Ungern därmed återupprättats, härskade den österrikiska Habsburgätten över ungrarna fram till 1918.

Den 15 mars 1848 bröt en revolution ut mot det österrikiska herraväldet, men slogs ned med hjälp av ryska styrkor. Österrike tvingades dock så småningom till vissa eftergifter och i och med 1867 års Ausgleich ("utjämning") bildades dubbelmonarkin Österrike-Ungern. Den österrikiske kejsaren kröntes till kung av Ungern och Ungern tilläts upprätta ett självständigt parlament. Dock behölls makten över utrikes-, försvars- och finanspolitiken i Wien.

I första världskriget deltog Ungern på Österrikes och Tysklands sida. I Trianonfördraget (1920) avtvingades Ungern cirka två tredjedelar (71,5 procent) av det historiska Ungern till Rumänien, Tjeckoslovakien, Jugoslavien, Österrike och Italien. Efter första världskriget utbröt en kommunistisk revolution under ledning av Béla Kun som ledde till upprättandet av den Ungerska sovjetrepubliken 1919. Sovjetrepubliken krossades dock efter ett halvår när rumänska styrkor intog Budapest i augusti.

Ungern återinförde 1920 monarkin som statsskick men tronen förblev vakant trots att Karl IV ("Karl I" enligt österrikisk räkning) försökte återta tronen i Ungern. Statschef var istället riksföreståndaren Miklós Horthy. Under mellankrigstiden rådde ett flerpartisystem där emellertid socialistiska och kommunistiska partier var förbjudna. Under denna tid rådde en stark revanschistisk anda gällande de förlorade områdena. Förtroendet för västmakterna var lågt och Ungern drogs allt närmare in i samarbete med Tyskland och Italien. Horthy hyste dock ingen sympati för de fascistiska eller nazistiska ideologierna. Han var snarare politiskt starkt konservativ och byggde sin politik på de traditionella maktgrupperna som adeln och kyrkan.

Under andra världskriget deltog Ungern på axelmakternas sida men till Hitlers förtret vägrade dock Horthy att låta Tyskland deportera judarna från Ungern. Detta och det faktum att Horthy i hemlighet förhandlade med västmakterna fick Hitler att tappa tålamodet och Ungern ockuperades på våren 1944 av tyska trupper. Horthy blev så småningom bortförd i fångenskap till Tyskland (Operation Panzerfaust) där han senare befriades av amerikanska trupper. Hitler tillsatte i stället en marionettregering bestående av medlemmar i det ungerska nazistpartiet Pilkorsarna under ledning av Ferenc Szálasi. Den tyske diktatorn sände samtidigt Adolf Eichmann till Budapest för att ombesörja deporteringen av de ungerska judarna. Det var under denna tid som Raoul Wallenberg var verksam i Budapest.

Efter att sovjetiska trupper frigjort Ungern från tyskarnas ockupation tillsattes en provisorisk regering med Zoltán Tildy som premiärminister 1945–1946. Sovjetunionen tog under slutet av kriget 600 000 ungrare som krigsfångar, vilka bortfördes som tvångsarbetare. Av dem återkom 200 000 aldrig till Ungern.[4] Zoltán Tildy hade varit stark motståndare till att Ungern dragits med i andra världskriget, och blev nu vald till Ungerns president 1946 med sitt självständighetsparti som fick 57 procent av de avgivna rösterna. De tilläts dock inte bilda egen majoritetsregering, utan i stället bildades en koalition där även kommunister fanns representerade. Det Ungerska arbetarpartiet (Magyar Dolgozók Pártja) av sovjetisk modell tog snart över makten och med hjälp av justitiemord förbjöds alla andra partier. Mellan 1946 och 1948 genomdrevs en omfattande sovjetisering av landet genom hot och terror.[4]

Esterháza.

Ungernrevolten bröt ut 1956, men slogs brutalt ner av sovjetiska trupper efter att bland annat premiärministern Imre Nagy verkade för att dra ur Ungern från Warszawapakten och göra landet alliansfritt. Även om Ungernrevolten inte infriade de förväntningar som fanns i stort, ledde det till att Ungern redan under tidigt 1960-tal i jämförelse med övriga länder i den sovjetiska intressesfären kunde avvika från den sovjetiska linjen och i stället bli en mer självständig stat. Ungern var en socialistisk enpartistat fram till 1989 då kommunistpartiet avvecklades.

Den ungerska regeringen beslutade 1989 att montera ner järnridån vilket påbörjades i augusti 1989. Denna händelse ledde senare till att de sovjetstödda regimerna inom östblocket också föll. Den 23 oktober 1989, på minnesdagen av 1956 års revolt, utropades Ungern till republik. Året därpå (1990) hölls det första fria valet i Ungern.

Ungern blev 1999 medlem i Nato och 2004 i Europeiska unionen (EU).

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Topografisk karta över Ungern.

Större delen av Ungern består av slättland, bland annat det stora området Alföld med inslag av pusta. Under förhistorisk tid var den ungerska slätten täckt av vatten, och kom när vattnet drog sig tillbaka att täckas av flodavlagringar, som i dag tillsammans med ditblåst lössjord ger stora vidder av mycket bördig mark.

Två tredjedelar av Ungerns yta är uppodlad. Främst odlas vete och majs, men det finns också stora odlingar av frukt, sockerbetor och grönsaker. På Bakonyskogens sydsluttningar och i nordvästra delen av landet odlas vin.

Den helt dominerande staden i landet är huvudstaden Budapest, med över två miljoner invånare. Den gamla stadsdelen Buda ligger på Donaus västra strand, och den modernare stadsdelen Pest på dess östra strand. Berömda byggnader är Kröningskyrkan och parlamentsbyggnaden. Staden var besatt av turkarna 1541–1686. Stora skador vållades under andra världskriget och folkresningen 1956.

Andra stora städer är Miskolc, Nyíregyháza, Debrecen, Pécs, Szeged med flera.

Ungerns största sjö är Balaton.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Ungern har ett kontinentalt klimat med kalla, fuktiga vintrar och varma somrar. Årsmedeltemperaturen är 9,7 °C. Temperaturen svänger mellan cirka 40 °C på sommaren till –29 °C på vintern. Temperaturen under sommaren är vanligtvis mellan 27 °C och 32 °C och under vintern mellan –15 °C och 0 °C. Genomsnittlig årsnederbörd är cirka 600 millimeter. En mindre del av landet söder om Pécs har medelhavsklimat.

Den topografiska avgränsningen av den karpatiska bassängen gör att Ungern är utsatt för torka. Större delen av Ungern är består av jordbruksmark, men det finns några rester av dess ursprungliga skog, huvudsakligen i bergsregionerna och i nationalparkerna.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Ungern är uppdelat i sju storregioner och nitton mindre områden (megyék) där huvudstaden Budapest i bland kallas en egen storregion. 22 städer (megyei jogú város) står utanför megyék-indelningen. Det finns totalt cirka 3 200 kommuner i Ungern. De minsta kallas falu (by), de mellanstora község och de största enheterna kallas város (stad).

Region Huvudstad Areal
(km²)
Invånarantal Invånare
(per km²)
Provinser
Észak-Magyarország Miskolc 13 428 1 289 000 96 Borsod-Abaúj-Zemplén, Heves och Nógrád
Észak-Alföld Debrecen 17 749 1 554 000 88 Hajdú-Bihar, Jász-Nagykun-Szolnok och Szabolcs-Szatmár-Bereg
Dél-Alföld Szeged 18 339 1 367 000 75 Bács-Kiskun, Békés och Csongrád
Közép-Magyarország Budapest 6919 2 825 000 408 Pest
Közép-Dunántúl Székesfehérvár 11 237 1 114 000 99 Komárom-Esztergom, Fejér och Veszprém
Nyugat-Dunántúl Győr 11 209 1 004 000 90 Győr-Moson-Sopron, Vas och Zala
Dél-Dunántúl Pécs 14 169 989 000 70 Baranya, Somogy och Tolna

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Etniska grupper[redigera | redigera wikitext]

Religionstillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Språk[redigera | redigera wikitext]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Ungerns författning från 1949 genomgick en fullständig revision 1989. Folkrepresentationen kallas Országgyűlés och har 386 mandat, fördelade enligt en kombination av majoritets- och proportionella val. I valet 2006 fick MSZP (socialisterna), 190 mandat och SZDSZ (liberalerna) 20 mandat och bildade en koalitionsregering. Oppositionen utgjordes av: Fidesz (Fidesz – ungerska borgerliga alliansen), 141 mandat, KDNP (kristdemokraterna) 23 mandat och MDF ("ungerskt demokratiskt forum", partiledare Ibolya Dávid) med 11 mandat. Det fanns även en oberoende ledamot, István Gyenesei, som representerade ett lokalt parti, Somogyért (för Somogy). I det senaste valet i april 2010 fick Fidesz 263 mandat, mer än två tredjedelar av mandaten. MSZP rasade till 59 mandat. Två partier förlorade alla sina mandat, MDF och SZDSZ. Två nya partier lyckades komma in parlamentet, Rörelsen för ett bättre Ungern (Jobbik) med 47 mandat och det nybildade Politik kan vara annorlunda med 16 mandat.

Parlamentsbyggnaden är Ungerns största byggnad och Europas näst största parlamentsbyggnad.[5]

Efter överenskommelse med EU (Europeiska unionen) i mars 1998 om partnerskap för anslutning genomförde Ungern en harmonisering, och efter en folkomröstning där 45,6 procent av de röstberättigade deltog röstade 83,8 procent av väljarna för EU-medlemskap. Den 1 maj 2004 blev Ungern medlem i unionen.

Den 11 mars 2013 röstade det ungerska parlamentet igenom omfattande ändringar av författningen. De ändringar som godkändes är följande: Åsiktsyttringar som skadar den ungerska staten får förbjudas. Politisk kampanj får endast förekomma i statliga medier. Begreppet "familj"[förtydliga] utesluter numera ogifta par, barnlösa par och samkönade par. Hemlösa får inte uppehålla sig på allmän plats. Författningsdomstolen får hädanefter bara kritisera ändringar av grundlagen men får inte kritisera lagarnas innehåll, eller grunda sina beslut på tidigare rättpraxis. Diskriminering på grund av ålder, kön och sexuell läggning är inte längre uttryckligen förbjuden. Medborgarnas rättigheter att klaga hos författningsdomstolen begränsas. Den som missbrukar sin rätt att klaga kan åtalas och straffas. Livstidsfångar kan nekas rätten att ansöka om nåd. Dessa lagar förs in nu i konstitutionen.[6] Ändringarna drevs igenom av högerpartiet Fidesz som kontrollerar 68 procent av platserna i parlamentet och därmed har möjlighet att ändra författningen.[6] EU-kommissionen och Europarådet anser att ändringarna inskränker medborgerliga rättigheter och att den ungerska rättsstaten är hotad. Den ungerska regeringen har kraftfullt tillbakavisat dessa synpunkter och gjort gällande att ändringarna inte på något sätt står i strid mot demokratiska principer eller mänskliga rättigheter. Ändringarna är däremot, enligt regeringen, nödvändiga för att få fart på den ungerska ekonomin och innebär ett nödvändigt nytänkande för att möta framtidens utmaningar.[källa behövs]

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Motorväg M0.
Kontorsbyggnad i Budapest.

Den ekonomiska utvecklingen i Ungern har tagit fart och bruttonationalprodukten (BNP) har ökat markant senaste åren. Den privata sektorn svarar för drygt 80 procent av BNP. Utländska investeringar till ett värde av 23 miljarder amerikanska dollar har gjorts sedan 1989. Inflationen har minskat från 14 procent (1998) till 4,7 procent (2003).

Arbetskraftens fördelning[redigera | redigera wikitext]

  • Tjänster 65 %
  • Industri 27 %
  • Jordbruk 8 % (1996)

Dominerande industrigrenar[redigera | redigera wikitext]

  • Gruvdrift
  • Metallurgi
  • Byggmaterial
  • Livsmedel
  • Textil
  • Kemisk
  • Läkemedel
  • Motorfordon

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Järnvägar[redigera | redigera wikitext]

Järnvägarna är väl utbyggda i Ungern. Järnvägsnätet når ut till framförallt Österrike, Slovakien, Serbien, Kroatien, Slovenien och Rumänien. Fram till 1980-talet var spårstandarden förhållandevis dålig då resurser för underhåll var begränsade, men sedan 1990-talet har större upprustningsarbeten skett vilket lett till en förbättrad spårstandard. Några av de moderna ungerska tågen har hög komfort. Tåg med benämningen intercity i Ungern har en god komfort och med service av hög klass. Järnvägsnätet ägs och sköts av det statliga företaget Magyar Államvasutak.

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Ungerns vägstandard ligger något över Europas genomsnitt. Vägar underhålls med gott resultat och stora satsningar på förbättrad vägstandard har gjorts från 1990-talet och framåt. Från Budapest går det motorvägar till Belgrad, Zagreb, Wien och Bratislava. Utbyggnader sker österut mot Ukraina och Rumänien. Utbyggnader av nya motorvägar sker i stor omfattning.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Ungern har sedan tidig medeltid varit den västliga civilisationens östligaste utpost i Europa. I samband med ökande autonomi inom det österrikiska kejsardömet blommade en modern högkultur upp, och i dag är Budapests kaféer och kulturinrättningar inte sämre än de som återfinns i Wien.

Mellan floderna Donau och Tisza finns en stor rikedom i folkdräkter, folksånger och folkdanser. Spåren av balkanism kan iakttas i blandningen av serbisk, svabisk -tysk, slovakisk, rumänsk och romsk folkkultur i dess möte med den ungerska kulturen. Det ungerska kulturinflytandet är alltjämt märkbart i näraliggande provinser som Vojvodina, Transsylvanien, södra Slovakien och Österrike, där på många ställen också stora ungerska minoriteter bor.

Ungern odlar mycket paprika, vilket återspeglar sig i ungerska matlagningen med rätter som gulyás, pörkölt och lecsó samt kryddan pirosarany. En annan ungersk matspecialitet är det friterade brödet langos som i Sverige blivit känt på olika stadsfestivaler.

Internationella rangordningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2009 44 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2009 25 av 175
Transparency International Korruptionsindex 2009 46 av 180
United Nations Development Programme Human Development Index 2012 37 av 186

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Népesség, népmozgalom, KSH, 2012. március 23. (Hozzáférés: 2012. március 23.)
  2. ^ [a b] ”Preliminär statistik per år 2006–2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 4 januari 2009. 
  3. ^ ”Human Development Report 2013” (på engelska). Förenta nationerna. 2013. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 2013-04-04. 
  4. ^ [a b] NationalencyklopedinUngern som folkrepublik (1949–89)
  5. ^ Engelska Wikipedia
  6. ^ [a b] Sydsvenskan, A-del, sidan 14–15, onsdag, 13 mars, 2013

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]