Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) är en handbok för psykiatrin, som innehåller standarddiagnoser för psykiatriska sjukdomstillstånd. Den ges ut av American Psychiatric Association (APA) och är brett använd över hela världen.[1] Den första versionen av DSM publicerades 1952. Den nuvarande versionen är DSM-5, vilken är den femte, omarbetade utgåvan av handboken, utgiven 2013. Kliniskt har DSM:s manualer betydelse utanför USA, men officiellt används istället ICD-10 för diagnos.[2]

DSM-IV[redigera | redigera wikitext]

DSM-IV gavs ut 1994, och ersatte då DSM-III från 1980 och dess reviderade upplaga DSM-III-R från 1987. Den senaste reviderade upplagan av DSM-IV från 2000 kallas DSM-IV-TR, där TR står för Text Revision. Diagnoskriterierna i DSM-IV finns publicerade på svenska under beteckningen Mini-D IV, som utkom 1995. En reviderad utgåva anpassad till DSM-IV-TR utkom 2002.[3] I Sverige används DSM-IV som ett komplement till ICD-10, International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, vilket är det officiella diagnossystemet.[2] En diagnos i DSM-systemet görs utifrån en multiaxial bedömning. Det betyder att man ser till flera områden i patientens liv som kan vara relevanta. Detta framhävs ibland som en fördel framför ICD-systemet. DSM-systemets fem axlar anges nedan.

Axel I: Kliniska störningar, exempelvis depression och psykos
Axel II: Personlighetsstörningar och utvecklingsstörning
Axel III: Somatiska sjukdomar eller skador med relevans för patientens psykiska störningar
Axel IV: Psykosociala problem
Axel V: Global skattning av funktionsförmågan enligt GAF-skalan

Kritik mot DSM[redigera | redigera wikitext]

Även om DSM har fått ett gott betyg för sitt sätt att standardisera psykiska diagnostiska kategorier och kriterier har den också givit upphov till kontroverser och kritik. Kritikerna, inklusive amerikanska National Institute of Mental Health, hävdar att DSM utgör ett ovetenskapligt och subjektivt system. [4] Bland annat ifrågasätts validiteten och pålitligheten hos de diagnostiska kategorierna, en övertro på ytliga symtom, användningen av påstådda skiljelinjer mellan kategorier och vad som anses vara "normalt" beteende, möjligen kulturellt betingade förutfattade meningar och en övertro på medicin som lösning på problemet.[5][6][7][8][9] Publiceringen av DSM, som omfattas av långtgående copyrightskydd, beräknas ge APA över 5 miljoner dollar i intäkter årligen. Sett till DSM:s hela utgivning beräknas APA till och med 2011 ha tjänat över 100 miljoner dollar på verket.[10]

Den femte utgåvan kritiserades av flera instanser både före och efter dess publicering. Kritiker framhåller, bland annat, att många av tilläggen och ändringarna i DSM-5 saknar empiriskt stöd; konkordansen är låg för många störningar och många delar innehåller dåligt skrivna, förvirrande eller motsägande uppgifter och tillverkare av psykofarmaka skall ha haft otillbörligt stor påverkan på innehållet. Flera forskare hävdar att DSM-5 tvingar kliniker att göra bedömningar som inte baseras på faktiska bevis, bedömningar som har långtgående konsekvenser för behandling, förskrivning av medicin och för försäkringsrelaterade frågeställningar. Den allmänna kritiken av DSM-5 resulterade i en petition med 13 000 namnteckningar och stöd från många organisationer, vilka krävde en fristående granskning av publikationen. [11]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Karolinska Institutets bibliotek, 26 januari 2007: Psykiatrimanualen DSM-IV-TR - nu tillgänglig för KI
  2. ^ [a b] SVENSK PSYKIATRI Nr 9, Svenska Psykiatriska Föreningen och Gothia, s. 12
  3. ^ Empatica: MINI-D IV, läst 14 februari 2010
  4. ^ Lane, Christopher. ”The NIMH Withdraws Support for DSM-5”. Psychology Today. http://www.psychologytoday.com/blog/side-effects/201305/the-nimh-withdraws-support-dsm-5. 
  5. ^ Allen Frances (17 May 2013). ”The New Crisis in Confidence in Psychiatric Diagnosis”. Annals of Internal Medicine. http://annals.org/article.aspx?articleid=1688399. 
  6. ^ Dalal PK, Sivakumar T. (2009) Moving towards ICD-11 and DSM-5: Concept and evolution of psychiatric classification. Indian Journal of Psychiatry, Volume 51, Issue 4, Page 310-319.
  7. ^ Kendell, R.; Jablensky, A (January 2003). ”Distinguishing Between the Validity and Utility of Psychiatric Diagnoses”. American Journal of Psychiatry 160 (1): sid. 4–12. doi:10.1176/appi.ajp.160.1.4. PMID 12505793. http://ajp.psychiatryonline.org/cgi/content/full/160/1/4. 
  8. ^ Baca-Garcia, E.; Perez-Rodriguez, M. M.; Basurte-Villamor, I.; Del Moral, A. L. F.; Jimenez-Arriero, M. A.; De Rivera, J. L. G.; Saiz-Ruiz, J.; Oquendo, M. A. (March 2007). ”Diagnostic stability of psychiatric disorders in clinical practice”. The British Journal of Psychiatry 190 (3): sid. 210–6. doi:10.1192/bjp.bp.106.024026. PMID 17329740. 
  9. ^ Pincus, H. A.; Zarin, DA; First, M (1998). ”Clinical Significance" and DSM-IV”. Arch Gen Psychiatry 55 (12): sid. 1145; author reply 1147–8. doi:10.1001/archpsyc.55.12.1145. PMID 9862559. http://archpsyc.ama-assn.org/cgi/content/extract/55/12/1145. 
  10. ^ Greenberg, Gary (January 29, 2012). ”The D.S.M.’s Troubled Revision”. The New York Times. http://www.nytimes.com/2012/01/30/opinion/the-dsms-troubled-revision.html. 
  11. ^ ”Coalition for DSM-5 Reform”. Coalition for DSM-5 Reform. http://dsm5-reform.com/. Läst October 31, 2013. 

Översättning[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]