Depression
- För andra betydelser, se Depression (olika betydelser).
| Depression | |
| Klassifikation och externa resurser | |
Vincent van Gogh, som möjligen själv led av depression och som begick självmord, målade 1890 denna bild av en man som kan uppfattas symbolisera den hopplöshet som upplevs vid depression.
|
|
| ICD-10 | F32. , F33. |
|---|---|
| ICD-9 | 296 |
| OMIM | 608516 |
| DiseasesDB | 3589 |
| MedlinePlus | 003213 |
| eMedicine | med/532 |
| MeSH | engelsk |
Depression är en psykisk störning som, med psykiatrisk terminologi, ingår i de affektiva störningarna. Depressionerna kan klassificeras i någon av flera undergrupper, där egentlig depression är en.
Vid en depression lider den drabbade av en sänkning av det allmänna stämningsläget och bär på en känsla av sorg. Ofta känns livet meningslöst och man ser ingen väg ut ur mörkret. Fenomenet har berörts i litteraturen sedan flera tusen år, ofta under beteckningen melankoli, som idag betecknar en svår form av depression.
Depression kan utlösas av psykiska faktorer, eller uppstå som ett symptom på en annan kroppslig sjukdom (organisk psykisk störning) eller biverkning av droger eller läkemedel (drogutlöst psykisk störning).
Innehåll |
[redigera] Symtom
Depression är ett låneord från latinet, depressio, 'nedtryckthet'. Som diagnos eller psykisk störning räknas ett stämningsläge som depression om personen är sorgsen och nedstämd, förlorar intresset för saker personen brukar vara intresserad av, är orkeslös och trött utan fysisk åkomma, men flera andra symtom är vanliga. Styrkan på nedstämdheten kan variera under dygnet; ofta är depressionen värst på morgonen och det är vanligt att personen vaknar tidigare än vanligt.[1]
Nedstämdheten kan yttra sig i att personen blir mer apatisk och psykomotoriskt hämmad. Dock kan depressionen också yttra sig mycket individuellt, att personen blir irriterad eller aggressiv, får psykomotorisk agitation, börjar dricka mer alkohol än annars, eller att neurotiska drag förstärks. Vanligast är att personer med depression förlorar aptiten, blir pessimistisk till självmordsbenägen, får drag av självskadebeteende, får omotiverade skuldkänslor, lägre självförtroende, minskat libido, och koncentrationssvårigheter.[2]
För att i medicinsk bemärkelse klassificeras som en depression måste tillståndet ha varat under minst ett par veckor.[3]
[redigera] Typer av depression
Depressioner kan klassificeras efter svårighetsgrad, orsak, och efter varaktighet.
[redigera] Grader av depression
Det finns olika grader av depression:
- Mild depression, med eller utan somatiska syndrom (vikförändring, psykomotorisk hämning, sömnstörning, minskad aptit).[4]
- Egentlig depression, under vilket personen vanligen har svårt att genomföra de vardagliga aktiviteterna på grund av stämningsläget. Symtomen är allvarligare och fler än vid mild depression.[5]
- melankoli, riktigt svår egentlig depression, är i strikt mening inte en diagnos.
- psykotisk depression eller reaktiv depressiv psykos, en svår och ihållande depression som med tiden uppvisar psykosens positiva symtom (hallucinationer, vanföreställningar och tankestörningar). Ibland övergår den psykomotoriska hämningen till stupor.[6]
[redigera] Funktionella och symtomatiska depressioner
- Huvudartiklar: Organiska psykiska störningar och drogutlösta psykiska störningar
Den funktionella depressionen har psykiska orsaker. Depressioner i olika svårighetsgrad kan också vara symtomatiska, det vill säga uppkomma till följd av kroppsliga sjukdomar som påverkar hjärnan eller centrala nervsystemet, eller till följd av droger. Många endokrina sjukdomar kan ge symptom på depression, t.ex. hypotyreos och Cushings syndrom. Depressioner som uppkommer i anslutning till förlossning kallas postpartumdepression.
[redigera] Frekvens
Depressioner kan vara bipolära eller unipolära, det vill säga varvas med mani eller uppträda utan förhöjt stämningsläge. Bipolära depressioner är ett stämningsläge vid bipolär sjukdom, och kan då uppkomma med eller utan psykos. Unipolära depressioner kan vara episodiska (uppträda en gång) eller recidiverande (vara återkommande, t.ex. årstidsbundet). Såväl de episodiska som de recidiverande depressionerna kan vara reaktiva, det vill säga att humöret kan förbättras tillfälligt vid vissa situationer; icke-reaktiva depressioner är oftast svårare fall (melankolier eller psykoser). Kroniska förstämningssyndrom är som regel av lättare slag än depressioner. Dit hör dystymier och cyklotymier.[7]
[redigera] Orsak
Varför depressioner uppkommer är inte helt klarlagt. Det finns många olika faktorer som ibland utlöser en depression, vilket kallas stress - sårbarhetsmodellen. Några av dessa kan vara stress, förlossning, pubertet, ensamhet eller som biverkning av en sjukdom eller medicinering. Det allvarligaste kan även vara sorgsen kärlek. Sociala eller livsomständigheter som det är svårt att psykiskt hantera, brukar ofta rapporteras av patienten.
[redigera] Psykologiska hypoteser
Deprimerade patienter berättar ofta att de inte finner några rimliga alternativ att handla efter - alla förefaller enbart negativa. Detta kan leda till en känsla av att intet kan göras - det leder till en inlärd hjälplöshet. Ofta är några av patientens tolkningar inte helt rimliga, vilket är en utgångspunkt för kognitiv terapi.
En psykoanalytisk hypotes är att det föreligger någon form av psykisk konflikt, kanske delvis omedveten. Kring depressionen ser man i den psykoanalytiska kliniken ofta en situaton där depressionen har sin början i en sorg som inte kunnat läkas ut, ofta på grund av att patienten hyser också negativa tankar mot den sörjda. Längtan och kärlek står sida vid sida med ilska på ett psykiskt otålbart vis. När processen fortskrider söker patienten undfly konflikten via identifikation med den sörjde, så blir följden att den saknade inte sörjs och den ilskan fortsatt riktas mot den sörjde fast nu i den sörjandes gestalt.[8]
Enligt inlärningspsykologi finns förklaringen i samspelet mellan individ och miljö. En modell föreslår att livshändelser, t.ex. trauma eller förlust, biologisk predisposition eller små dagliga problem och stressmoment, leder till att individen upplever att färre aktiviteter ger postitiva konsekvenser (t.ex. känslor av glädje eller kompetens), eller att det man gör inte ger lika stora positiva konsekvenser. Strategier som initialt används för att stävja negativa känslor ger en omedelbar lättnad och används därför i allt större utsträckning. Det är naturligt att en individ som upplever en minskad glädje i aktiviteter att dra sig undan. Enligt inlärningsteori fungerar dessa strategier dock inte på lång sikt, utan försätter individen i en djupare depression. Denna modell ligger till grund för behandling med beteendeaktivering, en form av kognitiv beteendeterapi, KBT.
Ett mellanting mellan psykologisk och biologisk hypotes går ut på att hjärnan skyddas av depressionen genom att en skadligt hög aktivitet i hjärnan kraftigt dämpas genom depressionen. Detta är intressant om man skulle kunna förebygga det svåra lidande som en depression innebär, genom att undvika ångest, stress och annan överaktivitet.
[redigera] Biologiska hypoteser
En populär hypotes är att hjärnans signalsubstanser är ur system. Man kan hos deprimerade patienter mäta upp förändringar i förhållandet mellan olika signalsubstanser. Man kan också notera påtagliga psykiska förändringar när man utifrån tillför signalsubstanser eller påverkar dem indirekt. Signalsubstanserna (som också är hormoner) överför impulser mellan nervcellerna. De viktigaste signalsubstanserna i det här sammanhanget är serotonin, dopamin och noradrenalin. De förmedlar impulser som är inblandade i den hjärnaktivitet som tar sig uttryck i känslolivet, tankeverksamheten, sömnen, aptiten och sexualiteten. Problemet är att det inte finns någon enda beskrivning av hur ett sådant system skulle tänkas fungera.[vem?] Det hindrar inte att mediciner riktade mot nervernas signalsubstanser har effekt. Medicinens effekt påvisar inte närvaron av ett system, än mindre beskriver det ett sådant.
En näraliggande teori ligger i att majoriteten av depressiva patienter har störningar i det hormonella system som styr kroppens svar på stress (stressaxeln). Forskning har visat att individer med depression ofta har höga halter av kortisol och andra stresshormoner i blodet, såsom kortikotropinfrisättande hormon och vasopressin. Detta även hos fertila kvinnor som generellt sett reagerar i mindre grad endokrint än män på stress. Kvinnor som är deprimerade har sänkta östrogenvärden och förhöjda androgenvärden, medan manliga patienter har sänkta testosteronvärden.[9]
[redigera] Klassificering och förekomst
Depression är en av de stora folksjukdomarna och drabbar människor i alla åldrar. Minst 25 procent av alla kvinnor och 15 procent av alla män kommer någon gång i livet att få en behandlingskrävande depression. Dock kan siffrorna variera mellan olika undersökningar beroende på hur man avgränsar det som man kallar depression.[10]
[redigera] Behandling
[redigera] Farmaceutisk behandling
Huvudartikel: Antidepressiva läkemedel
Depression kan behandlas med mediciner. Huvudsakligen i kombination med kognitiv behandling. Huvudtyperna av antidepressiva läkemedel är:
Nya klasser av antidepressiva läkemedel som påverkar kroppens reglering av stresshormoner är under utveckling. Exempel är selektiva CRH-receptor antagonister, där tidiga studier visat sig framgångsrika. Inget sådant medel finns dock på marknaden.
Olika salter av litium är vanligt vid depression av bipolär typ, men måste ställas in och övervakas noga eftersom det vid felaktig användning kan orsaka svåra biverkningar (bl.a. njurskador).
Vid kraftig, behandlingsresistent depression kan det centralstimulerande läkemedlet metylfenidat användas, användningen är dock licensbelagd och idag ganska ovanlig.
Det är viktigt att påpeka att vi allvarligare fall av depressioner ökar suicidrisken vid insättande av läkemedel, särskilt hos patienter som varit mycket hämmade av sin depression. Hämningar släpper innan läkemedlet gett någon effekt på depressionen som vanligast tar cirka två veckor[11].
[redigera] Psykoterapi
Man kan även behandla med psykoterapi, där KBT är en allt mer använd terapiform med god evidens, dock långt ifrån vanligast. En psykologisk metod med god evidens som liknar KBT men som fokuserar mindre på tankar och mer på beteende är så kallad beteendeaktivering. KBT (Kognitiv Beteendeterapi) är en blandning av kognitiv terapi och beteendeterapi.
[redigera] Övrig behandling
ECT (Electroconvulsive therapy) används oftast vid svårare fall av depression (melankoli). Effekten av ECT är mycket kraftfull och omedelbar, men är endast ämnad som akutbehandling då den inte är långsiktig.
Gestaltterapi (även kallad Gestalt Therapy på engelska) är en annan metod som fokuserar på nuet och som även lägger stor vikt vid jaget och det egna ansvaret för situationen man befinner sig i. Gestaltterapin började utvecklas av Fritz Perls, Laura Perls och Paul Goodman på 1940 och 1950-talet. Eftersom metoden är relativt ung så utvecklas den alltjämt och har genom åren genomgått en del schismer och faser.
Årstidsbunden depression (SAD) - på svenska breddgrader oftast vinterdepression behandlas ibland med ljusterapi - där patienten bestrålas med starkt ljus under terapisessioner om cirka en timme. Dock har SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering - inte funnit att ljusterapi har bättre effekt än placebo: även under vinterhalvåret ger solen mer ljus än en ljusterapilåda kan prestera. Denna slutsats har SBU kommit fram till trots att det saknas studier om ljusterapins effekter i nordliga länder, och det därmed inte går att fastslå om ljusterapin fungerar.[12]
Tillförsel av stora doser EPA, i synnerhet i förhållande till halten DHA, kan användas som behandling mot depression. Fem dubbelblinda studier har gjorts där omega-3 visade sig ha en signifikant antidepressiv effekt jämfört med kontrollgrupp i tre studier. Positiv effekt fick man i två studier med 1-2 gram ren etyl-EPA och i en studie med EPA/DHA i förhållandet 2/1. Man såg ingen signifikant skillnad i det fjärde arbetet med EPA/DHA i förhållandet 1/4 med olivolja som kontrollsubstans, och ej heller i den femte studien med ren DHA. (Näringsaspekter vid behandling av depression och ångest, Bo H Jonsson, med dr, överläkare, Stockholm)
Tillskott av magnesiumlaktat, magnesiumcitrat eller magnesiumklorid anses ha effekt mot ångest och har även föreslagits som behandling mot depression.
[redigera] Noter
- ^ The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines
- ^ The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines
- ^ The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines
- ^ The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines
- ^ The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines
- ^ The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines
- ^ The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines
- ^ Freud, Sigmund: Sorg och melankoli (1917). i Samlade skrifter, band 9. 2003: Natur och Kultur
- ^ Swaab DF et al, The stress system in the human brain in depression and neurodegeneration, Ageing Res Rev. 2005 May;4(2):141-94
- ^ Mall:Http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17948/2010-3-4.pdf
- ^ Allgulander, C. (2008). Introduktion till klinisk psykiatri. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
- ^ http://www.sbu.se/sv/Vetenskap--Praxis/Vetenskap-och-praxis/2800/ SBU.se
[1] [2] [3] Allgulander, Christer (2008). Introduktion till klinisk psykiatri (utgåva 2:a uppl. 2010). ISBN 978-91-44-04936-6
[redigera] Se även
- Dystymi
- Bipolär sjukdom, depression
- Psykos
- Monoaminteorin
- Atypisk autism
- Primär hyperparatyreos
- Hypotyreos
- Giftstruma
- Cushings syndrom
- Zinkbrist
- Vitamin B12-brist
[redigera] Externa länkar
- ”Depression”. Sjukvårdsrådgivningen. http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=25889.
- ”Depression hos äldre”. Sjukvårdsrådgivningen. http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=25913.
 |
Den här artikeln behöver fler källhänvisningar för att verifieras. (2009-10) Förbättra artikeln genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Information som inte verifieras, blir ifrågasatt och kan tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
