Koder i DSM-IV

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 4th. Edition, även känd som DSM-IV är en manual som publiceras av American Psychiatric Association och som täcker alla nu kända psykiatriska sjukdomstillstånd och störningar. Nedan finns en lista på diagnoser och koder från denna handbok för hälso- och sjukvården.

Koderna definierades och är konstruerade för att fungera som specialistläkarnas behov i samverkan med de mer övergripande allmänna klassificeringssystemet ICD-9 och senare ICD-10, som alla läkare använder i sitt dagliga arbete. ICD-systemets avsnitt för de psykiatriska sjukdomarna har inledningsbokstaven F. Mentala störningar, som konstaterats och diagnostiserats, redan i barndomen eller efter missbruk av skadliga substanser altenativt uppstått efter ett fysiskt trauma har i allmänhet kvar dessa diagnoser under livet, men då är syftet att öka förståelsen för nytillkomna diagnoser senare under livet. En del barn som föds friska men utvecklar sjukdomar som påverkar det mentala tillståndet får därför en diagnos både ur ICD för barnsjukdomar och för den psykiatriskt tillkommande delen i de fall där förståndshandikapp tillkommer. Likaså kan dessa grundläggande diagnoser kombineras med förklarande diagnoser ur Z-avsnittet i denna handbok.

UNS betyder “Utan Närmare Specifikation” och motsvarar det engelska NOS "Not Otherwise Specified" och används då tillståndet i det enskilda fallet till någon del avviker, så att annan specificerad diagnos inte är tillämplig. UNS/NOS används också ofta som beteckning under den medicinska utredningen och föregår ofta en mer definitiv diagnosen. Detta har sin motsvarighet inom fysiska specialiteter där exempelvis en akut sjuk människa efter en svår olycka opereras under en diagnos som i den akuta fasen kallas "Akut buk UNS" men under operationens gång får en tydligare eller helt klarlagd diagnos när kirurgen med egna ögon exakt kan konstatera vilka organ som är skadade eller sjuka.

Innehåll

Störningar som vanligen diagnostiseras hos spädbarn, barn eller ungdomar[redigera | redigera wikitext]

Mental retardation[redigera | redigera wikitext]

Inlärningsstörningar[redigera | redigera wikitext]

Motorisk störning[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationsstörningar[redigera | redigera wikitext]

Genomgripande störningar i utvecklingen[redigera | redigera wikitext]

Störningar som domineras av bristande uppmärksamhet och utagerande stört beteende[redigera | redigera wikitext]

Uppfödningssvårigheter och ätstörningar hos spädbarn eller småbarn[redigera | redigera wikitext]

  • 307.52 Pica
  • 307.53 Idisslande
  • 307.59 Uppfödningssvårigheter hos spädbarn eller småbarn

Tics[redigera | redigera wikitext]

  • 307.23 Tourettes syndrom
  • 307.22 Kroniska motoriska eller vokala tics
  • 307.21 Övergående tics
  • 307.20 Tics UNS

Enkopres och enures[redigera | redigera wikitext]

Övriga störningar hos spädbarn, barn eller ungdomar[redigera | redigera wikitext]

Konfusioner, demenser samt minnesstörningar och övriga kognitiva störningar[redigera | redigera wikitext]

Konfusioner[redigera | redigera wikitext]

  • 293.0 Konfusion orsakad av... [ange somatisk grund]
  • ---.- Konfusion under substansintoxikation
  • ---.- Konfusion under substansabstinens
  • ---.-- Konfusion UNS

Demenser[redigera | redigera wikitext]

Minnesstörningar[redigera | redigera wikitext]

  • 294.0 Minnesstörning orsakad av...[ange somatisk grund]
  • ---.- Substansbetingad varaktig minnesstörning
  • 294.8 Minnesstörning UNS

Övriga kognitiva störning[redigera | redigera wikitext]

  • 294.9 Kognitiv störning UNS

Psykiska störningar med somatisk grund som inte klassificeras annorstädes[redigera | redigera wikitext]

Substansrelaterade störningar[redigera | redigera wikitext]

Alkoholrelaterade störningar[redigera | redigera wikitext]

Amfetaminrelaterade störningar (inkl. amfetaminliknande substanser)[redigera | redigera wikitext]

Cannabisrelaterade störningar[redigera | redigera wikitext]

Fencyklidin (PCP)-relaterade störningar (inkl. Fencyklidinliknande substancer)[redigera | redigera wikitext]

Hallucinogenrelaterade störningar[redigera | redigera wikitext]

Koffeinrelaterade störningar[redigera | redigera wikitext]

  • 305.90 Koffeinintoxikation
  • 292.89 Koffeinbetingat ångestsyndrom
  • 292.89 Koffeinbetingad sömnstörning
  • 292.9 Koffeinrelaterad störning UNS

Kokainrelaterade störningar[redigera | redigera wikitext]

Lösningsmedelsrelaterade störningar[redigera | redigera wikitext]

Nikotinrelaterade störningar[redigera | redigera wikitext]

  • 305.10 Nikotinberoende
  • 292.0 Nikotinabstinens
  • 292.9 Nikotinrelaterad störning UNS

Opiatrelaterade störningar[redigera | redigera wikitext]

Störningar betingade av sedativa, hypnotika eller anxiolytika[redigera | redigera wikitext]

  • 304.10 Beroende av sedativa, hypnotika eller anxiolytika
  • 305.40 Missbruk av sedativa, hypnotika eller anxiolytika
  • 292.89 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikaintoxikation
  • 292.0 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikaabstinens
  • 292.81 Konfusion under sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikaintoxikation
  • 292.81 Konfusion under sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikaabstinens
  • 292.82 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingad varaktig demens
  • 292.83 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingad varaktig minnesstörning
  • 292.xx Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingat psykotiskt syndrom
  • 292.84 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingat förstämningssyndrom
  • 292.89 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingat ångestsyndrom
  • 292.89 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingad sexuell funktionsstörning
  • 292.89 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingad sömnstörning
  • 292.9 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikarelaterad störning UNS

Polysubstansrelaterad störning[redigera | redigera wikitext]

Annan (eller okänd) substansrelaterade störningar[redigera | redigera wikitext]

Schizofreni och andra psykotiska syndrom[redigera | redigera wikitext]

Förstämningssyndrom[redigera | redigera wikitext]

Depressiva syndrom[redigera | redigera wikitext]

Bipolära syndrom[redigera | redigera wikitext]

Ångestsyndrom[redigera | redigera wikitext]

Somatoforma syndrom[redigera | redigera wikitext]

Patomimier[redigera | redigera wikitext]

Dissociativa störningar[redigera | redigera wikitext]

Sexuella störningar och könsidentitetsstörningar[redigera | redigera wikitext]

Sexuella funktionsstörningar[redigera | redigera wikitext]

Sexuella avvikelser[redigera | redigera wikitext]

Könsidentitetsstörningar[redigera | redigera wikitext]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Ätstörningar[redigera | redigera wikitext]

Sömnstörningar[redigera | redigera wikitext]

Primära sömnstörningar[redigera | redigera wikitext]

Sömnstörningar relaterade till annan psykisk störning eller sjukdom[redigera | redigera wikitext]

  • 307.42 Insomni i samband med... [ange diagnos på axel I eller axel II]
  • 307.44 Hypersomni i samband med...[ange diagnos på axel I eller axel II]

Andra sömnstörningar[redigera | redigera wikitext]

Impulskontrollstörningar som ej klassificeras annorstädes[redigera | redigera wikitext]

Maladaptiva stressreaktioner[redigera | redigera wikitext]

  • 309.xx Maladaptiv stressreaktion
    • 309.0 med nedstämdhet
    • 309.24 med ångestkänslor
    • 309.28 med både ångest och nedstämdhet
    • 309.3 med stört beteende
    • 309.4 med både emotionella störningar och stört beteende
  • 309.9 Maladaptiv stressreaktion UNS

Personlighetsstörningar[redigera | redigera wikitext]

Andra tillstånd som kan vara i fokus för klinisk utredning och behandling[redigera | redigera wikitext]

Psykiska faktorer som påverkar somatisk sjukdom[redigera | redigera wikitext]

  • 316 ... [Specifik psykisk faktor] som påverkar... [ange somatisk sjukdom]

Rörelsepåverkan orsakad av medicinering[redigera | redigera wikitext]

Andra störningar orsakade av medicinering[redigera | redigera wikitext]

Relationsproblem[redigera | redigera wikitext]

  • V61.9 Problem som förknippas med en psykisk störning eller somatisk sjukdom
  • V61.20 Problem mellan föräldrar och barn
  • V61.1 Samlevnadsproblem
  • V61.8 Problem mellan syskon
  • V62.81 Relationsproblem UNS

Problem relaterade till övergrepp eller försummelser[redigera | redigera wikitext]

Övriga tillstånd som kan vara i fokus för klinisk utredning och behandling[redigera | redigera wikitext]

  • V15.81 Bristande behandlingsföljsamhet
  • V65.2 Simulering
  • V71.01 Antisocialt beteende hos vuxna
  • V71.02 Antisocialt beteende hos barn eller ungdomar
  • V62.89 Marginell mental retardation
  • 780.9 Åldersrelaterad kognitiv störning
  • V62.82 Okomplicerad sorg
  • V62.3 Studieproblem
  • V62.2 Problem i arbetslivet
  • 313.82 Identitetsproblem
  • V62.89 Religiösa eller andliga problem
  • V62.4 Kulturella anpassningssvårigheter
  • V62.89 Livskriser

Övriga koder[redigera | redigera wikitext]

  • 300.9 Ospecificerad psykisk störning (ej psykotisk)
  • V71.09 Diagnos eller tillstånd på axel I föreligger ej
  • 799.8 Diagnos eller tillstånd på axel I ej fastställd
  • V71.09 Diagnos på axel II föreligger ej
  • 799.9 Diagnos på axel II ej fastställd

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Den diagnostiska kulturen[1] är ett begrepp som belyser att diagnostik i sig kan anses lika viktigt eller viktigare än adekvat behandling. Antalet diagnoser, särskilt psykiatriska sådana, växer lavinartat,[2] och de som klubbas i DSM-IV har ibland påståtts tillkomma genom omröstning av ett litet fåtal personer på American Psychiatric Associations sammanträden.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Den stora diagnosleken i: Den medicinska vetenskapen, kap.1.[1]
  2. ^ Leif Elinder: Inget behov av fler psykiatriska diagnoser. Sydsvenskan 1/6 2010.