ENIAC

Från Wikipedia
Version från den 12 oktober 2014 kl. 09.05 av Dima (Diskussion | Bidrag)
Eniac

ENIAC, akronym för Electronic Numerical Integrator And Computer, var en amerikansk digital dator. Den började utvecklas i juli 1943 av amerikanerna Presper Eckert och John Mauchly, och blev klar 1946. Syftet med projektet var att snabbt kunna göra beräkningar av militär natur, däribland väderprognoser och analyser av projektilbanor.

ENIAC var inte den första datorn av sitt slag; bland andra Konrad Zuses Z1-Z3 i Tyskland från 1938-41 och Colossus i Storbritannien från 1943 var före. Speciellt kan nämnas John Atanasoffs ABC-computer från 1941 som Mauchly fått goda kunskaper om i juni 1941.[1]

Man övervägde att bygga en analog dator, då den tekniken var beprövad, men en sådan maskin skulle inte klara av uträkningarna tillräckligt snabbt. Lösningen var en digital maskin. Den snabbaste komponent som fanns att åtgå på den tiden var elektronröret, tusentals gånger snabbare än reläer. Eniac stod klar 1946. Den vägde 27 ton och tog upp en golvyta på 167 m2. Vidare bestod den av omkring 18 000 elektronrör, 70 000 resistorer, 10 000 kondensatorer, 6 000 strömbrytare och 1 500 reläer.

Några brister med Eniac var att maskinen var väldigt effektkrävande och att delar i den gick sönder två till tre gånger i veckan. Den var mycket omständlig att programmera om från en uppgift till en annan. När den skulle göra väderprognoser för 24 timmar tog det nästan 24 timmar att ta fram prognosen. Därför använde man Eniac endast för att göra militära, tekniska och vetenskapliga uträkningar. Den hade en kapacitet av 5000 additioner per sekund. Den krångliga programmeringen som bestod av att koppla om sladdar i maskinens inre byttes 1948 ut mot en enklare metod.

ENIAC var inte en binär maskin, den räknade med det decimala talsystemet. Detta gjorde att man inte behövde konvertera några tal efter att man räknat färdigt, däremot så försvårade det konstruktionen avsevärt. Den första binära datorn med processor-instruktioner lagrade som data i arbetsminnet var Manchester Baby som den 21 juni 1946 kunde göra sina första beräkningar. Även Zuse och Atanasoff använde binär aritmetik, och Z3 kunde programmeras.

Se även

Referenser