Relä

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Olika typer av reläer

Relä är en reglerteknisk elektrisk apparatur, där till- och frånslag av en låg styrspänning kan styra slutande och öppnande av en annan elektrisk krets, där både spänning och ström kan vara betydligt större (men behöver inte vara det).

Ett exempel på användning av reläer är till- och frånslag av belysningen i en korridor eller trappa, där man behöver kunna tända och släcka på många ställen. Tryckknappen där man tänder och släcker sluter tillfälligtvis en strömkrets, som aktiverar ett relä i ett reläskåp, varvid detta byter läge i den reglerade kretsen, den som ger spänning till lamporna/lysrören.

Elektromagnetiskt relä[redigera | redigera wikitext]

Principskiss över ett elektromagnetiskt relä.
1. Spole (elektromagnet)
2. Drivankare
3. Kontaktställe

Ett elektromagnetiskt relä har en elektromagnetisk spole, som drivs av reglerströmmen och som ändrar läge på drivankaret (ett gjutjärnsstycke som rörs av elektromagneten) så att det påverkar läget på en eller flera metallfjädrar (oftast av koppar eller någon kopparlegering), så att dessa kommer i kontakt med varandra eller förlorar kontakten. Själva kontaktställena är försedda med kontaktspetsar för att underlätta kontakt och motverka gnistbildning.

Elektromagnetiska reläer kan vara komplicerade i sin uppbyggnad om de ska utföra många uppgifter samtidigt. I sin enklaste form har ett relä bara två kopparbleck, där det ena påverkas av ankaret, men det finns reläer med tio eller fler bleck med olika funktioner.

Självhållande relä[redigera | redigera wikitext]

En viktig kopplingstyp är det självhållande reläet, där blecken är så anordnade, att när väl den reglerade kretsen är sluten, denna även driver reglerkretsen, så att reläet blir kvar i tillslaget läge även när den ursprungliga reglerströmsimpulsen är borta.

Impulsrelä[redigera | redigera wikitext]

Blecken i ett impulsrelä växlar läge, till exempel mellan till och från, när styrkretsen får en elektrisk puls.

Tidrelä[redigera | redigera wikitext]

En speciell typ av relä är tidreläet, som slår av sig själv efter en viss tid. Detta kan bland annat ske med hjälp av en bimetallfjäder som böjs så att den bryter kretsen när det flutit ström genom den en stund (till exempel blinkers i bilar), men det finns andra lösingar på det problemet.

Halvledarrelä[redigera | redigera wikitext]

Ett halvledarrelä eller solid state-relä (SSR) är en elektronisk switch som till skillnad från ett elektromekaniskt relä inte har några rörliga delar. Reläet styrs via en styrsignal med låg spänning som är elektriskt isolerad från lasten. Styrsignalen aktiverar en optokopplare där en LED aktiverar en ljuskänslig diod som då börjar leda ström. Dioden öppnar strömkretsen, vanligtvis en TRIAC, tyristor eller MOSFET-transistor. Halvledarreläer baserade på MOSFET-teknik kan bryta strömmar över en miljon gånger per sekund.

I många sammanhang där reläer varit den vanliga reglertekniska utrustningen har dessa kommit att ersättas med modern elektronik, framför allt lösningar med enchipsdatorer som huvudingrediens. Tvättmaskiner och bilar är några relativt moderna exempel på denna utveckling, men redan på 1950-talet när BARK ersattes av BESK ser vi detta. Telefonväxlar och telefonstationer var förr huvudsakligen uppbyggda av reläer (Televerkets koordinatväljare och Ericssons 500-väljare), men dessa har fasats ut, och de svenska telefonstationerna bygger nu på programminnesstyrda kretsar och Ericssons AXE–system.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]