Resistor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Olika resistorer; komponenterna med större dimensioner tål större elektrisk effekt. Överst ett motstånd på 0,56 ohm som tål 10 watt, därunder en strip med små motstånd för ytmontering.
Symbolen för resistor

En resistor, även kallad motstånd, är en passiv elektronisk komponent som utgör ett hinder för elektronernas rörelse i ett elektriskt fält. Dess resistans är ett mått på storleken av detta hinder och beräknas som kvoten mellan spänning och ström enligt Ohms lag.

Resistorer är, efter dioden, den näst vanligast förekommande komponenten i elektriska kretsar. Konstruktionen består av en oftast isolerad kropp med anslutningar, där innehållet är ett motståndselement, tillverkat av ett material med känd resistivitet (ρ), i form av en stav, ett rör, folie, ytskikt eller tråd med viss längd (l) och area (A). Detta beskrivs enligt

R = \rho\cdot\frac{l}{A}

Enheten för resistans är ohm (Ω).

Motstånd som kan anses oberoende av ström, spänning och yttre faktorer, till exempel temperatur eller ljus, kallas för "linjära motstånd" eller bara "motstånd". Om resistansen varierar med ström, spänning eller yttre faktorer benämns komponenten för "olinjärt motstånd", eller med ett namn som anger vad motståndet är beroende av.

På grund av brus i resistorer utsätts den signal som transporteras genom motståndet för distorsion. Termiskt brus och strömbrus samt dessas spänningsberoenden förorsakar störningar som i vissa applikationer behöver iakttas.

En ideal resistor saknar induktans och kapacitans. Varje verklig resistor har dock en viss impedans vilket ger en frekvensberoende signalöverföring. För en enkel tråd är den karaktäristiska impedansen

Z_0 = \sqrt{L/C}

där \ L är induktansen och \ C kapacitansen.

Om ett motstånd kyls ned mot absoluta nollpunkten, kommer för vissa ämnen det elektriska motståndet att upphöra (supraledning).

Olika typer av resistorer[redigera | redigera wikitext]

Metallfilmsmotstånd
Kolytskiktsmotstånd

Det finns olika typer av resistorer. Det flesta har en konstant resistans och kallas därför fasta resistorer. Andra har en resistans som kan varieras, till exempel skjut- och vridresistorer, och kallas därför variabla resistorer. Reglaget för att ställa in volymen på en radio är en typ av vridresistor. När volymkontrollen vrids, minskar eller ökar resistansen i en krets som reglerar ljudstyrkan.

Märkningsschema för resistorer[redigera | redigera wikitext]

Linjära motstånd kännetecknas av dess märkningsschema, som på större motstånd indikeras med färgringar enligt någon av följande tabeller:

4 färgringar

Färg Första bandet Andra bandet Tredje bandet
(multiplikator)
Fjärde bandet
(tolerans)
Svart 0 0 ×100  
Brun 1 1 ×101 ±1% (F)
Röd 2 2 ×102 ±2% (G)
Orange 3 3 ×103  
Gul 4 4 ×104  
Grön 5 5 ×105 ±0.5% (D)
Blå 6 6 ×106 ±0.25% (C)
Violett 7 7 ×107 ±0.1% (B)
Grå 8 8 ×108 ±0.05% (A)
Vit 9 9 ×109  
Guld     ×10-1 ±5% (J)
Silver     ×10-2 ±10% (K)
Ingen       ±20% (M)

5 färgringar

Färg Första bandet Andra bandet Tredje bandet Fjärde bandet
(multiplikator)
Femte bandet
(tolerans)
Svart 0 0 0 ×100  
Brun 1 1 1 ×101 ±1% (F)
Röd 2 2 2 ×102 ±2% (G)
Orange 3 3 3 ×103  
Gul 4 4 4 ×104  
Grön 5 5 5 ×105 ±0.5% (D)
Blå 6 6 6 ×106 ±0.25% (C)
Violett 7 7 7 ×107 ±0.1% (B)
Grå 8 8 8 ×108 ±0.05% (A)
Vit 9 9 9 ×109  
Guld       ×10-1 ±5% (J)
Silver       ×10-2 ±10% (K)
Ingen         ±20% (M)

6 färgringar

Färg Första bandet Andra bandet Tredje bandet Fjärde bandet
(multiplikator)
Femte bandet
(tolerans)
Temp. Koefficient
Svart 0 0 0 ×100    
Brun 1 1 1 ×101 ±1% (F) 100 ppm
Röd 2 2 2 ×102 ±2% (G) 50 ppm
Orange 3 3 3 ×103   15 ppm
Gul 4 4 4 ×104   25 ppm
Grön 5 5 5 ×105 ±0.5% (D)  
Blå 6 6 6 ×106 ±0.25% (C)  
Violett 7 7 7 ×107 ±0.1% (B)  
Grå 8 8 8 ×108 ±0.05% (A)  
Vit 9 9 9 ×109    
Guld       ×10-1 ±5% (J)  
Silver       ×10-2 ±10% (K)  
Ingen         ±20% (M)  

Standardvärdeserier för resistorer[redigera | redigera wikitext]

E6
E12
E24
E48
E96
E192

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]