Eda sanatorium

Från Wikipedia

Eda sanatorium senare kallat Bad- och vattenkuranstalten Värmlands Eda var en verksamhet i Eda socken, Värmlands län, under åren 1892 till 1931.[1][2]

Sanatoriet anlades på platsen för en tidigare hälsokälla, cirka 7 kilometer söder om Charlottenberg och erbjöd brunnsdrickning från en "järnkälla" samt varma bad.[1] Initiativtagare och ägare var läkaren Gustaf Grill. Efter hans död 1910 fortsattes verksamheten i form av ett aktiebolag med Grills änka, Gerda Grill som verkställande direktör. Under några år på 1910-talet var Julia Kinberg von Sneidern anställd som badläkare, och verksamheten fick då uppmärksamhet som en badort styrd av kvinnor, då även dess kamrer var en kvinna.[3]

Gerda Grill moderniserade badanläggningen och drev verksamheten med en viss framgång, bland annat med gäster från Norge.[3] Den fick senare ekonomiska problem som slutade med konkurs 1931.[2] Gerda Grill avled året efter.

Flera av byggnaderna, som senare har rivits, kännetecknades av en fantasifull arkitektur, bland annat en morisk paviljong med kök, matsal och sällskapslokaler.[2] Då badläkarna hade sin huvudsakliga verksamhet på andra platser kan man förmoda att anstalten endast var öppen under sommarsäsongen.[4]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Eda i Nordisk familjebok, 2:a upplagan 1907.
  2. ^ [a b c] Värmlands Eda, Facebooksida för Eda kommun 19 februari 2021. Läst 9 november 2022.
  3. ^ [a b] Värmlands Eda. En badort styrd af kvinnor. Idun 3O (1917) nr. 31.
  4. ^ Jämför Gustaf Andreas Grill, i Svenskt porträttgalleri 13, Läkarekåren (1895–1913).