Ekonomisk brottslighet
Ekonomisk brottslighet eller ekobrott är brott av ekonomisk art som vanligen utförs inom ett företag eller annan näringsverksamhet.[1] Tillgreppsbrott som rån och stöld innefattas som regel inte i termen. Den ekonomiska brottsligheten är ofta transnationell till sin natur, och bedrivs ofta som cyberbrott.[2]
Ekonomisk brottslighet i världen[redigera | redigera wikitext]
Enligt Interpol (2015) innefattas i termen ekonomisk brottslighet betalningsbedrägerier och andra bedrägerier, pengatvätt, förfalskning av sedlar och mynt, och påverkar bankväsendet och länders finanser.[2] Ekonomisk brottslighet är även en underkategori till manschettbrottslighet (eng white-collar crime).
Ekonomisk brottslighet i Sverige[redigera | redigera wikitext]
De två största ekobrottskategorierna i Sverige är skattebrott[3] och bokföringsbrott, som tillsammans står för närmare 90 procent av alla misstänkta ekobrott.[4] Vid andra slags brott än ekobrott är problemet vanligen att finna gärningsmannen medan frågan om huruvida ett brott begåtts vanligen är klar[5]. Vid ekonomisk brottslighet är frågan om vem som utfört handlingen klar men frågan om handlingen lyckats slinka igenom lagens paragrafer kan ofta vara mera oklar.[6]
Dessa brott upptäcks och anmäls främst av Skatteverket och av konkursförvaltare.
Ekonomisk brottslighet är särskilt vanligt i restaurang-, frisör- och byggbranschen. För att förbättra kontrollmöjligheterna när det gäller svartarbete infördes år 2006 lagen (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher, enligt vilken Skatteverket har rätt att kontrollera personalliggare hos restauranger och frisörer.[7]
Från år 2010 krävs certifierade kassaregister hos alla företag som tar emot kontant betalning, enligt lagen 2007:592 om kassaregister m.m.[8]
Typiska ekobrott som riktar sig mot företag eller privatperson är förskingring enligt 10 kap. 1 § brottsbalken och trolöshet mot huvudman enligt 10 kap. 5 § BrB.[9][10]
Förskingring innebär att gärningspersonen missbrukar en förtroendeställning för egen vinning och därigenom orsakar huvudmannen – exempelvis en arbetsgivare – skada. Vid trolöshet mot huvudman behöver inte gärningspersonen ha någon egen vinning.
Borgenärsbrott som omfattar oredlighet och vårdslöshet mot borgenärer och otillbörligt gynnande av borgenär.[11]
Även subventionsmissbruk det vill säga felaktig användning av EU-medel enligt 9 kap. 3a § BrB[12] och insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan räknas till ekobrotten enligt lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument.[13] Även penninghäleri (»penningtvätt«) enligt 9 kap 6a § BrB och miljöbrott enligt 29 kap 1 § Miljöbalken hör hit.[14][15]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Om ekobrott”. Ekobrottsmyndigheten. https://www.ekobrottsmyndigheten.se/om-oss/lattlast-om-ekobrottsmyndigheten/lattlast-om-ekobrott/. Läst 8 april 2021.
- ^ [a b] ”Financial crime – don’t become a victim!”. Interpol. https://www.interpol.int/Crimes/Financial-crime/Financial-crime-don-t-become-a-victim. Läst 8 april 2021.
- ^ 2 § Skattebrottslagen (1971:69)
- ^ 11 kap. 5 § Brottsbalk (1962:700)
- ^ ”Förundersökningsprotokoll på nätet - Krimfup.se | Krimfup.se”. www.krimfup.se. https://www.krimfup.se/. Läst 7 mars 2024.
- ^ ”Frågor och svar om ekobrott”. Ekobrottsmyndigheten. https://www.ekobrottsmyndigheten.se/om-oss/lattlast-om-ekobrottsmyndigheten/fragor-och-svar-om-ekobrott/. Läst 8 april 2021.
- ^ 5–8 §§ Lag (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher
- ^ 9 § Lag (2007:592) om kassaregister m.m.[uppdatering behövs]
- ^ 10 kap. 1 § Brottsbalk (1962:700)
- ^ 10 kap. 5 § Brottsbalk (1962:700)
- ^ 11 kap. 1 § Brottsbalk (1962:700)
- ^ 9 kap. 3a § Brottsbalk (1962:700)
- ^ Lag (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument[uppdatering behövs]
- ^ 9 kap. 6a § Brottsbalk (1962:700)[uppdatering behövs]
- ^ 29 kap. 1 § 1 stycket Miljöbalk (1998:808)