Ekonomisk brottslighet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ekonomisk brottslighet eller ekobrott är ett samlingsbegrepp och många är de brott som ryms inom begreppet. Vissa ekobrott är riktade direkt mot personer eller företag såsom stöld eller rån medan andra såsom skattebrott är riktade mot staten.

De två största ekobrottskategorierna är skattebrott[1] och bokföringsbrott, som tillsammans står för närmare 90 procent av alla misstänkta ekobrott.[2]

Dessa brott upptäcks och anmäls främst av Skatteverket och av konkursförvaltare.

Ekonomisk brottslighet är särskilt vanligt i restaurang-, frisör- och byggbranschen. För att förbättra kontrollmöjligheterna när det gäller svartarbete infördes år 2006 lagen (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher, enligt vilken Skatteverket har rätt att kontrollera personalliggare hos restauranger och frisörer.[3] Från år 2010 krävs certifierade kassaregister hos alla företag som tar emot kontant betalning, enligt lagen 2007:592 om kassaregister m.m.[4]

Typiska ekobrott som riktar sig mot företag eller privatperson är förskingring enligt 10 kap 1 § brottsbalken och trolöshet mot huvudman enligt 10 kap 5 § BrB.[5][6]

Förskingring innebär att gärningspersonen missbrukar en förtroendeställning för egen vinning och därigenom orsakar huvudmannen - exempelvis en arbetsgivare - skada. Vid trolöshet mot huvudman behöver inte gärningspersonen ha någon egen vinning.

Borgenärsbrott som omfattar oredlighet och vårdslöshet mot borgenärer och otillbörligt gynnande av borgenär.[7]

Även subventionsmissbruk det vill säga felaktig användning av EU-medel enligt 9 kap 3a § BrB[8] och insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan räknas till ekobrotten enligt lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument.[9] Även penninghäleri (»penningtvätt«) enligt 9 kap 6a § BrB och miljöbrott enligt 29 kap 1 § Miljöbalken hör hit.[10][11]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ 2 § skattebrottslagen (1971:69)
  2. ^ https://lagen.nu/1962:700#K11P5
  3. ^ https://lagen.nu/2006:575
  4. ^ https://lagen.nu/2007:592
  5. ^ https://lagen.nu/1962:700#K10P1
  6. ^ https://lagen.nu/1962:700#K10P5
  7. ^ https://lagen.nu/1962:700#K11P1
  8. ^ https://lagen.nu/1962:700#K9P3a
  9. ^ https://lagen.nu/2005:377#P2
  10. ^ https://lagen.nu/1962:700#P6a
  11. ^ https://lagen.nu/1998:808#K29P1S1