Elevråd

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ett elevråd är en förening där alla elever på en och samma skola är medlemmar; medlemskapet är automatiskt och gratis och att elevrådet företräder samtliga elever i skolan brukar anses underförstått.

Ett elevråds syfte är att skapa en bättre skola och en mer givande skolgång för sina elever. En viktig fråga för elevråden i dag är skoldemokrati. Det som särskiljer ett elevråd från andra föreningar är att den gemensamma nämnaren för medlemmarna inte är ett intresse eller en idé utan det faktum att de går på samma skola. Detta medför att det enda som begränsar ett elevråds verksamhet och organisationsform är elevernas på skolan fantasi och vilja.

Elevråden kallas för olika saker på olika skolor. Några vanliga namn är elevråd, elevförening, överråd och elevplenum.

Elevråd är oftast organisationer fristående från skolan, med egen ekonomi och eget organisationsnummer. Många skolor upplåter lokaler och bidrar till elevrådens ekonomi, då skolor ofta får mycket tillbaka på väl fungerande elevråd. Särskilt i lägre stadier brukar även skolans rektor eller någon lärare hjälpa till med praktiska formalia, till exempel när det gäller val av elevrådsordförande, vilket brukar ses som en god praktisk övning i demokrati.

Historia[redigera | redigera wikitext]

De första elevråden i Sverige benämndes vanligen inte sådanna utan gavs ett flertal olika namn, t.ex. Lundsbergs skola: tromannarådet (innrätt 1913)[1], Lunds Högre almänna läroverk: senatet (aktivt från skolterminen 1916/17 fram till rektors död i 1918)[2] och Solbacka läroverk: rådet (innrätt 1943/44)[3].

Vid mitten på 50-talet fanns elevråd etablerade på de flesta skolor i landet och elevråden kunde gå med i den nationella samarbetsorganisationen Sveriges Elevråds Centralorganisation - SECO som till skillnad från Elevförbundet godkände elevråd som medlemmar. 1959 samlades elevråden i SECO till den första Elevriksdagen och 1962 anordnads för första gången den gemensamma insamlingskampanjen Operation Dagsverke. Under 60-talet fanns det elevråd på många av landets gymnasier. På det nationella planet fanns flera gemensamt ägda aktiebolag och en väldigt bred verksamhet. I slutet av 60-talet började dock arbetet dala på grund av en för tydlig politisering av verksamheten och interna stridigheter. Under 70-, 80-talen hände det inte mycket i elevrådsverksamheten som helhet även om det lokalt ibland kunde ske en begränsad utveckling. Under denna tid gick andra intressenter in i elevrådens verksamhet för att gagna sina egna syften. Tydligast är skolledarnas och kommunernas tanke om att elevråd borde syssla med påverkan- och inflytandearbete och skolkläds- och studentartikelföretagen som behöver elevråden för att distribuera sina produkter. Elevråden själva ansåg oftast att det viktigaste var att elevråden sysslade med precis det som eleverna ville och fick möjlighet att utvecklas och utbyta erfarenheter tillsammans.

Elevrådens verksamhet domineras fortfarande av påverkans- och inflytandefrågor samt försäljningsverksamhet men festfixning och andra sociala arrangemang är på väg tillbaka precis som reseverksamhet, idrottsarrangemang och mycket annat.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Elevråd som organisationsform förutsätter att man inte har medlemmar i den vanligaste bemärkelsen att man skriver på en medlemshandling och avlägger en av årsmötet fastslagen medlemsavgift. Det bygger istället ofta på att klasserna på skolan väljer en representant som får vara med på elevrådets möten, ibland väljer man också en styrelse internt bland klassrepresentanterna. Att man inte har medlemmar har på många ställen lett till organisatoriska problem för de elevråd som vill skaffa organisationsnummer och bankkonton. Får att få ett organisationsnummer och kunna öppna ett bankkonto för en förening måste man nämligen ha medlemmar, en stadga och en demokratisk vald styrelse.

Nationella samarbetsorganisationer[redigera | redigera wikitext]

Elevråden i Sverige har idag två nationella samarbetsorganisationer. Sveriges Elevkårer (tidigare: Sveriges Elevråds Centralorganisation), som i huvudsak riktar sig till elevråd på gymnasiet och Sveriges elevråd - SVEA som riktar sig till elevrådsaktiva i den övre grundskolan och på gymnasiet. I många skolor, särskilt låg- och mellanstadieskolor, är elevrådet emellertid inte anslutet till någon av dessa organisationer.

Liknande organisationer[redigera | redigera wikitext]

Elevkår[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Elevkår

Termen elevkår används ibland i den specifika betydelsen av en organisation med direktanslutna medlemmar, alltså inte valda representanter för varje klass. I denna betydelse är elevkårer relativt ovanliga på grundskolenivå. På gymnasienivå förekommer de oftare - ibland finns det både ett elevråd och en elevkår på en skola. Bland Komvux och högre utbildning i Sverige dominerar elevkårerna elevinflytandet.

Elevkår var också före 1998 beteckningen för en lokalavdelning av Sveriges Elevråds Centralorganisation.

Studentkår[redigera | redigera wikitext]

Motsvarande organ på högskolor och universitet kallas studentkår och har ofta en mer formaliserad organisation med egna lokaler och anställda tjänstemän.

Referenser och källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Danielson, Frits (1946). "Skolans historia åren 1896-1922". Lundsbergs skolas historia 1896-1946, Stockholm, s. 110-114
  2. ^ Sigmund, Einar (1922). "Et mislykket svensk forsøk på elevstyre". Skole og samfund. Norsk pedagogisk revy for opdragelse og undervisning, 3. årgang (hæfte nr. 5), Kristiania, s. 191
  3. ^ Föreningen Solbackapojkarna, Historik om Solbacka läroverk, 1940 - 1950

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]