1959

Från Wikipedia

1959 - MCMLIX 50 år sedan
År 1956 | 1957 | 1958 1959 1960 | 1961 | 1962
Årtionde 1930-talet | 1940-talet 1950-talet 1960-talet | 1970-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1959
Epok: Rekordåren 1945-1967	Regent: Gustaf VI Adolf kung 1950-1973
Ärkebiskop: Gunnar Hultgren 1958-1967	Statsminister: Tage Erlander 1946-1969
Finland 1959
Epok: Efterkrigstiden 1944-1982	Regent: Urho Kekkonen president 1956-1982
Ärkebiskop: Ilmari Salomies 1951-1964	Statsminister: K.-A. Fagerholm 1958-1959 V.J. Sukselainen 1959-1961
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	115 – 116
Buddhistisk kalender	2503
Nengō (Japan)	Shōwa 34
Judisk kalender	5719 – 5720
Muslimsk kalender	1378 – 1379
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1337 – 1338
Sakakalendern (Indien)	1881 – 1882
Thailändsk solkalender	2502

Innehåll 1 Händelser 1.1 Januari 1.2 Februari 1.3 Mars 1.4 April 1.5 Maj 1.6 Juni 1.7 Juli 1.8 Augusti 1.9 September 1.10 Oktober 1.11 November 1.12 December 1.13 Okänt datum 2 Födda 3 Avlidna 4 Nobelpris

[redigera] Händelser

[redigera] Januari

• 1 januari - Kubas president Fulgencio Batista flyr från landet och lämnar därmed Havanna öppet för Fidel Castro.
• 3 januari - Alaska blir den 49:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
• 8 januari - Charles de Gaulle tillträder vid 68 års ålder officiellt som fransk president för de kommande 7 åren.
• 10 januari - Den svenska statsverkspropositionen innehåller ett ofinansierat budgetunderskott på 2,4 miljarder kronor.
• 29 januari - Ingemar Johansson och Floyd Patterson undertecknar kontraktet om en titelmatch i USA.
• Januari - Folkpartisten Ture Königson förklarar att han inte tänker rösta mot den svenska regeringens ATP-förslag, om det ställs mot Högerpartiets eller Centerpartiets förslag.

[redigera] Februari

• 14 februari - Musikalen My Fair Lady har Stockholmspremiär på Oscars i närvaro av kung Gustaf VI Adolf.

[redigera] Mars

• 1 mars - Vasaloppet kommer upp i över 1.000 deltagare för första gången.
• 8 mars - Ett militärt kuppförsök görs i Irak, vilket dock slås ned två dagar senare.
• 9 mars - Barbiedockan presenteras i USA.
• 10 mars - Ett uppror mot det kinesiska styret i Tibet bryter ut i Lhasa.
• 12 mars - Eurovisionsschlagerfestivalen äger rum i Cannes och direktsänds för första gången i svensk TV. Brita Borg sjunger det svenska bidraget Augustin. Hon kommer på en nionde plats. Nederländernas bidrag "Een beetje" med Teddy Scholten vinner tävlingen.
• 15 mars - Sommartid införs i Norge.
• 27 mars - Dalai Lama flyr från Tibet till Indien på grund av den kinesiska invasionen.
• Mars - Den svenska jordbruksfrågan löses genom att man undertecknar det så kallade sexårsavtalet.

[redigera] April

• 6 april - USA:s högsta domstol avslår på nytt en nådeansökan från den sedan 1948 dödsdömde författaren Caryl Chessman.
• 8 april - Till följd av den hela tiden ökande biltrafiken beslutar den svenska riksdagen om en stor upprustning av det svenska vägnätet.
• 12 april - Hötorgscity i Stockholm invigs under högtidliga former.

[redigera] Maj

• 14 maj - Efter två dagars hård debatt godkänner den svenska riksdagen regeringens proposition om ATP med röstsiffrorna 115-114. Folkpartisten Ture Königson lägger ner sin röst.
• 22 maj - Författaren och litteraturkritikern Sven Stolpes doktorsavhandling om drottning Kristina väcker stor uppståndelse.
• 31 maj
  • Operan Aniara har premiär på Kungliga teatern. Librettot är gjort av Erik Lindegren efter Harry Martinsons epos och musiken är skriven av Karl-Birger Blomdahl.
  • Joakim Bonnier blir i Nederländerna förste svensk att vinna en VM-tävling i Formel 1.
• Maj
  • Den svenske finansministern Gunnar Sträng framhåller att svenska staten behöver ytterligare en miljard i inkomst.
  • Folkpartiet accepterar ATP-beslutet, medan varken Högern eller Centerpartiet gör det.

[redigera] Juni

• 11 juni - Sveriges regering ger tillstånd till inrättande av ett musikgymnasium i Adolf Fredriks skola.
• 23 juni - Den sedan 1950 fängslade atomspionen Klaus Fuchs friges och beger sig genast från London till Östberlin.
• 26 juni - Ingemar Johansson blir världsmästare i tungviktsboxning genom att knocka Floyd Patterson i tredje ronden på Yankee Stadium i New York.
• 29 juni - Den algeriske rebelledaren Ben Bella och 1 400 andra algeriska fångar hungerstrejkar i franskt fängelse för att få bättre villkor.

[redigera] Juli

• 1 juli - Olle Möller anhålls för mord på Fjugestafrun Ruth Lind. Han häktas den 10 juli.
• 13 juli - Frankrikes president de Gaulle beviljar amnesti för 5 000 algeriska fångar.
• 19 juli - Sovjets ledare Nikita Chrusjtjov inställer ett officiellt besök i Sverige, sedan inbjudan till honom har kritiserats kraftigt av framförallt Högerns Jarl Hjalmarson.
• 21 juli - Frihandelsområdet EFTA bildas i Stockholm av sju stater som inte är medlemmar av tullunionen EEC. Länderna är Sverige, Norge, Danmark, Storbritannien, Schweiz, Portugal och Österrike.
• 22 juli
  • Den amerikanske vicepresidenten Richard Nixon besöker Sovjetunionen.
  • Fransmännen inleder sin hittills största offensiv mot de algeriska rebellstyrkorna.
• 31 juli - Den baskiska sepratistorganisationen ETA bildas.

[redigera] Augusti

• 2 augusti
  • Amerikanske vicepresidenten Nixon anländer till Warszawa i Polen och får ett ovationsartat mottagande.
  • Kommunistinspirerade oroligheter utbryter i det indokinesiska kungadömet Laos.
• 8 augusti - Omkring 300 raggare i stora amerikanska bilar ställer till bråk vid motortävlingen Kanonloppet i Karlskoga.
• 13 augusti - Lars-Levi Læstadius utses till chef för Stockholms statsteater.
• 17 augusti - Sveriges första "riksdag" för skolelever, ERIK, anordnas av elevorganisationen SECO (Sveriges Elevers Centralorganisation).
• 20 augusti - Bärgningen av regalskeppet Vasa, som sjönk den 10 augusti 1628, påbörjas.
• 21 augusti - Hawaii blir den 50:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
• 26 augusti - USA:s president Dwight D. Eisenhower anländer till Bonn där stora folkmassor ger honom ett hjärtligt mottagande.
• 28 augusti - Kinesiska truppstyrkor tränger in över den indiska gränsen.

[redigera] September

• 4 september
  • Lars Gustafsson uppmärksammas för romanen Poeten Brumbergs sista dagar och död.
  • Laos begär militär hjälp hos FN för att stoppa det kommunistiska anfallet.
• 10 september - Den svenska regeringen vägrar godta högerledaren Jarl Hjalmarson som delegat till FN:s generalförsamling på grund av hans utrikespolitiska uttalanden.
• 14 september - Den sovjetiska rymdsonden Luna 2 kraschlandar som första sond på månytan.
• 15 september
  • Nikita Chrusjtjov besöker USA.
  • I Houston i delstaten Texas i USA dödas sex människor då en man utlöser en bomb vid skolan "Edgar Allan Poe Elementary School". Mannen själv är en av de omkomna.
• 19 september - Evert Taube erhåller De nios pris på 10 000 kronor.
• 25 september - Sveriges andra atomreaktor startas vid AB Atomenergis forskningsstation i Studsvik.
• 26 september - Svea Hovrätt meddelar att Olle Möller skall stanna i häktet.
• 29 september - Karlstadspyromanen grips och erkänner 22 bränder.

[redigera] Oktober

• 3 oktober
  • Radioprogrammet "Över alla gränser" sänds av SR och NRK från Fredsriket Morokulien, med programledarna Lennart Hyland och Randi Kolstad.
  • Den sovjetiska rymdsonden Lunik 3, som skall runda månen och sända fotografier från dess baksida, skickas upp.
• 10 oktober - Kaliforniens guvernör Edmund Brown beslutar att ta upp den dödsdömde Caryl Chessmans fall. Han avslår Chessmans nådeansökan den 19 oktober.
• 15 oktober - Olle Möller åtalas för mordet på fru Ruth Lind.
• 16 oktober - Vilhelm Mobergs roman Sista brevet till Sverige utkommer.
• 21 oktober - Högsta domstolen i Washington ger Chessman ytterligare en tids uppskov.
• 28 oktober - Rättegången mot Olle Möller inleds i tingshuset i Hallsberg.

[redigera] November

• 10 november - Tonsättaren Karl-Birger Blomdahl utses till professor vid Musikhögskolan.
• 16 november - Musikalen Sound of Music har urpremiär på Broadway i New York.
• 17 november - FN:s generalförsamling fördömer i en resolution Sydafrikas raspolitik.

[redigera] December

• 1 december
  • Den svenska riksdagen beslutar att införa en omsättningsskatt (Oms) på 4%, sedan regeringen hotat att avgå, om förslaget inte antas.
  • Antarktis-fördraget, som innebär att kontinenten avsätts som område för vetenskaplig forskning och förbjuder militär aktivitet, undertecknas av 12 stater, däribland USA och Sovjetunionen.
• 3 december - Malpausetdammen intill staden Fréjus på franska rivieran brister och en 15 meter hög våg av vatten och slam dränker staden. Katastrofen kostar cirka 500 människoliv.
• 14 december
  • Den första banan och några byggnader på Stockholms nya flygplats Arlanda invigs.
  • Socialdemokraterna föreslår att man tills vidare bedriver skyddsforskning om atombomben för att kunna fatta beslut senare.
• 21 december - Shahen av Iran gifter sig med den 21-åriga kaptensdottern Farah Diba.
• 24 december - Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul, visas för första gången i svensk TV. Den svenska speakerrösten Bengt Feldreich sjunger Ser du stjärnan i det blå.
• 25 december - Ett antisemitiskt nidingsdåd utförs i Köln, där den nyinvigda synagogan bemålas med hakkors och smädestext. Detta blir startskottet för en våg av antisemitiskt klotter och hakkors världen över, vilken även når Sverige.
• 26 december - Den amerikanska västernserien Bröderna Cartwright har premiär i svensk TV och blir en långkörare.
• 31 december - Herbert Tingsten avgår som chefredaktör för Dagens Nyheter.

[redigera] Okänt datum

• Jarl Hjalmarson kräver KU-anmärkning mot finansminister Gunnar Sträng, eftersom den svenska budgeten är underfinansierad. I Högerns budgetförslag (skuggbudget) vill man spara bort underlaget genom att avskaffa barnbidraget och minska skolmåltider och läromedel samt statsbidrag till kommuner.
• Den svenska besparingsutredningen avger sitt betänkande, som är mycket likt Högerns. Både stats- och finansministern uttalar sig mot förslaget.
• Högerpartiet påbörjar överläggningar om sammanslagningar med de andra borgerliga partierna.
• Man börjar planera att utvidga SAS även till Finland, vilket dock misslyckas.
• Det svenska Studiefrämjandet (SFR) startas genom ombildning av Jordbrukare-ungdomens förbunds (JUF) studieverksamhet.
• Sveriges första tankfartyg för vinimport, Vinia, sjösätts.

[redigera] Födda

• 1 januari
  • Abdul Ahad Mohmand, afghansk kosmonaut.
  • Azali Assoumani, Komorernas president.
• 5 januari - Clancy Brown, amerikansk skådespelare.
• 6 januari - Johan H:son Kjellgren, svensk skådespelare.
• 8 januari - Paul Hester, australisk musiker, trummis i Crowded House 1984-1994.
• 9 januari - Göran Hallberg, svensk filmfotograf.
• 10 januari
  • Jeff Kaake, amerikansk skådespelare.
  • Chris Van Hollen, amerikansk demokratisk politiker.
• 12 januari
  • Per Gessle, svensk musiker och låtskrivare.
  • Ralf Moeller, tysk skådespelare.
• 16 januari - Sade Adu, brittisk sångerska.
• 20 januari - Joel Rifkin, amerikansk seriemördare.
• 22 januari - Linda Blair, amerikansk skådespelare.
• 23 januari - Robert Funaro, amerikansk skådespelare.
• 24 januari - Nastassja Kinski, tysk skådespelare.
• 26 januari - Jan Mybrand, svensk skådespelare.
• 27 januari - Göran Hägglund, svensk politiker, partiledare för Kristdemokraterna från 2004.
• 3 februari - Rob Wittman, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2007-.
• 9 februari - David B., egentligen David Beauchard, fransk serietecknare och författare.
• 12 februari
  • Susanne Alfvengren, svensk (gotländsk) sångerska.
  • Sigrid Thornton, australiensisk skådespelare.
• 13 februari - Peter Apelgren, svensk komiker.
• 14 februari - Renée Fleming, amerikansk operasångerska, sopran.
• 15 februari - Joseph R. Gannascoli, amerikansk skådespelare.
• 16 februari
  • John McEnroe, amerikansk tennisspelare.
  • Stefan Persson, svensk företagare, VD för Hennes & Mauritz 1982-1997.
• 17 februari - Charlotta Denward, svensk filmkonsulent och producent.
• 22 februari - Kyle MacLachlan, amerikansk skådespelare och regissör.
• 2 mars - Chris Carney, amerikansk demokratisk politiker.
• 5 mars - Vazken Sarksian, armenisk politiker.
• 8 mars - Aidan Quinn, amerikansk skådespelare.
• 15 mars - Renny Harlin, finländsk-amerikansk filmregissör och filmproducent.
• 16 mars - Jens Stoltenberg, norsk politiker, statsminister 2000-2001 och 2005-.
• 18 mars
  • Luc Besson, fransk filmregissör.
  • Irene Cara, amerikansk discosångerska och skådespelare.
• 20 mars - Jacques Penot, fransk skådespelare.
• 21 mars - Nobuo Uematsu, japansk kompositör av TV-spelsmusik.
• 22 mars - Matthew Modine, amerikansk skådespelare.
• 23 mars - Catherine Keener, amerikansk skådespelare.
• 25 mars - Micke Dubois, svensk komiker.
• 29 mars - Perry Farrell, amerikansk sångare.
• 31 mars - Dennis Cardoza, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2003-.
• 3 april - David Hyde Pierce, amerikansk skådespelare.
• 10 april - Brian Setzer, amerikansk sångare och gitarrist, frontfigur i Stray Cats.
• 12 april - Anna-Lena Brundin, svensk författare, komiker och sångerska.
• 17 april
  • Sean Bean, brittisk skådespelare.
  • Hans Crispin, svensk inspelningsledare, författare, producent, skådespelare och programledare på TV4.
• 18 april - Susan Faludi, amerikansk feministisk författare.
• 21 april
  • Juha Kankkunen, finländsk rallyförare.
  • Jens Orback, svensk socialdemokratisk politiker, konsultativt statsråd från 2004.
  • Robert Smith, brittisk musiker, sångare i The Cure.
• 27 april - Marina Levtova, rysk skådespelare.
• 3 maj - Sushri Umashri Bharti, indisk politiker.
• 4 maj
  • Inger Nilsson, svensk skådespelare, förkroppsligade Pippi Långstrump.
  • Randy Travis, amerikansk countryartist.
• 7 maj - Johan Schildt, svensk skådespelare.
• 12 maj
  • Åsa Bjerkerot, svensk skådespelare.
  • Ving Rhames, amerikansk skådespelare.
• 14 maj - Patrick Bruel, fransk musiker och skådespelare samt professionell pokerspelare.
• 15 maj - Andrew Eldritch, brittisk vokalist i bandet The Sisters of Mercy.
• 16 maj - Mare Winningham, amerikansk skådespelare och sångerska.
• 20 maj - Israel "Braddah Iz" Kamakawiwo'ole, hawaiiansk ukulelespelare och sångare.
• 21 maj
  • Nick Cassavetes, amerikansk skådespelare, manusförfattare och regissör.
  • Kent Edlund, svensk bandyspelare.
• 22 maj - Steven Patrick Morrissey, brittisk popsångare.
• 23 maj - Daniel Alfredson, svensk filmregissör.
• 24 maj
  • Pelle Lindberg, svensk ishockeyspelare.
  • Alfred Molina, brittisk skådespelare.
• 26 maj - Michael Lundholm, svensk nationalekonom och moderat politiker.
• 29 maj
  • Rupert Everett, brittisk skådespelare.
  • Johan Sterte, svensk professor, rektor vid Växjö universitet 2003-.
• 30 maj
  • Elyssa Davalos, amerikansk skådespelare.
  • Frank Vanhecke, belgisk politiker, ledare för Vlaams Blok.
• 6 juni - Marie Richardson, svensk skådespelare.
• 7 juni - Tatyana Drubich, rysk skådespelare.
• 9 juni - Maria Persson, svensk barnskådespelare.
• 11 juni - Hugh Laurie, brittisk skådespelare.
• 12 juni - Jenilee Harrison, amerikansk skådespelare.
• 14 juni - Håkan Södergren, svensk ishockeyspelare och sportkommentator i TV.
• 21 juni - John Baron, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
• 22 juni - Ed Viesturs, amerikansk bergsbestigare
• 23 juni - Duane Whitaker, amerikansk skådespelare.
• 27 juni
  • Janusz Kaminski, polsk-amerikansk filmfotograf.
  • Jeff Miller, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2001-.
• 30 juni - Vincent D'Onofrio, amerikansk skådespelare.
• 3 juli - Andreas Wisniewski, tysk skådespelare.
• 7 juli
  • Bill Campbell, amerikansk skådespelare.
  • Alessandro Nannini, italiensk racerförare.
• 8 juli - Pauline Quirke, brittisk skådespelare.
• 9 juli - Scott Garrett, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2003-.
• 10 juli - Sandy West, amerikansk musiker, trummis i Runaways.
• 11 juli - Suzanne Vega, amerikansk sångerska.
• 12 juli - Charlie Murphy, amerikansk skådespelare och författare.
• 26 juli - Kevin Spacey, amerikansk skådespelare.
• 1 augusti - Joe Elliott, sångare i Def Leppard.
• 3 augusti - John C. McGinley, amerikansk skådespelare.
• 5 augusti - Pat Smear, amerikansk musiker, gitarrist.
• 7 augusti - Koenraad Elst, belgisk indolog.
• 10 augusti - Rosanna Arquette, amerikansk skådespelare.
• 12 augusti - Annika Listén, svensk dansare.
• 13 augusti - Danny Bonaduce, amerikansk skådespelare.
• 14 augusti
  • Marcia Gay Harden, amerikansk skådespelare.
  • Magic Johnson, amerikansk basketbollspelare.
• 16 augusti - Gunilla Röör, svensk skådespelare.
• 17 augusti - David Koresh, amerikansk sektledare 1986-1993 (Davidianerna).
• 23 augusti
  • John Adler, amerikansk demokratisk politiker.
  • Görel Crona, svensk skådespelare.
• 27 augusti - Gerhard Berger, österrikisk racerförare.
• 28 augusti
  • John Allen Nelson, amerikansk skådespelare.
  • Brian Thompson, amerikansk skådespelare.
• 2 september - Guy Laliberté, kanadensisk cirkusdirektör, grundare av Cirque du Soleil
• 3 september - Cocoa Tea, jamaicansk reggaeartist.
• 4 september - Armin Kogler, österrikisk backhoppare.
• 9 september - Eric Serra, fransk tonsättare.
• 12 september - Ben Chandler, amerikansk demokratisk politiker.
• 14 september - Morten Harket, norsk popmusiker i gruppen A-ha.
• 16 september
  • Vicki Blue, amerikansk musiker, gitarrist i Runaways.
  • Eric Massa, amerikansk politiker.
• 22 september - Michael I, amerikansk motpåve.
• 23 september - Jason Alexander, amerikansk skådespelare.
• 25 september - Mina Azarian, svensk skådespelare.
• 3 oktober - Fred Couples, amerikansk golfspelare.
• 6 oktober - Peter Eriksson, svensk ryttare.
• 7 oktober - Dylan Baker, amerikansk skådespelare.
• 9 oktober - Al Jourgensen, ledare för industribandet Ministry.
• 10 oktober - Bradley Whitford, amerikansk skådespelare.
• 11 oktober - Bob Inglis, amerikansk republikansk politiker.
• 13 oktober - Marie Osmond, amerikansk sångerska.
• 15 oktober
  • Sarah Ferguson, (Fergie ) hertiginna av York, prins Andrews fru 1986-1998.
  • Ove Sellberg, svensk golfspelare.
  • Todd Solondz, amerikansk regissör.
• 16 oktober
  • Kevin Brennan, brittisk parlamentsledamot för Labour.
  • John Whittingdale, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
• 21 oktober - Mikael Dubois, svensk skådespelare och komiker.
• 23 oktober
  • "Weird Al" Yankovic, amerikansk musiker, satiriker och tv-producent.
  • Ikang Fawzi, indonesisk skådespelare.
• 25 oktober - Mikael Odhag, svensk skådespelare.
• 26 oktober - Evo Morales, boliviansk politiker, president 2005-.
• 29 oktober - Mike Gartner, kanadensisk ishockeyspelare.
• 30 oktober - Glenn Hysén, svensk fotbollsspelare.
• 31 oktober
  • Mats Näslund, svensk ishockeyspelare.
  • Neal Stephenson, amerikansk science fiction-författare.
  • Michael DeLorenzo, amerikansk skådespelare.
• 3 november - Timothy Patrick Murphy, amerikansk skådespelare.
• 5 november - Bryan Adams, kanadensisk rocksångare, gitarrist och låtskrivare.
• 6 november - David Davis, amerikansk republikansk politiker.
• 10 november - Mackenzie Phillips, amerikansk skådespelare.
• 13 november
  • Lene Hau, dansk fysiker.
  • Hari Kostov, makedonsk politiker.
  • Caroline Goodall, brittisk skådespelare.
• 16 november - Corey Pavin, amerikansk golfspelare.
• 17 november - William R. Moses, amerikansk skådespelare.
• 18 november - Karla Faye Tucker, amerikanska avrättad i Texas den 3 februari 1998.
• 19 november - Jo Bonner, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2003-.
• 20 november
  • Jackie Fox, amerikansk musiker, gitarrist i Runaways.
  • Jim McGovern, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997-.
• 22 november - Michalis Koutsogiannakis, grekiskfödd svensk skådespelare.
• 23 november - Dominique Dunne, amerikansk skådespelare.
• 24 november - Anil Kapoor, indisk skådespelare.
• 25 november - Charles Kennedy, brittisk politiker och parlamentsledamot, partiledare för Liberal Democrats 1999-.
• 30 november - Cherie Currie, amerikansk sångerska, medlem i Runaways.
• 8 december - Paul Rutherford, brittisk musiker, bakgrundssångare i Frankie Goes To Hollywood.
• 11 december - Phil Woolas, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997.
• 16 december - Malte Forssell, svensk filmproducent och inspelningsledare.
• 25 december - Michael P Anderson, amerikansk austronaut.
• 27 december - Alice Åström, svensk politiker (vänsterpartist), riksdagsledamot från 1994.
• 28 december - Katarina Ewerlöf, svensk skådespelare.
• 29 december - Patricia Clarkson, amerikansk skådespelare.
• 31 december - Val Kilmer, amerikansk skådespelare.

[redigera] Avlidna

• 5 januari - Davis Elkins, amerikansk republikansk politiker, bankman och industriman, senator 1911 och 1919-1925.
• 21 januari - Cecil B. DeMille, amerikansk filmregissör och producent.
• 23 januari - Allan Bohlin, svensk skådespelare.
• 2 februari - Tulli Sjöblom, svensk skådespelare.
• 3 februari
  • The Big Bopper, eg. Jiles Perry Richardson, Jr., amerikansk rockmusiker och låtskrivare.
  • Buddy Holly, amerikansk rockmusiker och låtskrivare.
  • Richie Valens, amerikansk rockmusiker och låtskrivare.
• 3 februari - Big Bopper, amerikansk rockmusiker.
• 20 februari - Otto Bartning, tysk arkitekt.
• 28 februari - Maxwell Anderson, amerikansk dramatiker och författare.
• 3 mars - Lou Costello, amerikansk skådespelare och komiker.
• 6 mars - Sven Miliander, svensk skådespelare.
• 8 mars - Olle Hjortzberg, svensk konstnär.
• 15 mars - Lester Young, amerikansk jazzmusiker, tenorsax.
• 26 mars - Raymond Chandler, amerikansk författare.
• 29 mars - Sara Wennerberg-Reuter, svensk kompositör.
• 2 april - Benjamin Christensen, dansk filmregissör.
• 9 april - Frank Lloyd Wright, amerikansk arkitekt.
• 12 april - Sven Lönborg, svensk filosof och pedagog.
• 17 april - Dagmar Hansen, dansk varietéartist.
• 27 april - Yngve Brilioth, svensk ärkebiskop.
• 13 maj - Sten Lindgren, svensk skådespelare.
• 14 maj - Sidney Bechet, amerikansk jazzmusiker, sopransax.
• 20 maj - Cyrillus Johansson, svensk arkitekt.
• 24 maj
  • Emmy Albiin, svensk skådespelare.
  • John Foster Dulles, amerikansk politiker, utrikesminister 1953-1959.
• 12 juni - Jerzy Świrski, polsk militär.
• 16 juni - George Reeves, amerikansk skådespelare.
• 18 juni - Ethel Barrymore, amerikansk skådespelare.
• 22 juni - Karl Jäger, tysk SS-officer; SS-Standartenführer.
• 23 juni
  • Cesare Maria De Vecchi, italiensk militär och politiker.
  • Boris Vian, fransk ingenjör, författare och jazztrumpetare.
• 6 juli - George Grosz, tysk konstnär.
• 10 juli - Marcel Van, vietnamesisk redemptorist.
• 14 juli - Grock (eg. Adriano Wettach), schweizisk clown.
• 15 juli - Ernest Bloch, amerikansk tonsättare.
• 17 juli - Billie Holiday, amerikansk jazzsångerska.
• 6 augusti - Preston Sturges, amerikansk manusförfattare och filmregissör.
• 8 augusti - Harry Roeck-Hansen, svensk skådespelare och teaterdirektör.
• 11 augusti - John Bergvall, svensk politiker.
• 20 augusti - William Halsey, amerikansk amiral.
• 28 augusti - Bohuslav Martinu, tjeckoslovakisk kompositör.
• 6 september - Kay Kendall, brittisk skådespelare.
• 22 september - William Edmund Ironside, brittisk fältmarskalk
• 28 september
  • Alvar Kraft, svensk kompositör, arrangör av filmmusik.
  • Rudolf Caracciola, italiensk racerförare.
• 1 oktober - Enrico De Nicola, italienska republikens första president.
• 4 oktober - A. Filip Liljeholm, svensk språkforskare, lärare och medeltidshistoriker.
• 7 oktober - Mario Lanza, amerikansk-italiensk operasångare.
• 14 oktober - Errol Flynn, australisk-amerikansk skådespelare.
• 16 oktober - George C. Marshall, amerikansk militär och politiker, utrikesminister 1947-1949, mottagare av Nobels fredspris.
• 28 oktober - Camilo Cienfuegos, kubansk revolutionär.
• 30 oktober - Hill McAlister, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1933-1937.
• 17 november - Heitor Villa-Lobos, brasiliansk tonsättare.
• 18 november - Douglas Håge, svensk skådespelare.
• 22 november
  • Molla Mallory, norsk tennisspelare.
  • Erik Palmstierna, svensk utrikesminister 1920.
• 13 december - Ingrid Vang Nyman, dansk illustratör (självmord).
• 21 december - Svasse Bergqvist, svensk revyförfattare.
• 28 december - Ante Pavelic, kroatisk politiker, grundare av den ultranationalistiska och fascistiska Ustaša-rörelsen.

[redigera] Nobelpris

• Fysik
  • Emilio Segré, USA
  • Owen Chamberlain, USA
• Kemi - Jaroslav Heyrovsky, Tjeckoslovakien
• Medicin
  • Severo Ochoa, USA
  • Arthur Kornberg, USA
• Litteratur - Salvatore Quasimodo, Italien
• Fred - Philip Noel-Baker, Storbritannien