Elevkår

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En elevkår är en elevorganisation som tillämpar enskilt medlemskap, alltså frivilligt medlemskap för skolans elever. Elevkårer förekommer framför allt på gymnasiet och i mindre utsträckning på övre grundskolan. Elevkårer ska inte förväxlas med elevråd, som till skillnad från elevkårer tillämpar kollektivt medlemskap och har ett system med klassrepresentanter, medan elevkårerna har en arbetande styrelse som utses av medlemmarna på ett stadgeenligt årsmöte.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den första elevkåren bildades på dåvarande Tekniska läroverket (nuvarande Sven Eriksonsgymnasiet) i Borås så tidigt som 1862, sex år efter skolans grundande. [1] Syftet med kåren var att eleverna skulle gå samman för att tillsammans köpa in ingenjörsringar, vilket man bar efter avlagd examen. Elevkårerna arbetade då, precis som idag, med att ta tillvara elevers gemensamma intressen och bedriva olika former av verksamhet.

Den första nationella organisation som samlade landets elevkårer var STSE, Statens Tekniska Skolors Elevförbund som bildades 1938. 1948 skedde namnbyte till Tekniska Läroverkens Elevkårer, TLE, och 1972 övergick organisationen till att kalla sig Elevförbundet. 1982 gick man samman med den 1952 bildade andra elevorganisationen SECO, Sveriges Elevråds Centralorganisation (1955-1982: Sveriges Elevers Centralorganisation), och bildade Elevorganisationen. Sedan 2007 heter organisationen Sveriges Elevråds Centralorganisation (SECO), och ansluter i dagsläget både elevråd och elevkårer.[2] Sommaren 2012 bytte SECO namn till Sveriges Elevkårer.

Skillnader mellan elevråd och elevkårer[redigera | redigera wikitext]

Under efterkrigstiden bildades, vid sida om de befintliga elevkårerna, de första elevråden i Sverige och dessa två typer av organisationer har sedan samexisterat och liknat varandra i olika utsträckning under olika perioder.

De avgörande skillnaderna mellan elevråd och elevkårer har varit dels att elevkårer har haft frivilligt medlemskap som har yttrat sig i bland annat medlemskort och medlemsregister, och dels att elevråden har ett system med klassrepresentanter som har utsetts i varje klass och sammanträder för att gemensamt företräda eleverna, medan en elevkårs medlemmar företräds av en styrelse som utses på ett stadgeenligt årsmöte.

En annan skillnad som ofta betonas mellan elevråd och elevkårer är att elevkårerna har en organisationsform med årsmöte, stadga och styrelse, som är mer traditionell för övriga organisationer i samhället, medan elevråd kan vara olika organiserade på olika skolor och ofta är grundade av rektorn och i högre grad upprätthålls av skolledningen.

Organisationsform[redigera | redigera wikitext]

Elevkårer har årsmöte, stadga och styrelse och kårens medlemmar är de som, genom årsmötet, beslutar över styrelse och kan påverka organisationens stadgar. Det är vanligtvis praxis att även utse ordförande, ibland genom separat ordförandeval, att utse valberedning och revisorer, och att ha en arbetande stab som utses av styrelsen under skolårets gång.

Elevkårer idag[redigera | redigera wikitext]

Under 80 och tidigt 90-tal var elevkårer vanliga inslag på framförallt landets gymnasieskolor. Under sent 90-tal lades många ner till förmån för elevråd men under 2000-talet har elevråden på en rad skolor åter valt att ombilda sig till elevkårer. Denna utveckling har inte minst skett i landets större städer, Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala, men även i städer som Växjö,Kalmar och Örebro där det har funnits en äldre tradition av elevkårer.[källa behövs]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sven Ericsson-gymnasiet
  2. ^ Principprogram för Sveriges elevkårer, SECO