Elma Ström
Elma Charlotta Ström, född 3 april 1822 i Bro i Uppland, död 14 juli 1899 i Stockholm,[1] var en svensk operasångare och skådespelare.
Elma Ström var dotter till en lantbrukare och fosterbarn hos en släkting, pastor Ekström på Mörkö, som umgicks med adeln och hade ett brett sällskapsliv. Hon underhöll med sång inför hans gäster, och en gång föreslog man att hon skulle sjunga inför en sakkunnig. Efter att hon år 1836 hade avlagt ett sångprov inför hovsångare Isak Berg blev hon antagen som elev vid Operan i Stockholm. Hon bodde på Operans elevhem i Operahuset, som förestods av Wilhelmina Fundins mor Kristina. Operaeleverna fick inte lämna huset utan tillstånd, och en anekdot berättar att Elma Ström och hennes studiekamrat Jenny Lind vid ett tillfälle då de hade fått tillstånd att lämna huset, passade på att resa runt hela staden i vagn. Hon debuterade på Operan 1841 och kontrakterades 1843.
Hon beskrivs som vacker, välväxt, med en röst: "På en gång bland de klangfullaste och starkaste, bland de mjukaste och behagligaste". Då Jenny Lind lämnade Sverige utsågs Ström till hennes ersättare och fick överta hennes främsta roller. Hon blev så hårt ansträngd av operadirektionen att rösten efter några år hade blivit förstörd. Hon lämnade därför Operan 1851.
August Blanche skrev om henne: "När mamsell Lind vistades i Paris [1841-42] och hennes partier måste af annan öfvertagas, föll valet därvid på Mamsell Ström, som ansågs för att hafva och onekligen hade, näst Lind, den största och vackraste rösten - ja vissa kotterier, till hvilka jemväl dåvarande Theaterstyrelsen slöt sig, gingo så långt att de ansågo henne kunna ersätta den frånvarande artisten. Följden blef att Selma [Elma] Ström i förtid belastades med en massa de svåraste partier och ansträngde sig öfver höfvan, innan hennes röst hunnit tillbörlig mognad, hvarigenom rösten skadades"[2] En samtida bedömning om henne var: »Att efterträda dem (Jenny Lind och mamsell Wideberg) var emellertid ingen lätt uppgift. Mamsell S. förtjänar allt beröm för det sätt, hvar på hon löst den. Hon har i sitt spel visat verklig talang utan lust att imitera.»
Hon var därefter verksam vid Dramaten som talskådespelare. Bland hennes roller fanns bland annat (Agatha i »Friskytten», Alice i »Robert».
Hon gifte sig 1846 med konstnären Lars Theodor Billing. Oscar Wijkander komponerade en sonett till hennes ära (1892).
Referenser
Fotnoter
- ^ svar.ra.se, SCB, Hedvig Eleonora döda
- ^ Ingeborg Nordin Hennel: Mod och Försakelse. Livs- och yrkesbetingelser för Konglig Theaterns skådespelerskor 1813-1863. Stockholm: Gidlunds (1997) ISBN 9178442567. sida 411
Källor
- Georg Nordensvan: "Svensk teater och svenska skådespelare från Gustav III till våra dagar. Andra boken 1842-1918" (1918)
- Elma Ström i Wilhelmina Stålberg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864)
- Billing, Lars Theodor i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1897/pdf/1897_46.pdf
- Ingeborg Nordin Hennel: Mod och Försakelse. Livs- och yrkesbetingelser för Konglig Theaterns skådespelerskor 1813-1863. Stockholm: Gidlunds (1997) ISBN 9178442567.