1899

Från Wikipedia

1899 - MDCCCXCIX 110 år sedan
År 1896 | 1897 | 1898 1899 1900 | 1901 | 1902
Årtionde 1870-talet | 1880-talet 1890-talet 1900-talet | 1910-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1899
Epok: Yngre 1800-tal 1866-1905	Regent: Oscar II kung 1872-1907
Ärkebiskop: A. N. Sundberg 1870-1900	Statsminister: E. G. Boström 1891-1900
Finland 1899
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Nikolaj II storfurste 1894-1917
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930	Generalguvernör: Nikolaj Bobrikov 1898-1904
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	55 – 56
Buddhistisk kalender	2443
Judisk kalender	5659 – 5660
Muslimsk kalender	1316 – 1317
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1277 – 1278
Sakakalendern (Indien)	1821 – 1822
Thailändsk solkalender	2442

Innehåll 1 Händelser 1.1 Okänt datum 2 Födda 3 Avlidna

[redigera] Händelser

• 17 januari - USA tar Wakeöarna i Stilla havet i besittning.
• Mitten av året - En sista undsättningsexpedition, för att hitta Andrée-expeditionen, avgår från Sverige till Grönland. Man hittar inte Andrée, men gör en del geografiska upptäckter.
• 20 januari - I Stockholm i Sverige införs frivillig fortsättningsskola med skolår 7 och skolår 8.
• 12 oktober - Andra boerkriget bryter ut.
• 11 december - Boerna vinner en seger vid Magersfontein där även den Skandinaviska kåren deltar.
• 31 december - Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av litteraturhistorikern Ruben G:son Bergh.

[redigera] Okänt datum

• Det svenska Kooperativa förbundet (KF) bildas. Syftet är att konkurrera med den privata handeln och ge arbetarna billigare konsumtionsvaror.
• Den svenska riksdagen antar "Åkarpslagen" som strafflägger försök att tvinga någon till strejk.
• Sven Hedin påbörjar sin andra Asienexpedition.
• Efter att Sveriges statsminister Boström gett efter för norrmännens krav i unionsflaggfrågan året innan avgår utrikesminister greve Ludvig Douglas. Efterträdaren, Alfred Lagerheim, kommer att tillmötesgå norrmännens krav i unionsfrågan, vilket gör honom populär i Norge och i svenska vänsterkretsar.
• Konstnären Carl Larsson ger ut Ett hem, med akvareller från Sundborn. Den kommer att påverka svensk möbel- och inredningskonst.
• På valdagen i Sverige kritiserar Verner von Heidenstam kravet på inkomst som ett villkor för rösträtt, i en dikt. Den mest kända passagen i dikten lyder "Det är skam, det är fläck på Sveriges banér, att medborgarrätt heter pengar".
• Den svenska statliga egnahemskommittén tillsätts.
• Den första motordrivna automobilomnibussen tas i bruk i Sverige.
• August Strindbergs drama Gustav Vasa sätts upp på Svenska Teatern och gör succé, medan hans övriga historiska dramer mottas kyligt av publiken.
• Stockholmsexperimentet med grisar, som inleddes 1895, läggs ner i brist på effektivitet, eftersom grisarna dör av att äta hushållsavfall.
• Den äldsta bevarade svenska grammofoninspelningen görs i Berlin. På skivan sjunger operasångaren Oscar Bergström (med två sångerskor) Till Österland vill jag fara.
• Postorderföretaget Åhléns grundas under namnet Åhlén & Holm. Dess första försäljningsvara är ett oljetryck på den svenska kungafamiljen. Man köper in ett antal sådana, för 400 kronor samt sätter in en annons i Aftonbladet för 20 kronor. Det blir succé och redan efter ett år är försäljningen uppe i 10 000 kronor.
• Sveriges första offentliga lekplats för barn anläggs i Vasaparken på Norrmalm i Stockholm.
• För att bevara vad som anses vara ett försvinnande svenskt kulturarv grundar Lilli Zickerman Föreningen för Svensk Hemslöjd under prins Eugens beskydd.

[redigera] Födda

• 7 januari - Francis Poulenc, fransk tonsättare och pianist.
• 17 januari - Al Capone, amerikansk gangster.
• 28 januari - Märta Ekström, svensk skådespelare och sångerska.
• 30 januari - Max Theiler, sydafrikansk forskare, Nobelpristagare i medicin 1951.
• 6 februari
  • Ramon Novarro, mexikansk-amerikansk skådespelare.
  • Åke Natt och Dag, svensk jurist och ämbetsman.
• 16 februari - Dagmar Ranmark, svensk folkskollärare och politiker.
• 19 februari - Lucio Fontana, italiensk konstnär.
• 20 februari - Hulusi Behçet, turkisk dermatolog.
• 1 mars - Erich von dem Bach-Zelewski, tysk SS-officer.
• 25 mars - Burt Munro, nyzeeländsk motorcykelkonstruktör och världsrekordförare.
• 19 mars - Aksel Sandemose, dansk-norsk författare.
• 5 april - Gunnar Ossiander, svensk skådespelare.
• 23 april - Bertil Ohlin, svensk politiker, partiledare, professor.
• 27 april - Walter Lantz, amerikansk animatör, filmregissör och filmproducent.
• 29 april
  • Duke Ellington, amerikansk jazzmusiker och kompositör.
  • Yngve Sköld, svensk kompositör, skådespelare, pianist och organist.
  • Håkan Westergren, svensk skådespelare.
• 8 maj - Friedrich von Hayek, brittisk ekonom och politisk filosof, nobelpristagare i ekonomi 1974.
• 10 maj - Fred Astaire, amerikansk dansör och skådespelare.
• 15 maj - Leonard B. Jordan, amerikansk republikansk politiker, senator 1962-1973.
• 24 maj
  • Henri Michaux, belgisk författare och målare.
  • Suzanne Lenglen, fransk tennisspelare.
• 26 maj
  • Pieter Menten, nederländsk konsthandlare och dömd krigsförbrytare.
  • David Erikson, svensk skådespelare.
• 1 juni - Saro Dursun, Sveriges äldsta människa.
• 4 juni - Gertrud Bodlund, svensk skådespelare och scripta.
• 10 juni - Anita Berben, tysk nakendansös.
• 16 juni - Einar Hanson, svensk skådespelare.
• 20 juni - Jean Moulin, framstående fransk motståndsman under andra världskriget.
• 22 juni - Haddon Sundblom, amerikansk konstnär.
• 27 juni - Juan Trippe, amerikansk företagare och flygpionjär, ledde under många år Pan American World Airways.
• 1 juli - Charles Laughton, amerikansk skådespelare.
• 7 juli - George Cukor, amerikansk filmregissör.
• 14 juli - Signe Enwall, svensk skådespelare.
• 17 juli - James Cagney, amerikansk skådespelare.
• 20 juli - Sven Sköld, svensk kompositör, arrangör, musiker (cello) och dirigent.
• 21 juli - Ernest Hemingway, amerikansk författare, nobelpristagare.
• 23 juli - Gustav Heinemann, tysk politiker, inrikesminister 1949-1950, justitieminister 1966-1969 och förbundspresident 1969-1974.
• 25 juli - Tove Tellback, norsk skådespelare.
• 6 augusti - Lillebil Ibsen, norsk skådespelare.
• 13 augusti - Sir Alfred Hitchcock, brittisk filmregissör.
• 21 augusti - Per Hjern, svensk skådespelare.
• 2 september - Gunnar Skoglund, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
• 5 september - Georg Leibbrandt, tysk nazistisk politiker.
• 8 september - Alice O'Fredericks, svensk-dansk skådespelare, scripta, manusförfattare och regissör.
• 9 september - C.R. Smith, amerikansk företagsledare och politiker.
• 11 september - Philipp Bouhler, tysk SS-officer.
• 14 september - Josef Meisinger, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
• 16 september - Edit Ernholm, svensk skådespelare.
• 20 september - Leo Strauss, judisk tysk-amerikansk politisk filosof.
• 23 september - Tom C. Clark, amerikansk demokratisk politiker och domare i USA:s högsta domstol 1949-1967.
• 5 oktober - Marcus Wallenberg, svensk företagsledare och tennisspelare.
• 10 oktober - Wilhelm Röpke, tysk ekonom.
• 11 oktober - Inga Ellis, svensk skådespelare.
• 20 oktober - Olive Riley, 108, världens äldsta bloggare.
• 23 oktober - Filip Oktjabrskij, sovjetisk amiral.
• 30 oktober - Einar Fagstad, svensk sångare, skådespelare, kompositör och musiker (dragspel).
• 31 oktober - Nadezjda Mandelsjtam, rysk författare.
• 9 november - Winifred Westover, amerikansk skådespelare.
• 10 november
  • Wessel Freytag von Loringhoven, tysk överste.
  • Dora Söderberg, svensk skådespelare.
• 11 november - Hilding Rolin, svensk skådespelare.
• 22 november - Hoagy Carmichael, amerikansk kompositör, textförfattare, musiker och skådespelare.
• 29 november - Andrija Artuković, kroatisk Ustaša-medlem och dömd krigsförbrytare.
• 16 december - Noel Coward, brittisk pjäsförfattare, skådespelare, regissör, manusförfattare och producent.
• 20 december
  • Olle Ek, svensk skådespelare.
  • John Sparkman, amerikansk demokratisk politiker, senator 1946-1979.
• 25 december - Humphrey Bogart, amerikansk skådespelare.

[redigera] Avlidna

• 29 januari - Alfred Sisley, fransk målare inom impressionismen.
• 18 februari - Marius Sophus Lie, norsk matematiker.
• 7 mars - Johan Raatamaa, tornedalfinsk predikant, född och bosatt på den svenska sidan av gränsen, laestadianernas andlige ledare.
• 22 mars - Otto Myrberg, svensk teolog.
• 3 april - Theodor Decker, finländsk arkitekt.
• 11 april - Gustaf Emanuel Beskow, svensk hovpredikant, pedagog och politiker.
• 15 april - Karl Ludwig Kahlbaum, tysk psykiater
• 12 maj - Roswell P. Flower, amerikansk demokratisk politiker.
• 19 maj - Charles R. Buckalew, amerikansk demokratisk politiker, senator 1863-1869.
• 20 maj - Carlotta Grisi, italiensk ballerina.
• 25 maj - Harrison Reed, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Florida 1868-1873.
• Maj - Johanna Petterson, även känd som Handelsman Johanna, Sveriges första kvinnliga handelsman.
• 10 juni - Hermann Willebrand, tysk arkitekt.
• 13 juni - Lawson Tait, skotsk gynekolog.
• 13 september - Johan Knutson, finlandssvensk målare.
• 5 oktober - James Harlan, amerikansk politiker, senator 1855-1865 och 1867-1873.
• 21 november - Garret Hobart, amerikansk republikansk politiker, USA:s 24:e vicepresident.
• 26 november - Thomas Tipton, amerikansk politiker, senator 1867-1875.
• 27 november - Guido Gezelle, belgisk författare och präst.
• 11 december - Carl Oskar Troilius, svensk generaldirektör och riksdagsman.
• 22 december - Hugh Lupus Grosvenor, brittisk politiker.
• 30 december - Axel Danielsson, svensk socialdemokratisk politiker och journalist.