Erik Gustaf Brydolf

Från Wikipedia
Erik Gustaf Brydolf

Erik Gustaf Brydolf, tidigare Brohmer, född 30 maj 1773 på Mörby i Hogstads socken, död 18 december 1840, var en svensk präst.

Brydolf var son till fältväbeln Anders Samuel Brohmer och Anna Catharina Sahlin. Han blev student i Uppsala hösten 1795, filosofie magister 1800, bataljonspredikant vid Livgrenadjärregementet 1801, avlade pastoralexamen 1802, blev regementspastor 1805, kyrkoherde i Hällestads socken i Linköpings stift 1808 och prost 1822.

Brydolf var känd bl.a. som topografisk beskrivare och författare till en latinsk dissertation om Risinge socken i Östergötland.[1]

Brydolf var gift första gången 1810 med Adriana Norberg (1789–1811) och andra gången 1814 med sin svägerska Petronella Norberg (1788–1879). Båda hustrurna var döttrar till hovpredikanten Anders Norberg och Sigrid Kolmodin.

Erik Gustaf Brydolf är stamfar till den svensk-amerikanska släkten Brydolf. Han var far till överstelöjtnant och konstnären Fabian Brydolf, provinsialläkaren Gustaf Sigfrid Brydolf och författarinnan Adriana Hollberg samt svärfar till läkaren och författaren Carl Anton Wetterbergh och kontraktsprosten Peter Erik Rudebeck.[2]

Källförteckning

  1. ^ Erik Gustaf Brydolf, De Paroecia Risinge in Ostrogothia, I Uppsala 1800, II Uppsala 1801. Erixon & Wallin, Stockholm 1929-1932, Svenska kulturbilder, Del I och II, s.309.
  2. ^ Johan Alfred Westerlund och Johan Axel Setterdahl (Linköping 1917), Linköpings stifts herdaminne D. 3, s.512 och s.721.