Evidensgrad

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Evidens)
Hoppa till: navigering, sök
Medicinska forskningsmetoder
kvantitativa metoder

Evidensgrad används inom bl.a. medicinsk forskning att klassificera metoder och rekommendationer. Enligt en överenskommelse mellan Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och SBU indelas evidensgraden enligt följande steg:

Evidensgrad 1: Minst två oberoende studier med högt bevisvärde eller en systematisk översikt av flera originalstudier med högt bevisvärde.
Evidensgrad 2: En studie med högt bevisvärde plus minst två med medelhögt bevisvärde och entydiga resultat.
Evidensgrad 3: Minst två studier med medelhögt bevisvärde och entydigt resultat.
Evidensgrad 4: Enbart studier med lågt bevisvärde eller avsaknad av studier. Expertutlåtanden eller konsensusutlåtanden utan explicit systematisk genomgång.

Man pratar också om hög respektive låg evidensgrad. Lite förvirrande är denna omvänd mot siffrorna så att evidensgrad 1 är högst evidensgrad och evidensgrad 4 den lägsta.

Systematiska sammanställningar av aktuell forskning har således högre evidensgrad än enskilda studier. Endast originalstudier kan bidra med bevisvärde, vilket sammanställningar inte kan.

Tillräckligt stora randomiserade försök, särskilt dubbelblindtester, anses ha högt bevisvärde. Epidemiologiska studier som uppvisar relativ risk med mindre än 2 (eller mindre än 100%) anses ha lågt bevisvärde på grund av hög risk för confounding (okända bakomliggande faktorer) och snedvridning, medan risken är låg om studien uppvisar relativ risk högre än 5. Flera epidemiologer menar därför att epidemiologiska studier som påvisar relativ risk med mindre än 3 bör tas med stor försiktighet, och mindre än 2 är svåra att tolka och därför olämpliga att dra slutsatser av eller att publicera.[1][2][3] Emellertid har denna tumregel och termen skräpvetenskap kommit att användas bland annat av tobaksindustrin för att håna vetenskapliga resultat som indikerar cancerrisker.[4][5]

Enligt det internationella evidensgraderingssystemet GRADE[6] graderas evidensstyrkan i fyra nivåer:

  • Starkt vetenskapligt underlag
  • Måttligt starkt vetenskapligt underlag
  • Begränsat vetenskapligt underlag
  • Otillräckligt vetenskapligt underlag

”Ju starkare evidens, desto mindre sannolikt är det att redovisade resultat kommer att påverkas av nya forskningsrön inom en överblickbar framtid.”[7]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor och fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ “In epidemiologic research, relative risks of less than 2 are considered small and usually difficult to interpret. Such increases may be due to chance, statistical bias or effects of confounding factors that are sometimes not evident.” – National Cancer Institute, “Abortion and possible risk for breast cancer: analysis and inconsistencies,” October 26, 1994.
  2. ^ “Relative risks of less than 2.0 may readily reflect some unperceived bias or confounding factor, those over 5.0 are unlikely to do so.” - Breslow and Day, 1980, Statistical methods in cancer research, Vol. 1, The analysis of case control studies. Published by the World Health Organization, International Agency for Research on Cancer, Sci. Pub. No. 32, Lyon, p. 36
  3. ^ “Relative risks of 2 have a history of unreliability” - Robert Temple, M.D. Food and Drug Administration Journal of the American Medical Association (JAMA), Letters, September 8, 1999
  4. ^ "An association is generally considered weak if the odds ratio [relative risk] is under 3.0 and particularly when it is under 2.0, as is the case in the relationship of ETS and lung cancer." - Dr. Kabat, IAQC epidemiologist
  5. ^ John Stauber och Sheldon Rampton, Trust Us, We're Experts, 2001
  6. ^ Grading of Recommendations Assessment, Development and Evaluation
  7. ^ [1] SBU-rapport 203 Rotfyllning, sid 18. Nov 2010.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]