Samhällsvetenskap
Samhällsvetenskap är en beteckning på de vetenskapliga ämnen som studerar samhället ur olika aspekter. Gränsen mellan samhällsvetenskap och humaniora är diffus.
Innehåll |
Indelning [redigera]
Antropologi [redigera]
Huvudartikel: Antropologi
Ekonomi [redigera]
Huvudartiklar: Nationalekonomi och företagsekonomi
Pedagogik [redigera]
Huvudartikel: Pedagogik
Geografi [redigera]
Huvudartikel: Geografi
Historia [redigera]
Huvudartikel: Historia
Juridik [redigera]
Huvudartikel: Juridik
Lingvistik [redigera]
Huvudartikel: Lingvistik
Lingvistik är en vetenskap som undersöker de kognitiva och sociala aspekterna av mänskligt språk.
Statsvetenskap [redigera]
Huvudartikel: Statsvetenskap
Statsvetenskap är en vetenskap som studerar politik i bred bemärkselse, exempelvis politiska statsskick och institutioner, politiska ledare, politiska värderingar och politiskt beteende. Det finns flera subdiscipliner inom statsvetenskapen, exempelvis politisk teori och filosofi, internationella relationer och valteori.
Sociologi [redigera]
Huvudartikel: Sociologi
Sociology är det systematiska studiet av samhället och social handling. Sociologin etablerades som vetenskap av Auguste Comte (1798–1857) 1838.[1] Comte försökte att integrera historia, psykologi och ekonomi och på så sätt skapa en bättre förståelse för samhället.
Sociologins utveckling kan också ses som en akademisk responst till modernismens utmaningar och problem, såsom industrialisering, urbanisering, sekularisering och rationalisering.[2] Eftersom sociologi är ett sådant brett akademiskt område kan det vara svårt att definiera, även för professionella sociologer.
Utbildning och betyg [redigera]
De flesta universitet tillhandahåller kurser och utbildningsprogram inom det samhällsvetenskapliga området.[3] Bachelor är en examen som är särskilt utformad för samhällsvetenskap.
Samhällsvetenskapliga ämnen [redigera]
- Biblioteks- och informationsvetenskap
- Demografi
- Ekonomisk historia
- Företagsekonomi
- Genusvetenskap
- Informatik
- Juridik
- Kulturgeografi
- Medie- och kommunikationsvetenskap
- Nationalekonomi
- Psykologi
- Socialantropologi
- Sociologi
- Statsvetenskap
Centrala begrepp [redigera]
Till några av de mest centrala begreppen inom samhällsvetenskapen hör utbud och efterfrågan, transaktionskostnad, nytta, marginalnytta, marginalkostnad, pris, produktivitet, komparativa fördelar, specialisering, jämvikt, funktionalism, strukturalism, externalitet, kollektiv nyttighet, fripassagerare, altruism, konkurrens, kollektivt handlande, ojämlikhet, egendom, fördelning, social klass, stratifiering, status, rationalitet, formalisering, byråkratisering, reglering, institution, organisation, socialisering, social norm, kultur, värderingar, etnicitet, nation, ingrupp och utgrupp, identitet, genus, social konstruktion, ideologi, stat, gräns, konflikt, aggression, våld, migration, makt, oligarki, demokrati, språk, population, evolution, åldersfördelning och släktskap.
Se även [redigera]
Externa länkar [redigera]
- Social Vetenskap.se, portal för svensk forskning i socialt arbete
Källor [redigera]
- ^ A Dictionary of Sociology, Article: Comte, Auguste
- ^ Habermas, Jurgen, The Philosophical Discourse of Modernity: Modernity's Consciousness of Time, Polity Press (1985), paperback, ISBN 0-7456-0830-2, p2
- ^ Peterson's (Firm : 2006- ). (2007). Peterson's graduate programs in the humanities, arts, & social sciences, 2007. Lawrenceville, NJ: Peterson's.
|
|||||
