Försvarsmaktens specialförband

Från Wikipedia
Version från den 18 juli 2017 kl. 06.58 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 4 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.4.2))
Försvarsmaktens specialförband
Information
Datum2000-
LandSverige Sverige
TypSpecialförband
HögkvarterStockholm
FörläggningsortKarlsborg
FärgerOlivgrönt[1]     
Befälhavare
C SFGenerallöjtnant Dennis Gyllensporre
C SFLBrigadgeneral Urban Molin

Försvarsmaktens specialförband (FM SF) är den svenska Försvarsmaktens organisation för specialförband och dess ledning.

Historia

Försvarsmaktens första specialförband, Särskilda skyddsgruppen (SSG), inrättades år 1994 av Överbefälhavaren. År 2000 inrättades Försvarsmaktens specialförband med ledning för att utveckla verksamheten. Den skulle ledas av chefen för strategiledningen, stabsresurser ur Operativa insatsledningen (OPIL) och SSG samt del av Fallsärmsjägarskolan (1. Fskjkompaniet). 1. Fskjkompaniet är föregångaren till FJS Insatskompani (IK) som bildades år 2003 och FJS Insatskompani ersattes i sin tur av Särskilda Inhämtningsgruppen år 2007.

År 2011 slogs SSG och SIG samman och bildade Särskilda operationsgruppen (SOG).[2]

Organisation

Specialförbandsledningen

Specialförbandsledningen (SFL) är förlagd vid Högkvarteret i Stockholm.

Särskilda operationsgruppen

Särskilda operationsgruppen (SOG) är ett krigsförband förlagt till Karlsborgs garnison.

Chefer

Chefen för specialförbanden (C SF) ansvarar för samordning och ledning av specialförbanden.[3] Posten innehas av chefen för Ledningsstaben som utses av regeringen.[4]

Referenser

Noter

  1. ^ ”Kapitel 8 Tjänstetecken” (PDF). Uniformsbestämmelser. Försvarsmakten. sid. 100. Arkiverad från originalet den 1 november 2013. https://web.archive.org/web/20131101202002/http://www.forsvarsmakten.se/Global/Myndighetswebbplatsen/4-Om-myndigheten/Dokumentfiler/uniformer/8_Tjanstetecken.pdf. Läst 22 december 2013. 
  2. ^ Försvarsmakten (9 oktober 2011). ”http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2009/10/ssg-och-sig-bildar-nytt-specialforband/”. Pressmeddelande. Läst 22 december 2012.
  3. ^ ”Arbetsordning 2010” (PDF). Försvarets författningssamling. Försvarsmakten. sid. 49. Arkiverad från originalet den 24 december 2013. https://web.archive.org/web/20131224111201/http://www.forsvarsmakten.se/Global/Myndighetswebbplatsen/4-Om-myndigheten/Dokumentfiler/lagrum/G%C3%A4llande%20FFS%201995-2011/FFS%202010-9%20FM%20ArbO.pdf. Läst 22 december 2013. 
  4. ^ 17 kap 2 §, ”Försvarsmaktens föreskrifter (2013:14) med arbetsordning för Försvarsmakten”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 29 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150629115015/http://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/lagrum/gallande-ffs-2012-2013/ffs-2013-4-fmarbo.pdf. Läst 8 januari 2015. 
  5. ^ ”CV Jörgen Ericsson” (PDF). Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 16 december 2013. https://web.archive.org/web/20131216002303/http://www.forsvarsmakten.se/Global/Myndighetswebbplatsen/4-Om-myndigheten/Dokumentfiler/cv/cv_jorgen_ericsson_sve_091015.pdf. Läst 22 december 2013. 
  6. ^ Tomas Kvarnkullen (24 mars 2011). ”Svenska elitförbandet förbereder sig”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/svenska-elitforbandet-forbereder-sig/. Läst 22 december 2013. ”Specialförbandens högste chef, generallöjtnant Jan Salestrand, gjorde sig i går oanträffbar. - Han vill inte intervjuas om specialförbanden, säger Roger Magnegård, försvarets presschef.” 
  7. ^ Försvarsmakten (27 november 2014). ”ÖB får förlängt och ny chef för ledningsstaben utsedd”. Pressmeddelande. Läst 8 januari 2015.

Externa länkar