Folkrättsbrott

Folkrättsbrott, är ett brott enligt svensk lag som består i svår överträdelse av den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter. Straffsatsen för brottet är fängelse i högst fyra år. I brottsbalken 22 kap 6 § står: "Den som gör sig skyldig till en svår överträdelse av något sådant avtal med främmande makt eller någon sådan allmänt erkänd grundsats, som rör den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter, skall dömas för folkrättsbrott till fängelse i högst fyra år.

Sådana svåra överträdelser är bland andra

• 1. att använda stridsmedel som är förbjudna enligt folkrätten,
• 2. att missbruka Förenta Nationernas kännetecken, kännetecken som avses i lagen (1953:771) om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar m. m., parlamentära flaggor eller andra internationellt erkända kännetecken eller att med hjälp av förrädiskt förfarande av något annat slag döda eller skada en motståndare,
• 3. att anfalla civilpersoner eller den som är försatt ur stridbart skick,
• 4. att inleda ett urskillningslöst anfall med vetskap om att anfallet kommer att förorsaka synnerligen svåra förluster eller skador på civilpersoner eller civil egendom,
• 5. att inleda anfall mot anläggningar eller installationer som åtnjuter särskilt folkrättsligt skydd.

• 6. att tillfoga av folkrätten särskilt skyddade personer allvarligt lidande, att tvinga krigsfångar eller civilpersoner att tjänstgöra hos deras motparts väpnade styrkor eller att i strid mot folkrätten beröva civilpersoner friheten,
• 7. att, i andra fall än som anges i 1--6, godtyckligt och i stor omfattning förstöra eller tillägna sig egendom som åtnjuter ett särskilt folkrättsligt skydd.

Är brottet grovt, skall dömas till fängelse i högst tio år eller på livstid. Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om det har förövats genom ett stort antal skilda handlingar eller om många människor dödats eller skadats eller omfattande egendomsförlust uppkommit på grund av brottet.

Om ett folkrättsbrott har begåtts av den som är krigsman, skall också hans förman dömas i den mån denne haft möjlighet att förutse brottet men inte gjort vad som ankommit på honom för att förhindra detta.

Alternativ begreppsanvändning

Den definition som ges av brottsbalken motsvarar i vardagligt tal krigsförbrytelser eller krigsbrott och brottsbestämmelsen avser individuellt straffansvar.

På svenska används begreppet folkrättsbrott ibland i en betydelse som går utöver den definition som ges av brottsbalken. Folkrättsbrott i dessa breda betydelse anses då omfatta statshandling eller individuell handling som strider mot en viktig folkrättsregel. En sådan vid definition av folkrättsbrott framstår dock alltmer som felaktig och föråldrad då stater ej anses kunna begå brott i straffrättslig bemärkelse. FN:s folkrättskommission har i tidigare utkast (1980) till traktat om statsansvar utgått från att stater kan begå brott men i sitt slutliga utkast (2001) förkastat denna ståndpunkt. Samma slutsats framkommer i domen 2007 mellan Bosnien och Serbioen-Montenegro vid Internationella domstolen i Haag. Det innebär att stater kan begå överträdelser mot sina folkrättsliga förpliktelser men inte brott i straffrättslig bemärkelse.

Internationella straffrättsutredningen har föreslagit att brottsrubriceringen folkrättsbrott ska försvinna i samband med att en ny lag om internationella brott antas som skulle omfatta: folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Även detta talar för att begreppet folkrättsbrott anses vara föråldrat och tvetydigt.

Se även

• Brott mot krigets lagar
• Brott mot mänskligheten
• Nürnbergprocessen