Röda Korset

Röda Korset
Röda Korset och Röda halvmånen
Grundad	1863
Grundare	Henri Dunant Gustave Moynier
Typ	Icke-statlig organisation
Syfte/fokus	Bedriva välgörenhet
Säte	Genève,
Betjänad region	Hela världen

Röda Korset är den största humanitära organisationen i världen och finns i 188 länder och har 97 miljoner medlemmar. Röda Korset grundades 1863 i Genève, Schweiz, av schweizaren Henri Dunant. Symbolen för Röda Korset är en färgmässigt inverterad schweizisk flagga.

Grundprinciperna

Röda Korsets grundprinciper är humanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, enhet och universalitet. Rörelsen är religiöst och politiskt obunden och tar aldrig ställning för eller emot någon av de inblandade parterna i ett krig eller konflikt, utan bara för de enskilda som drabbats.

Historik

Slaget vid Solferino

1859 var den unge schweiziske bankiren Henry Dunant på väg till Napoleon III för att söka stöd för ett jordbruksprojekt i Algeriet. På väg till denne bevittnade Dunant ett för tiden mycket stort slag i Solferino och i efterföljden av slaget var antalet döende och sårade ofantligt. Tillsammans med frivilliga kvinnor i trakten försökte Dunant organisera hjälp för offren. Trots att många hem omvandlades till mindre sjukhus och många frivilliga deltog, var lidandet enormt.

Minnen från Solferino

År 1862 skrev Dunant om upplevelserna i Solferino i boken Minnen från Solferino, där han beskriver slaget, sitt och andras arbete med att hjälpa sårade och det stora hjälpbehovet.

”	Nu börjar beklagliga scener. Det finns vatten; det finns livsmedel; och likväl dör de sårade av hunger och törst. Det finns linneskav i överflöd, men inte tillräckligt med händer för att anbringa det på såren! Största delen av läkarna har måst lämna för att bege sig till Carviana, det är brist på sjuksköterskor och i detta kritiska ögonblick fattas det armar.	„
— Henri Dunant

I boken skriver Dunant om hur organisationer skulle kunna utbilda frivilliga för att ta hand om sårade oavsett nationalitet. Dessa tankar låg till grund för bildandet av Röda Korset.

Röda Korset grundas

Den 9 februari 1863, i Genève, grundar Henri Dunant, tillsammans med advokaten Gustave Moynier, läkarna Louis Appia och Théodor Maunior och general Guillaume-Henri Dufour den kommitté som kom att grunda Röda Korset. De bildade "International Committee for Relief to the Wounded." Kommittén organiserade i oktober 1863 en internationell konferens vars syfte var att se vilka åtgärder man kunde vidta för att förbättra den medicinska situationen för skadade på ett slagfält. Flera länder, däribland Sverige, sände delegater till konferensen. Bland de förslag som antogs av konferensdeltagarna fanns:

• Grundandet av nationella organisationer av frivilliga som kunde ta hand om sårade soldater.
• Tillåtelse för dessa frivilliga att verka på slagfältet.
• Den medicinska personalen i fält skulle skyddas genom att bära en skyddsymbol, en vit armbindel med ett rött kors.

Nästa konferens genomfördes redan året därpå, 1864, då den första Genèvekonventionen antogs. År 1876 bytte kommittén namn till "International Committee of the Red Cross", (ICRC).

Nobels fredspris

Röda Korset har erhållit totalt tre fredspris (fyra med Henri Dunants 1901) för insatser under första respektive andra världskriget, samt som tack för dess insatser i mänsklighetens tjänst i 100 år. Nobelprisen utdelades åren 1917, 1944 och 1963.

Verksamhet

Organisation

Röda Korsets högsta beslutande organ är Internationella rödakorskonferensen. Konferensen hålls vart fjärde år.

Internationella rödakorskommitténs verksamhet

Internationella Rödakorskommittén

Internationella Rödakorskommittén ICRC har sitt huvudkontor i Genève, Schweiz. ICRC arbetar med att skydda offren i väpnade konflikter. De arbetar också med utveckling och spridning av Genevèkonventionerna och verkar för att dessa följs. ICRC besöker även krigsfångar. ICRC bildades 1863 och är rödakorsrörelsens ursprungsorganisation .

Enligt ICRC:s konstitution måste de särskilt utsedda personer, som utgör själva kommittén, vara schweiziska medborgare. Tanken bakom detta är att ge en garanti för fullständig politisk neutralitet. Ingen skall kunna misstänkas för att på något sätt gynna nationella särintressen eller endera parten, när ICRC agerar i en konflikt.

Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationens verksamhet

Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen

Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen IFRC samordnar hjälpinsatser och bistånd i fredstid. Det kan gälla i förebyggande syfte eller katastrofhjälp. Federationen grundades 1919 och samordnar de 188 nationella föreningarna.

Nationella föreningar

Det finns 188 nationella Röda kors- eller Röda halvmåneföreningar i världen. I varje land får det bara finnas en förening. Sveriges nationella förening, Svenska Röda Korset, bildades 1865.

Svenska Röda Korset

Röda korsets svenska högkvarter på Hornsgatan i Stockholm.

Det finns cirka 1 100 lokalföreningar, så kallade kretsar, i Sverige som engagerar ca 31 000 aktiva frivilliga som arbetar med olika verksamheter ideellt. På de flesta större orter driver man samlingsplatser kallade Mötesplats Kupan med bland annat social verksamhet och secondhand-försäljning. Huvudkontoret ligger i Stockholm och leds av generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström.

Svenska Röda Korset tappar som många andra frivilligorganisationer årligen medlemmar och antalet låg i utgången av 2012 på cirka 147 000.

Dessutom utbildar Svenska Röda Korset hemvärnssjukvårdare som enligt svensk princip uppträder i fältuniform M90, rödakorsarmbindel och obeväpnad.

Eva von Oelreich är sen 2011 ordförande för Svenska Röda Korset. Eva von Oelreich arbetade på Svenska Röda Korset under 1990-talet, bland annat som chef för internationella avdelningen. Hon har sedan arbetat i Genève med bland annat katastrofberedskap för Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen. Hon har även arbetat för Steering Committee for Humanitarian Response (SCHR) och haft ett antal internationella styrelseuppdrag inom den ideella sektorn liksom uppdrag för FN och Sida.

Nationell verksamhet

I Sverige arbetar Röda Korset bland annat med katastrofberedskap, stöd till flyktingar och asylsökande, vård till papperslösa och tortyrskadade, utbildningar i första hjälpen och folkrätt samt socialt arbete.

Svenska Röda Korset arbetar för att de mänskliga rättigheterna ska uppfyllas. När det finns behov och brister i samhället försöker man påverka politiker och myndigheter att till exempel göra förändringar i lagstiftningen för att exempelvismigranters rättigheter ska tillgodoses.

Svenska Röda Korset arbetar även för att den internationella humanitära rätten, det som i dagligt tal kallas krigets lagar, ska respekteras i högre utsträckning.

Internationell verksamhet

Internationellt så arbetar Svenska Röda Korset i samarbete med andra nationella rödakorsföreningar, Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen och med Internationella rödakorskommittén. Svenska Röda Korset bistår med akut katastrofhjälp vid naturkatastrofer, svält och krig samt förebyggande insatser för att förhindra katastrofer.

Finanser

Svenska Röda Korset, inklusive lokalföreningar, hade 2012 intäkter på 719 miljoner kronor. Av dessa kom 210 miljoner via insamlingar, 356 miljoner kronor i bidrag från staten och andra offentliga organ, och drygt 26 miljoner kronor i medlemsavgifter. 2012 var kostnaden för insamling och administration 14 procent..

Under 2009 uppdagades det att svenska Röda Korset utsatts för bedrägeri av en tidigare chef, Johan af Donner, som attesterat bluffakturor och på så sätt kommit över flera miljoner kronor från Röda Korset och Cancerfonden.. Han dömdes 2010 till fem års fängelse.

Månadslönen för organisationens generalsekreterare, Ulrika Årehed Kågström, år 2012 var 88 000 kronor.

Röda Korsets ordförande har ett arvode på 56 000 kronor i månaden.

Emblemet

Röda Korset

Röda halvmånen

Röda kristallen

Röda Lejonet och Solen

Röda Davidstjärnan

Skyddssymbol i krig

Det röda korset på vit botten som används som skyddssymbol[1] är schweiziska flaggan inverterad och anses vara en hedersbetygelse inför Henry Dunant som var schweizare.

Symbolen ska egentligen bara användas i krig men varje lands regering kan i fredstid ge tillstånd till sjukvårdande institutioner, som har funktion även i krigstid, att använda symbolen. Sjukhus och vårdcentraler samt ambulanser har normalt tillstånd till att använda symbolen. Dessutom ges landets nationella rödakorsförening tillstånd att använda symbolen. Då Röda Korset använder symbolen är den normalt mindre och har en text med namnet på den nationella föreningen eller lokala rödakorsavdelningen.

Dessutom använder första hjälpen-grupperna (i Sverige) [2] symbolen som då har texten "Röda Korset" och "Första hjälpen" i en cirkel runt korset.

Missbruk av symbolen leder till böter eller fängelse. Att det är såpass högt straffvärde beror på att respekten för symbolen urholkas och symbolens skyddsfunktion minskar.

Alternativa symboler

De erkända symbolerna enligt Genèvekonventionen 1949 är röda korset, röda halvmånen och röda lejonet och solen. Efter decennier av tvister kring emblemet ville rörelsen skapa ett emblem fri från varje politisk eller konfessionell konnotation, varvid röda kristallen utarbetades. Röda kristallen antogs av Internationella konferensen i Genève 22 juni 2006.

Kors är inte accepterat som symbol inom islam. Därför har en annan symbol och ett annat namn kommit att användas för organisationen i muslimska länder: den röda halvmånen. Organisationen och grundprinciperna är dock de samma.

Röda lejonet och solen användes enbart i Iran med blandad kristen och muslimsk befolkning. Efter shahdömets fall och Irans övergång till en rent muslimsk stat upphörde användningen av emblemet och namnet, och 1980 övergick den nationella föreningen i Iran att kalla sig Iranska Röda Halvmånen istället. Röda lejonet och solen finns dock kvar bland de officiella emblemen av rödakorsrörelsen, trots att den inte används.

Röda davidstjärnan, används enbart av Israels nationella förening, Magen David Adom. Den är kontroversiell då den väcker motstånd i den muslimska arabvärlden. Den är heller inte godkänd som officiellt emblem. Magen David Adom är den första nationella förening att använda röda kristallen som sitt emblem.

Det finns fler symboler som har använts för att representera organisationen, till exempel den Röda svastikan som infördes på försök i Sri Lanka och Indien 1957 respektive 1977.

Kritik

Efter jordbävningskatastrofen på Haiti 2010 fick svenska Röda Korset och dess dåvarande ordförande Bengt Westerberg hård kritik av företagsledaren Roger Akelius för Westerbergs arvode som styrelseordförande. Akelius valde att istället skänka pengar till en annan organisation. Röda Korset har ända sedan starten haft anställda.

Det är Röda Korsets medlemmar som på riksstämman beslutar om ersättningen. Motiveringen till ordförandearvodet är att de uppgifter som ordföranden ska fullgöra är så omfattande att de inte kan skötas som ett fritidsuppdrag utan förutsätter att vederbörande har uppdraget som sin huvudsakliga sysselsättning.

Arvodesnivån bestäms av att Svenska Röda Korset vill kunna välja en ordförande vars alternativ är att inneha en annan ledande befattning i det svenska samhället. Ersättningen är emellertid inte i nivå med flertalet sådana befattningar utan kräver en betydande ideell insats.

I början av 2010 fördes en debatt inom och utom Svenska Röda Korset om lämpligheten av denna ordning. Som en följd av detta genomfördes ett rådslag inom Svenska Röda Korset där medlemmarna genom de lokala kretsarna fick möjlighet att framföra sina synpunkter. Rådslaget visade att det fanns en stor uppslutning bakom den gällande ordningen.

Se även

• Röda Korsets ungdomsförbund

Externa länkar

• Svenska Röda Korset
• Internationella rödakorsrörelsens webbplats
• Internationella rödakorskommittén
• Internationella federationen för rödakors- och rödahalvmåneföreningar
• Svenska Röda Korsets ungdomsförbund
• Magen David Adom (hebreiska)

• Wikimedia Commons har media som rör Röda Korset
  Bilder & media