Fredrik Brosché

Från Wikipedia

Fredrik Vilhelm Brosché, född 14 juli 1945 i Uppsala, är en svensk teolog, psykoterapeut och präst.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Brosché studerade vid Uppsala universitet och avlade 1968 kandidatexamen i teologi och prästvigdes 1969. Han har bland annat varit verksam som studentpräst i Uppsala och var mellan 1971 och 1976 föreståndare för Sankt Ansgars kyrka i Uppsala, och har därefter varit församlingspräst i Göteborg. År 1978 disputerade Brosché i systematisk teologi med en avhandling[1] om Luthers predestinationslära. 1979 blev han docent i idéhistoria vid samma universitet. År 1985 blev han personalsjälavårdare vid Göteborgs stift, och därefter föreståndare vid Kyrkans själavårdscentrum i Göteborg. Sedan 1990-talet har han varit lärare vid Församlingsfakulteten i Göteborg.[2][3][4] Brosché har även publicerat flera texter i Svensk pastoraltidskrift.[5]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Hälsosamma relationer (I: Befrielse och läkedom, utg Ylva Eggehorn, Den kristna bokringen, Normans förlag, 1980), s 85-106
  • Manssamhällets försvarare – eller skapelsens? Studier och tankar kring frågan om kvinnan hos Paulus och Luther – i gammal och ny gnosticism, (Tillsammans med Hans C Cavallin) på Pro Veritate, Uppsala 1982, 270 s.
  • Vad gör jag med min vrede? InterSkrift Förlag, Herrljunga, 1983, 58 s.
  • Återupprättad gemenskap, InterSkrift Förlag, Herrljunga, 1984
  • Helhetssynen återupptäckt. Den kristna skapelsetrons helhetssyn på människan och bejakelse av många slags helande, EFS-förlaget, Uppsala, 1985, 280 s.
  • Varför är trosförkunnelsen farlig? författad tillsammans med Hans Lindholm, EFS-förlaget 1986.
  • Syndernas förlåtelse åt allt Sveriges folk” Att predika lag och evangelium för narcissistiska nutidsmänniskor (I: Tro åt svenska folket, tillsammans med Bertil Gärtner, Pro Caritate, Göteborg 1987) s. 27-55.
  • Utbränd för Guds skull. En liten själavårdsbok för slitna församlingsarbetare, EFS-förlaget, Uppsala, 1988, 180 s.
  • Människosyn och människovärde i bibliskt-kristet perspektiv (I: Låta leva, utg Tomas Seidal, EFS-förlaget, Uppsala 1988), s. 121-150
  • Vandringsfolket (I: En ny bok om Kyrkan, Norma bokförlag Borås, 1989) s 80-93
  • Ande, du som livet ger. En bok om förnyelse i församling och kyrka (Red och författare till två avsnitt) Pro Caritate och Verbum 1990, 189 s.
  • Att leva i en pluralistisk värld – samtal om tro och liv (I: Mitt i livet, red Sven-Arne Svenungsson, Bokförlaget Exodus 1993) s 56-58
  • Helad för att hela – en vision av en levande församling (I: Göteborgs stifts bok 1990-91, Pro Caritate, 1990) s 116-122
  • Nutidsmänniskan och evangeliet (I: Göteborgs stifts bok 1993-94, Pro Caritate, 1993) s 72-86
  • Trons medelålderskris – fara och möjlighet (I: Himlen talar – om det kristna hoppet, Göteborgs stifts bok 1994-95, Pro Caritate, 1994) s 85-96
  • Kris i äktenskapet (I: Öm & Tålig, 36 röster om kärlek, sex och samlevnad, Förlaget Trots allt, 1995) s 240-246
  • Att överlåta sig åt helighetens gåva (I: Som ett levande offer, AKF:s årsbok 1999) s 40-57
  • Martin Luthers madonna: människa, mystiker (I: Maria – en kvinna i vår tid, AKF:s årsbok 2001) s 24-43

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Brosché, Fredrik (1977) (på engelska). Luther on predestination: the antinomy and the unity between love and wrath in Luther's concept of God. Studia doctrinae Christianae Upsaliensia, 0585-508X ; 18. Uppsala: Univ. Libris 7423462. ISBN 9155407056 
  2. ^ ”Tron måste komma inifrån hjärtat”. www.dagen.se. 13 juli 2005. https://www.dagen.se/familj/tron-maste-komma-inifran-hjartat-1.218584. Läst 18 mars 2020. 
  3. ^ ”Fredrik Brosché | Församlingsfakulteten”. https://ffg.se/larare/fredrik-brosche/. Läst 18 mars 2020. 
  4. ^ ”Själavård”. Till Liv. 1 augusti 1999. http://www.tillliv.se/1999/08/sjalavard/. Läst 18 mars 2020. 
  5. ^ ”Svensk Pastoraltidskrift - kyrkligt forum, tjugoåttonde årgången, 1986”. Kyrklig dokumentation. https://kyrkligdokumentation.nu/sptregister1986-2002.pdf. Läst 18 mars 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]