Fri åsiktsbildning
Fri åsiktsbildning är ett övergripande begrepp för yttrandefrihet och offentlighet.[1] I den svenska grundlagen regeringsformen fastslås att den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning.[2]
Kravet på fri åsiktsbildning är överordnad en myndighets önskemål att vara höjd över granskning och ifrågasättande.[1] Myndigheters möjlighet att för egen del själva delta i den fria åsiktsbildningen är begränsade.[1] Det är medborgarna som har yttrandefrihet och inte staten eller dess myndigheter.[1]
I bibliotekslagen slås fast att biblioteken ska "bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning" vilket innebär att biblioteken ska säkerställa tillgången till litteratur även utanför den dagspolitiska uppfattningens mittfåra.[3]
Massmedia spelar en viktig roll för den fria åsiktsbildningen och det är därför viktigt att respektera och underlätta mediernas arbete för att de ska kunna fylla sin konstitutionella funktion som den tredje statsmakten.[1] Det medför en skyldighet att behandla alla journalister lika och till exempel inte godtyckligt stänga ute vissa från tillträde på presskonferenser.[1] Det finns dock ingen skyldighet att låta sig intervjuas av flera olika reportrar.[1] Vid Tortyraffären i Kongo, Representationsnotorna på Tillväxtverket och Näringsdepartementet 2012 och Transportstyrelsens IT-upphandling 2017 har det uppmärksammats att svenska myndigheter inte har förhållit sig objektiva till granskande medier och istället försökt förekomma publiceringar genom att kontakta granskarens konkurrent och erbjuda från annat håll efterfrågat material eller efterfrågad intervju.
Bakgrund
Begreppet har sitt ursprung i idéer från år 1809 då Sverige var i djup kris.[1]
Se även
Referenser
- ^ [a b c d e f g h] Gunilla Herdenberg. "Tryckfrihetsförordningen 250 år – Fri information för framtida kunskap!", vardegrundsdelegationen.se, 22 september, 2016. Åtkomst den 17 augusti 2017. (Video med bildspel med Hans-Gunnar Axberger vid 12m53s−34m20s). Åtkomst den 17 augusti 2017.
- ^ "Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform", lagen.nu. Åtkomst den 17 augusti 2017.
- ^ Lars Anders Johansson. "Anders Johansson: Ska man behöva köpa giftskåpslitteraturen?", Svenska Dagbladet, 19 februari 2014. Åtkomst den 17 augusti 2017.