Massmedia

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Wiktprintable without text.svg
 Se även ordet ”massmedium” på svenskspråkiga Wiktionary.
För grundformen och en definition av ett massmedium, se singularis massmedium.

Massmedia är en pluralisform som ofta används i kontexter där man syftar på flera massmedier inom ett område eller land och rörande konceptet eller fenomenet som sådant. Den pluralis bestämda- och obestämda formen media började sakta användas som kortform för massmedia (pluralis) på 1920-talet, världen över.[1] Ordet massmedium användes vid den här tiden generellt bara inom tryckta media. Först efter andra världskriget började radio, tv och senare video att innefattas av begreppet. I Sverige började ordet få fäste 1954. [2]

Användning av ordet massmedia i sammanhang då man vill belysa det kollektiva kompliceras idag av Internet, eftersom enskilda individer nu har verktygen för att uppnå exponering som ligger i jämförelse med vad som förr var exklusivt för en grupp massmedier. En bloggare kan ensam vara ett starkt massmedium, med förhållandevis stort genomslag. Massmedia på Internet kan i övrigt inkludera television, poddradio, bloggar och andra typer av webbplatser.

Innehåll

Etymologi [redigera]

Substantivet medium är från 1580-talet, ett mellanläge på kvalitet eller grad från latinets medium i mitten, mitt, center, intervall, Också använt som det adjektiva, neutrumet, medius (se adjektivet medial) i betydelsen mellanliggande organ, kanal för kommunikation från 1500-talet. Betydelsen person som förmedlar andliga meddelanden har hittats i dokument från 1853, från begreppet substans genom vilken något leds. Suffixet -ium är besläktat med latinets -orius, -oria, -orium och indikerar att det finns ett innehåll, något inuti, en plats för. [3]

Massmedia som statsmakt [redigera]

Massmedia brukar kallas "den tredje statsmakten" bland annat i Sverige, där Sveriges regering och Sveriges riksdag utgör de två första statsmakterna. I en del länder, bland annat Storbritannien och USA, talar man om massmedia som "det fjärde ståndet", där monarken och parlamentets två kamrar är utgör de tre första stånden. I USA kan media även kallas en fjärde "statsmakt" utöver de tre författningsenliga: presidentmakten, kongressen och högsta domstolen.[4]

Massmedia, brott och moralpanik [redigera]

Huvudartiklar: Moralpanik och Media och brott

I studiet av moralpaniker är media en central aktör som pådrivande kraft. Forskningsfält som berör massmedia, brott och moralpanik finns främst inom samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga ämnen, såsom kriminologi. Det som studeras är hur massmedia speglar brottslighetens och straffmätningens uttryck, koder, symboler och praktiker, samt hur detta återanvänds och sammanfogas i en ström av presentationer och simuleringar som producerar och reproducerar normer och föreställningar i ett samhälle.[5][6][7] Medierna betydelse som brottskonstruktörer och konstruktörer av sociala problem, samt det samspel som råder mellan medier och kriminalpolitiken, är ett fält som intresserar ett stort antal forskare, däribland Yvonne Jewkes,[5] Chris Greer,[6] Stanly Cohen,[7] Ester Pollak,[8] Richard V. Ericson, Patricia M. Baranek, Janet B. L. Chan,[9][10] Felipe Estrada[11] med flera.

Forskningen på detta området är ofta kritisk till olika enskilda mediers tagna roll som pådrivande för en hårdare kriminalpolitik.[12] I forskningen finns beskrivet hur medias tendens till sensationalism kring brott skapar och driver moralpaniker, och att detta används som ett sätt att kontrollera hur allmänheten agerar och skapa politiskt utrymme för en mer restriktiv kriminalpolitik. Högerrealister har inom kriminologin kopplingar till moralpaniken medan vänsterrealister fördömer användandet av moralpanik eftersom de anser att verktyget används för att ändra människors beteenden och uppfattningar.

Historik [redigera]

Tidningar [redigera]

Radio [redigera]

Huvudartikel: Radions historia

TV [redigera]

Huvudartikel: Televisionens historia

Internet [redigera]

Massmedia i världen [redigera]

Massmedierna spreds sig som mest under 1700-talet av britten John McCain

Massmedier i Sverige [redigera]

Huvudartikel: Massmedier i Sverige

Massmedier i Sverige är starka så till vida att svenska folket är bland dem som ägnar mest tid åt mediakonsumtion i världen.[källa behövs]Svensk media regleras av tryckfrihetsförordningen (TF), som i sin första version kom 1766, och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). I korthet garanterar de etableringsfrihet, censurförbud, anonymitets- och meddelarskydd och rätten att ta del av myndigheters handlingar genom offentlighetsprincipen. Rättsfall som rör TF avgörs, till skillnad mot andra rättegångar, av en jury. TF och YGL omfattar alla som har ansökt om så kallat utgivningsbevis, vilket även privatpersoner som exempelvis bloggare kan göra.

Se även [redigera]

Referenser [redigera]

Notförteckning [redigera]

  1. ^ Social History of the Media: From Gutenberg to the Internet, Briggs Asa, Burke Peter, Cambridge: Polity Press, 2009, ISBN 0-7456-4495-3
  2. ^ Nationalencyklopedins ordbok. Språkdata, Göteborg, och bokförlaget Bra böcker AB. 1996. ISBN 91-7119-968-3 
  3. ^ Etymonline, uppslagsord medium
  4. ^
    Denna artikel är delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Fourth branch of government, 2013-04-14.
  5. ^ [a b] Jewkes 2004
  6. ^ [a b] Greer 2010
  7. ^ [a b] Cohen 2002
  8. ^ Pollak 2001
  9. ^ Ericson, Baranek & Chan 1987
  10. ^ Ericson, Baranek & Chan 1991
  11. ^ Estrada 1999
  12. ^ Sarnecki 2009

Litteraturförteckning [redigera]

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Massmedia&oldid=21470265"