Friggagatan, Stockholm
- För andra gator med samma namn, se även Friggagatan.
 Friggagatan 6 österut från Sköldungagatan, 1968. | |
| Namn efter | gudinnan Frigg i nordisk mytologi |
|---|---|
| Namngiven | 1909 |
| Läge | |
| Plats | Lärkstaden, Östermalm, Stockholms innerstad |
| Sträckning | Baldersgatan–Tyrgatan |
 Friggagatan i Stockholms innerstad. | |
| Längd | cirka 125 meter |
Friggagatan är en gata i Lärkstaden på Östermalm i Stockholms innerstad, med sträckning från Baldersgatan i öster till Tyrgatan i väster.
Historik och gatuinformation[redigera | redigera wikitext]
Gatan fick sitt namn 1909 och är uppkallad efter gudinnan Frigg.[1] Frigg (eller Frigga) var den förnämsta av gudinnorna, Odens maka.[1] Namnet ingår i kategorin gatunamn: den nordiska gudaläran.[1] Kvarteren Trädlärkan och Sånglärkan ligger vid gatans norra sida som är bebyggd med sex fastigheter (jämna husnummer). Den södra sidan begränsas av parken Balders hage. Samtliga byggnader är grönmärkta av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär "särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt".[2]
Samtliga fastigheter längs med Friggagatan[redigera | redigera wikitext]
- Nr. 2: Sånglärkan 10, arkitekt Erik Lindqvist, byggår 1910-1912
- Nr. 4: Sånglärkan 11, arkitekt Ivar Engström, byggår 1911-1912
- Nr. 6: Sånglärkan 1, arkitekt Fredrik Dahlberg, byggår 1910-1911
- Nr. 8: Trädlärkan 10, arkitekt John Bagger och Sigurd Westholm, byggår 1909-1910
- Nr: 10: Trädlärkan 11, arkitekt Thor Thorén, byggår 1910-1911
- Nr. 12: Trädlärkan 1, arkitekt David Lundegårdh, byggår 1909
Historisk bild i fågelperspektiv[redigera | redigera wikitext]
Nutida bilder (adresser i urval)[redigera | redigera wikitext]
-
Friggagatan 2
Sånglärkan 10. -
Friggagatan 4
Sånglärkan 11. -
Friggagatan 6
Sånglärkan 1. -
Friggagatan 8
Trädlärkan 10. -
Friggagatan 12
Trädlärkan 1
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders & Ferenius, Jonas & Lundqvist, Gunnar (2005) [1982]. Stockholms gatunamn. Monografier utgivna av Stockholms stad (3:e upplagan). Stockholm: Stockholmia förlag. sid. 322. Libris 10013848. ISBN 91-7031-152-8
- ^ Stadsmuseets interaktiva karta för kulturmärkning av byggnader i Stockholm.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders & Ferenius, Jonas & Lundqvist, Gunnar (2005) [1982]. Stockholms gatunamn. Monografier utgivna av Stockholms stad (3:e upplagan). Stockholm: Stockholmia förlag. sid. 333. Libris 10013848. ISBN 91-7031-152-8
- Hasselblad, Björn; Lindström, Frans (1979). Stockholmskvarter: vad kvartersnamnen berättar. Stockholm: AWE/Geber. sid. 170. Libris 7219146. ISBN 91-20-06252-4
- Östermalm IV: byggnadshistorisk inventering 1976-1984 / Inventeringsarbetet i fält och arkiv har utförts av Stadsmuseets personal främst under tiden 1976–1978
- RAÄ:s bebyggelseregister
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Friggagatan, Stockholm.
