Friktionsdäck

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Friktionsdäck är vinterdäck som till skillnad från dubbdäck saknar dubbar. Skillnader jämfört med däck avsedda för användning vid sommarväglag kan vara gummiblandning och mönster särskilt framtagna för vinterkörning.

Teknik och utveckling[redigera | redigera wikitext]

Friktionen på däcken gör så att man får fäste. De är för att få samma funktion som dubbdäck fast att de inte sliter på vägarna.

Användningsområden[redigera | redigera wikitext]

Friktionsdäck kan vara ett lämpligt alternativ till dubbdäck beroende på vilka förutsättninger som gäller och vilka funktioner som prioriteras.

Egenskaperna hos olika fabrikat och modeller av både friktionsdäck och dubbdäck varierar kraftigt men några skillnader mellan friktionsdäck och dubbdäck kan vara:

  • Dubbdäck har som regel avsevärt bättre grepp på is.
  • Det finns i regel ej dubbdäck som är så kallade prestandadäck.
  • Friktionsdäck har oftast lägre ljudnivå och rullmotstånd på asfalt.
  • Dubbdäck kan orsaka vissa framkomlighetsproblem i vissa delar i storstäder där det kan vara förbjudet med dubbdäck.
  • Dubbdäcks egenskaper kan försämras vid omfattande körning på asfalt på grund av det slitage och den förlust av dubbar som det kan orsaka.
  • Ljudnivån kan vara lägre hos friktionsdäck.

Svenska regler och bestämmelser[redigera | redigera wikitext]

se: vinterdäck
  • Det är krav på vinterdäck eller likvärdig utrustning enligt lag från 1 december till 31 mars om vinterväglag råder.
  • Dubbade däck är endast tillåtna från 1 oktober till 15 april eller om vinterväglag råder eller förväntas

Året runt-däck[redigera | redigera wikitext]

Ett uttryck som blivit allt vanligare är åretrunt-däck, vilket är friktionsdäck med sämre vinterväglagsegenskaper än nordiska vinterdäck och lite bättre barmarksegenskaper. Året runt däck är i regel inte anpassade för vinterväglag och därför ej avsedda för detta ändamål och kan vara direkt olämpliga att använda vid vinterväglag. För att få använda året runt-däck på vintern ska det enligt Trafikverket vara särskilt framtaget för vinterkörning och vara märkt M+S, M.S., M&S, M-S, MS eller 'Mud and Snow'. Däcket ska dessutom vara med i den lista som STRO publicerar årligen. En del åretrunt-däck uppfyller inte detta krav eftersom de kan vara framtagna för andra marknader där det inte finns krav på vinterdäck. Eventuella följder på sommaren kan vara onormalt högt slitage, problematiska köregenskaper och så vidare. [1]

Dubbdäck säkrare[redigera | redigera wikitext]

Om man har en bil utan ESP antisladd och ABS-bromar, minskar dubbdäck risken för en dödlig olycka på hala svenska vintervägar med 42 procent, jämfört med odubbade vinterdäck. Detta har framkommit av dels djupstudier av dödsolyckor 2000-2009 och dels studier av polisrapporterade personskadeolyckor med personbilar under vintersäsongerna 2003-2010. Om man avser att använda bilen i halt väglag, och bilen saknar ESP, anser Trafikverket att det är klart olämpligt att använda odubbade vinterdäck[2].

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hur bra är ett året-runt däck under vintersäsongen? Läst 18 maj 2014
  2. ^ Trafikverkets dubbwdäcksstudie 2010

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

STRO