Vinter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Satellitbild över skandinaviska halvön på vintern (19 februari 2003). Nästan hela halvön är täckt av snö.

Vinter är den kallaste av de fyra årstiderna i områden med subtropiskt, tempererat klimat, subarktiskt klimat samt polarklimat. I tropiskt klimat kan begreppet ibland användas istället för "regnperiod".

Eftersom vintern ser så olika ut i olika klimatzoner saknas en allmänt erkänd definition. Ett förslag är att vintern på Norra halvklotet omfattar november, december, januari, februari och i vissa lägen mars. På Södra halvklotet är det juni, juli och augusti som brukar räknas som vintermånader. En annan vinterdefinition är perioden mellan lövfällningen och lövsprickningen eller den tid då det mer än bara tillfälligt brukar ligga snö på marken.

SMHIs vinterdefinition[redigera | redigera wikitext]

I Sverige definierar SMHI vintern för en viss plats, som perioden från och med att dygnsmedeltemperaturen under fem dygn i rad varit under fryspunkten (för vatten) – det vill säga 0°C – till och med att dygnsmedeltemperaturen under sju dygn i rad varit över fryspunkten, bortsett från tillägget att "Våren kan inte ankomma före den 15:e februari". Detta innebär att vinterns inträde respektive övergång i vår inte kan bestämmas förrän några dagar efteråt. SMHI är mycket noga med att påpeka att denna definition görs för allmänhet och media "för skojs skull". Det är sålunda inte heller här fråga om någon vetenskaplig definition. Definitionen är vidare opassande främst till de delar av Sverige som har mildast vinterväder. Vissa år med ovanligt milt väder i januari och första halvan av februari har definitionen medfört att "årstid saknats". (Vintern har då, enligt SMHI-definitionen, inte ankommit före den 15 februari, på vissa platser)[1]

För klimatmätning räknas (för varje mätplats) antal dygn enligt följande (med avseende på vintern)

  • Dygn helt utan frost.
  • Dygn med minimitemperatur under 0°C, men med dygnsmedeltemperatur över 0°C.
  • Dygn med dygnsmedeltemperatur under 0°C, men med plusgrader under dygnets varmaste del.
  • Dygn där temperaturen hela tiden ligger under 0°C.

Dygn med dygnsmedeltemperatur under 0°C (de två senare fallen enligt ovan) anses då att ha haft "vintertemperatur".

Vädret[redigera | redigera wikitext]

Klimatet under olika vintrar varierar även lokalt. Begreppet mildvinter används om vinterperioden är varmare än vanligt i det berörda området. En mildvinter kan medföra ekonomiska vinster för såväl privatpersoner som stat och kommun, då mindre uppvärmning av husen behövs, liksom mindre saltning och sandning av gatorna och vägnätet, samt svårigheter för vintersport.

Riktigt kalla vintrar, som är kallare än de flesta vintrarna i det berörda området, kallas vargavinter. Vintern 1965/1966 i Sverige blev på sätt och vis en rekordkall vinter.[2] De senaste vargavintrarna i Sverige var vintrarna 2009/2010 och 2010/2011, där december 2010 på vissa håll i riket blev den kallaste sedan mätningarna inleddes på 1800-talet.[3] I mitten av 1980-talet rådde de närmast föregående omtalade vargavintrarna.

Vinter och levande väsen[redigera | redigera wikitext]

Många djur går i ide eller dvala under vintern. Flyttfåglar har flugit till tropiska områden. Ettåriga växter överlever vintern som frön.

Människan och vintern[redigera | redigera wikitext]

Vinter associeras ofta till snö, som här i Schwarzwald 2005.

Människan härstammar från den tropiska delen av Afrika (se vidare människans utveckling). Vid vandring norrut var folk tvungna att använda eld och kläder, som sedan utvecklats till vinterkläder. Klimatet har påverkat vissa genom mikroevolution, till exempel finns uppfattningar om att mongolvecket över vissa människors ögon är ett skydd mot kyla.

För att skapa ett anpassat inomhusklimat under vintern behövs byggnadsuppvärmning och värmeisolering. För att ta sig fram utomhus behövs snöröjning och annat vinterunderhåll.

Trafik[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Vintertrafik

Vinter och hälsa[redigera | redigera wikitext]

Se köldskador, snöblindhet, årstidsbunden depression och polärt T3-syndrom.

Rimfrost på ett ax.

Vinteraktiviteter[redigera | redigera wikitext]

Vanliga aktiviteter under vintertiden är skidåkning, långfärdsskridskoåkning, snöbollskastning, snöskottning, kälkåkning och pulkaåkning. Se även sparkstötting, vinterfiske och vinterbad.

Vintersport[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Vintersport

Skidsport, skridskosport, snowboard, ishockey och bandy är typiska vintersporter, då de utövas på snö och is.

Vinter och krig[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Vinterkrigföring

Att röra sig utomhus i snö och kyla kräver särskild utrustning och kunskap. Därför har vintern avgjort många av världshistoriens krig. Se Tåget över Bält. Karl XII:s ryska fälttåg, Napoleonkrigen, Finska vinterkriget, Operation Barbarossa och Falklandskriget.

Snöbollskrig[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Snöbollskrig

Snöbollskrig är en lek som går ut på att ta upp snö (kramsnö), kramar den till en boll eller tills den blir stabil, för att sedan kastas på en "motståndare". Snöbollskrig existerar dock som sport, och 2003 vann Japan VM-guld.

Vinter och kultur[redigera | redigera wikitext]

Det kalla snöiga landskapet och svårigheterna att klara sig i det har för många varit en kulturell och fascinerande inspirationskälla. Mötet med kylan och svårigheterna med vintern illustreras i många sammanhang, allt ifrån Super Mario till Sagan om ringen när huvudpersonerna väljer att gå genom Khazad-Dûm istället för att vandra mot kylan genom snön. I Trollvinter beskriver Tove Jansson Isfrun vars kalla blick är kopplad till is och död.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SMHIs hemsida, artiklar om årstiderna , även vår o höst
  2. ^ http://www.smhi.se/klimatdata/den-langvariga-kylan-1.9326 Kalla vintrar, SMHI, läst 2012-08-20
  3. ^ ”Kallaste decembermånaden på över 100 år i Götaland”. SMHI. http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/kallaste-decembermanaden-pa-over-100-ar-i-gotaland-1.14368. Läst 12 januari 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]