Gummi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Latex utvinns ur gummiträdet

Gummi är en grupp polymera organiska ämnen med elastiska egenskaper som ingår i gruppen elaster. Det finns två typer, växtgummi och syntetiskt gummi.

Växtgummi, utvunnet ur harts, är den trögflytande mjölkliknande vätskan latex som rinner ut ur växter (en sorts akacia) om man skär en skåra i stammens bark. Vid utvinning samlas gummivätskan upp i en behållare som sätts fast i skåran (ofta en halva av skalet från en kokosnöt). Gummi som tas från gummiträdet används industriellt vid tillverkning av olika material. Gummi från vissa andra växter används som föda och som klister, se gummi arabicum. En med gummi besläktad produkt är guttaperka. Ett annat liknande ämne är gummigutta.

Gummitillverkningen karakteriseras av den s.k. vulkaniseringen, eller vulkningen. Denna innebär att de långa molekylkedjorna i utgångsmaterialet tvärbinds, ofta med hjälp av svavel. Gummimaterialen liknar i det här avseendet härdplasterna, men gummi har färre tvärbindningar. Genom att välja materialsammansättning kan gummimaterialen tilldelas egenskaper inom ett mycket brett område, från de allra mjukaste till hårda och styva material.

Vanliga produkter av, eller med beståndsdelar av, gummi är däck, gummilister, gummisnoddar, hårband, kondomer (som ibland i vardagsspråk kallas "gummi"), leksaker, maskinremmar, radergummin, fjäderelement, vibrationsdämpare, slangar, packningar, transportband, stövlar, gasmasker och mycket annat.

Som material i avancerade hydraulsystems tätningselement, där ricinolja används, är naturgummi överlägset andra material, på grund av naturgummits höga elasticitet och beständighet mot ricinolja.

IRHD (International Rubber Hardness Degrees) är en norm för mätning av gummis hårdhet.

Terminologi[redigera | redigera wikitext]

  • svensk term: gummi
  • definition: elast som kan tvärbindas eller redan är tvärbunden så att den blir till största delen olöslig, men kan svälla, i kokande lösningsmedel såsom bensen, metyletylketon eller azeotrop blandning av etanol och toluen
  • anmärkning: Gummi i tvärbundet tillstånd kan inte lätt formas om till bestående, stabil form under inverkan av värme eller måttligt tryck. Ett provstycke av gummi i tvärbundet tillstånd och utan utdrygningsmedel återgår inom 1 minut till mindre än 1,5 gånger sin ursprungliga längd efter att ha blivit töjt vid normal rumstemperatur till sin dubbla längd och kvarhållet i uttöjt tillstånd under 1 minut före avlastning.
  • ekvivalensanmärkning: Den tyska termen Gummi motsvarar vulkat gummi och den tyska termen Kautschuk motsvarar ovulkat gummi.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Friberg, Gunnar (1975). Gummiboken. Stockholm: Esselte studium. Libris 7225773. ISBN 91-24-25652-8 
  • Millqvist, Folke (1988). ”Gummiindustrins framväxt i Sverige”. Dædalus (Stockholm) "1988(57),": sid. 109-126 : ill.. ISSN 0070-2528. ISSN 0070-2528 ISSN 0070-2528.  Libris 2834252
  • Nilsson Staffan, red (1990). Indianer, galoscher och rymdraketer: den märkliga historien om ett oumbärligt konstruktionsmaterial. Stockholm: Sveriges gummiindustrifören. Libris 1186140