Götala, Motala kommun

Götala är en by i Styra socken i Motala kommun i Östergötland.

Byn omtalas i de skriftliga källorna första gången år 1382 då Peter i Götala och Toste i Götala var fastar vid Aska häradsting.[1] Två år senare pantsatte Arvid Salt och Bengt Salt all sin ägodel i Götala till Vadstena kloster[2]

Sedan slutet av 1500-talet skiljer man på Övre Götala och Nedre Götala.

Boplats från folkvandringstid[redigera | redigera wikitext]

En mindre boplats med bland annat två stolpbyggda långhus från slutet av äldre järnåldern (omkring 400-600 efter Kristus) påträffades 2010 av arkeologer vid Nedre Götala 5 kilometer norr om Skänninge i samband med anläggandet av nya riksväg 50 mellan Motala och Skänninge och breddningen av järnvägen till dubbelspår. Frågan om boplatsen varit en ensamgård eller ingått i en större bosättning är ännu obesvarad. Vid Nedre Götala har man tidigare funnit flera gravhögar, skålgropar och andra fornlämningar.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Ortnamnets ursprung är inte klarlagt. Det kan syfta på Götarnas helgedom alternativt Odens helgedom (av Gautr, Guiti som är en omskrivande benämning på Oden) eller avse *gøt 'utflöde, källa' medan -ala skulle kunna komma av *al utifrån grundbetydelsen 'skydd, värn' och syfta på en plats för gemensamma aktiviteter som rätts- och kulthandlingar och kanske också som tillflyktsort i ofredstider, dock enligt Lennart Elemevik främst i namn där al fungerar som förled.[3]

Inte så långt från Götala finns Götevi i Vallerstads socken, första gången omnämnt 6 januari 1352.[4] Både Götala och Götevi kan mycket väl avse helgedomar eller offerplatser tillägnade guden Oden eller som arkeologen Mats G. Larsson reflekterar över minna om de gamla götarna.[5] Han håller också för öppet att namnledet göt kan syfta på utgjutning eller utflöde.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Ann Lindkvist En ensam gård? Boplats från folkvandingstid i Nedre Götala, Arkeologisk slutundersökning. Fornlämning Styra 44, Styra socken, Motala kommun, Östergötland. SAU rapport 2012:4

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SDHK nr 12265 och nr 12266 21 oktober 1382
  2. ^ SDHK nr 12742 8 november 1384
  3. ^ Namenwelten: Orts- und Personennamen in historischer Sicht, 2004, Berlin: Walter de Gruyter, s. 51-53, Lennart Elmevik "Till diskussionen om ett sakralt *al i nordiska ortnamn"
  4. ^ Götevi är utfärdandeorten; SDHK-nr 6323
  5. ^ Mats G. Larsson Götarnas riken. Upptäcktsfärder till Sveriges enande (sid 25-26) i Färder till Sveriges födelse. En samlingsutgåva. Stockholm: Atlantis 2004