Gallblåsa
Gallblåsan (lat. vesica fellea eller vesica biliaris) sitter vid levern, och fungerar som en tillfällig lagringsplats för galla. Vid behov pressar gallblåsan ut galla i tolvfingertarmen. Gallblåsan är inte nödvändig för kroppens funktion och kan därför opereras bort vid till exempel gallstensproblem. Sådana operationer är mycket vanligt förekommande.
Anatomi och funktion [redigera]
Gallblåsan är päronformad och sitter i en grop på undersidan av högra leverfliken och framsticker med sin tjockända vid främre skarpa leverkanten.
Till volymen rymmer gallblåsan bara 30-60 ml men på grund av att gallan här koncentreras mellan 5 (normalt) och 16 (extremt) gånger räcker detta upp till 12 timmar. Koncentrationen skapas av natriumpumpar som driver ut natrium varigenom två gradienter skapas: en osmotisk och en elektrokemisk. Dessa driver i sin tur ut vatten och klorjoner ur gallblåsan. Den koncentrerade gallan har följande sammansättning:[1]
Vatten 92% gallsalter 6% bilirubin 0,3% kolesterol 0,3-0,9% fettsyror 0,3-1,2%
Gallblåsan börjar tömmas då föda når magsäcken (GI-kanalens början) men den starkast stimulerande effekten har cholesystokinin som utsöndras i blodet av tolvfingertarmens [mucosa]. Detta sker i sin tur när födans fettsyror når hit vilket inträffar ungefär en halvtimma efter måltidens intagande. Tömning av gallblåsan triggas även, men i betydligt mindre grad, av Acetylkolin som utsöndrats av innerverande nerver, det vill säga det enteriska nervsystemet och nervus vagus (X). Gallblåsans tömning är ett resultat av: 1. rytmiska kontraktioner av själva blåsan och 2. Relaxation av den sfinkter (musculus sphincter ampulla hepatopancreatica/Sphincter Oddi, belägen strax distalt om sammankopplingen mellan ductus choledochi och ductus pancreaticus) som hindrar pankreassaften och gallan att rinna ut i tolvfingertarmen. Bara den tidigare effekten av stimuli, kontraktionen, stimuleras av Acetylkolin.[1]
Gallblåsans vägg byggs upp av fem lager (inifrån och ut):[2]
- En veckad slemhinna, mucosa
- Bindväv, lamina propria
- Ett tjockt lager glatta muskler
- Ännu ett bindvävsskikt
- En tunn hinna, serosa
Gallblåsan finns hos många, men inte alla, ryggradsdjur. Ryggradslösa djur saknar den.[3]
Gallblåserelaterade sjukdomar eller problem [redigera]
Källor [redigera]
- ^ [a b] Guyton, A., Textbook of Medical Physiology, 10:e utgåvan, s.749-751, publicerad 2000
- ^ Solunetti.fi, läst den 18 augusti 1008
- ^ Nordisk familjebok 1912, Lefversjukdomar
