Gens Cornelia

Från Wikipedia
Ingången till Scipionernas grav
Fyra Scipioner: statyerna tros föreställa Scipio Africanus, Scipio Asiaticus, Scipio Aemilianus och Scipio Nascia Corculum

Gens Cornelia var en av de mest framstående patriciska ätterna i Antikens Rom. Under republiken räknades de till gentes maiores (de större släkterna), och en fjärdedel av de senatens talmän och Roms överstepräster vi känner till var Cornelier. Ätten var uppdelad i många grenar, både patriciska och plebejiska, vissa med mycket avlägset släktskap till varandra. De patriciska grenarna hette: Arvina, Blasio, Cethegus, Cinna, Cossus, Dolabella, Lentulus, Maluginensis, Mammula, Merenda, Merula, Rufinus, Scapula, Scipio, Sisenna och Sulla. Bland de plebejiska grenarna fanns Gallus och Balbus, och det fanns även andra cognomen som bars av frigivna slavar ur släkten.[1][2]

Enligt Cicero hade Cornelierna traditionen att till skillnad från andra ätter begravas obrända, vilket bekräftats sedan man fann Scipionernas grav vid Via Appia i Rom. Denna tradition bröts när Sulla begravdes.[1]

Personer ur den Cornelianska ätten[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Cornelius - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/cornelius. Läst 20 augusti 2021. 
  2. ^ William Smith, red. A Dictionary of Greek and Roman biography and mythology. sid. Corne'lia Gens. http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus%3Atext%3A1999.04.0104%3Aentry%3Dcornelia-gens-bio-1. Läst 20 augusti 2021 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gens_Cornelia&oldid=49584154”