Gevär

Klassiskt gevär, en 6,5 mm gevär modell 96, typ Mauser.

Gevär (från tyskans Gewehr, ursprungligen wehren, 'värja sig') är i dag ett svenskt samlingsbegrepp för de flesta typer av tvåhandseldvapen. Ursprungligen användes begreppet om allahanda vapen, men på 1700-talet började den nuvarande betydelsen av ett tvåhandseldhandvapen att ta över. Inom såväl tyskt som svenskt kavalleri fortlevde dock den allmänna betydelsen "vapen", så att sabel, pallasch och värja kallades "gevär" i alla kommandon ända tills kavalleriregementena upplöstes på 1920-talet. Denna tradition har fortsatt inom de organisationer som vårdar kavalleritraditioner, såsom Kronprinsens husarregementes minnestropp och föreningen Smålandshusarer.

En föregångare till geväret var den "lätta" hakebössan, halvhaken eller haken, (15-20 kg) som förekom i slutet av 1400-talet. På grund av vapnets vikt var man tvungen att ha särskilt skjutstöd. Under 1500-talet gjordes vapnet lättare och en avfyrningsmekanism (luntlås och senare hjullås) infördes. Haken kallades nu musköt men var fortfarande så tung att man måste använda en "gaffelkäpp" som stöd under pipan. Under 1600-talet gjordes musköten allt lättare så att de kunde användas utan gaffel. Då man omkr. 1700 allmänt införde bajonetter, utrustades musköterna med sådana liksom också med flintlås och man började kalla musköten gevär. Under 1810-talet och framåt började flintlåset successivt ersättas av slaglåset som gav säkrare tändning även i fuktigt väder då flintlåset ofta klickade, slaglåset gav också en snabbare tändning av drivladdningen i pipan.

Gevär med räfflade pipor var allmänt i användning från mitten av 1800-talet. Räfflingen gav kulan rotation och en stadig gång genom luften. De tidigare sfäriska kulorna ersattes med avlånga ovala kulor varvid utgångshastigheten kunde ökas vilket också medförde att pipans kaliber minskades, dessa förändringar gjorde att precisionen ökade markant. En förutsättning för detta var enhetspatroner och bakladdade gevär.

Handeldvapnen som hittills varit framladdare utvecklades under 1800-talets senare hälft genom införandet av repetermekanismer samt användande av mantlade kulor och röksvagt krut. Repetergevären ersattes under 2:a världskriget till stor del av vapen med större eldhastighet, automatgevär och kulsprutepistoler. Rekylfria tvåhandsvapen (granatgevär, raketgevär och pansarskott) konstruerades under 2:a världskriget.

Gevärstyper

Modernt prickskyttegevär, det brittiska geväret L96A1 AW, använt i Sverige med benämningen Psg 90, och tillverkat av Accuracy International.

• Automatkarbin
• Automatgevär
• Hagelgevär
• Jaktgevär
• Karbin
• Kulgevär
• Kulsprutegevär
• Repetergevär
• Prickskyttegevär

Se även

• Gevärsfaktori