Musköt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kopior av modeller av musköter från det trettioåriga kriget avfyras under ett historiskt återskapande.

En musköt är ett slätborrat, mynningsladdat handeldvapen som hanteras med båda händerna. Musköten användes i början av 1500-talet till mitten av 1800-talet.

Vapnets avfyringsanordning var luntlås, hjullås, snapplås, flintlås eller slaglås. Kalibern var omkring tjugo millimeter. De första musköterna var för tunga för eldgivning på fri hand varför man använde en gaffelkäpp (ett gaffelformigt stöd) vilken stacks ned i marken och vars gaffel pipan vilade i (–1600-talets mitt). Musköten var främst ett infanterivapen, och där musköten ingick i en fotsoldats beväpning kallades denne musketerare eller musketör. Enligt Peter Englund i Den oövervinnerlige, krävdes det cirka 120 handgrepp för att ladda och avfyra en musköt, varför det var en ganska lång utbildning. Gustav Adolf den store kom att revolutionera bruket av musköter i fält. I och med införandet av papperspatronen förenklades laddningsförfarandet vilket ökade eldhastigheten avsevärt. Runt år 1700 hade flintlåset blivit standard i så gott som alla europeiska härar. Samtidigt hade bajonetten slagit igenom på allvar, och pikenare kom alltmer att bli överflödiga på slagfältet. Efter att musköten hade genomgått stora förändringar under 1600-talet; olika avfyrningsanordningar, kalibrar, former och storlekar med mera, standardiserades musköterna i Europa i början av 1700-talet. Vapnet genomgick sedan mycket små förändringar under resten av århundradet -vilka endast var fråga om smärre ändringar vad gäller piplängd, låsets utformning och storlek och andra detaljer.

Ett musköthåll, motsvarande 225 meter, är en gammal längdenhet i Sverige som antyder muskötens skottvidd.[1]


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gamla måttenheter

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]