Gliese 676
| Gliese 676 | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Altaret |
| Rektascension | 17t 30m 11,20 s[1] |
| Deklination | -51° 38′ 13,1″[1] |
| Skenbar magnitud () | +9,69 (v) |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | M0 V[2] / M3 V |
| B–V | +1,46 |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -39,242[3] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -260,02 ± 1,34[1] mas/år Dek.: -184,29 ± 0,82[1] mas/år |
| Parallax () | 60,79 ± 1,62[1] |
| Avstånd | 54 ± 1 lå (16,5 ± 0,4 pc) |
| Absolut magnitud () | +8,56 |
| Detaljer | |
| Massa | 0,71 ± 0,04[4][5] / 0,29[4] M☉ |
| Radie | 0,69 ± 0,07[6] R☉ |
| Luminositet | 0,082[4] L☉ |
| Temperatur | 3 734[7] K |
| Metallicitet | +0,23 ± 0,10 (Fe/H)[4] dex |
| Andra beteckningar | |
| CCDM J17302-5138A, CD-51 10924, CPD-51 10396, DENIS J173011.2-513812, GJ 676 A, GSC 08354-00785, HIC 85647, HIP 85647, 2MASS J17301119-5138132, NLTT 44859, NSV 8846, PLX 3961, TYC 8354-785-1, UCAC2 9588135, UCAC3 77-386667, UCAC4 192-169440, USNO-B1.0 0383-00730570, WDS J17302-5138A, WISEA J173010.92-513814.7, Gaia DR1 5925209510013598336, Gaia EDR3 5925209583053212800, Gaia DR2 5925209583053212800 [8] | |
Gliese 676 är en dubbelstjärna i den norra delen av stjärnbilden Altaret. Den har en skenbar magnitud av ca 9,59 och kräver ett teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 60,8[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 54 ljusår (ca 16,5 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -39 km/s.[3]
Egenskaper[redigera | redigera wikitext]
Primärstjärnan Gliese 676 A är en röd till orange stjärna i huvudserien av spektralklass M0 V,[2] Den har en massa som är ca 0,71[4] solmassor, en radie som är ca 0,69[6] solradier och har ca 0,082 gånger solens utstrålning av energi[4] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 3 700 K.[7]
Gliese 676 är en vid dubbelstjärna av röda dvärgar av 10:e magnituden som har en uppskattad minsta separation på 800 AE med en omloppsperiod på mer än 20 000 år.[5]
Planetsystem[redigera | redigera wikitext]
Den första exoplaneten som upptäcktes, Gliese 676 b, är en superjupiter som först identifierades i oktober 2009. Planeten tillkännagavs formellt 2011,[4] tillsammans med den första observationen av en trend som inte kunde hänföras till följeslagaren. Även efter att ha anpassat en planet och en trend noterades att resthastigheterna fortfarande var ca 3,4 m/s, betydligt större än de instrumentella felen på ca 1,7 m/s. Detta antydde preliminärt existensen av andra objekt i omloppsbana, även om inget mer kunde sägas vid den tiden.[4]
Stjärnan var ett testfall för programvaran HARPS-TERRA för bättre reduktion av data från HARPS-spektrometern i början av 2012.[9] Även med betydligt lägre felmarginaler på uppgifterna var mindre data tillgängliga än vad som användes 2011. Ändå nådde laget en mycket liknande slutsats som det tidigare laget med en modell av en planet och en trend.
Mellan tidpunkten för den föregående analysen och juni 2012 offentliggjordes resten av de radialhastighetsmätningar som användes 2011,[4] vilket gjorde det möjligt att minska dem med hjälp av HARPS-TERRA. Dessa analyserades sedan via en Bayesiansk sannolikhetsanalys, som tidigare användes för att upptäcka HD 10180 i och j, som bekräftade planet b och gjorde en första identifiering av planeten Gliese 676 c,[10] som tidigare endast beskrivits som en trend.
Konstellationen har det nuvarande (2022) rekordet för det vidaste massområdet i ett enda planetsystem,[5] och visar också en hierarki som påminner om solsystemet, med gasjättarna på stora avstånd från stjärnan medan de mindre objekten ligger mycket närmare stjärnan.
Det finns två superjupiter planeter: 'b' med en omloppsperiod av 1 052 dygn (2,9 år) och minsta massa på 6,7 MJ, och 'c' med en period av 7 340 dygn (20,1 år) och en massa av 6,8 MJ.[10]
| Planet | Massa | Halv storaxel (AE) |
Siderisk omloppstid (d) |
Excentricitet | Inklination | Radie | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| d | ≥ 4,4 ± 0,7 M🜨 | 0,0413 ± 0,0014 | 3,600 ± 0,0008 | 0,15 ± 0,09 | - | - | ||||||||
| e | ≥ 11,5 ± 1,5 M🜨 | 0,187 ± 0,007 | 35,37 ± 0,07 | 0,24 ± 0,12 | - | - | - | b | ≥ 6,7 MJ | 1,82 ± 0,06 | 1 056,8 ± 2,8 | <0,328 ± 0,04 | - | - |
| c | ≥ 6,8 MJ | 5,2 | 7340,30 | 0,2 | - | - |
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Gliese 676, 14 oktober 2021..
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600. Vizier catalog entry
- ^ [a b] Suárez Mascareño, A.; et al. (September 2015), "Rotation periods of late-type dwarf stars from time series high-resolution spectroscopy of chromospheric indicators", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 452 (3): 2745–2756, arXiv:1506.08039, Bibcode:2015MNRAS.452.2745S, doi:10.1093/mnras/stv1441, S2CID 119181646.
- ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/124549/gliese676a. Hämtad 2022-06-25.
- ^ [a b c d e f g h i] Forveille, Thierry; Bonfils, Xavier; Lo Curto, Gaspare; Delfosse, Xavier; Udry, Stéphane; Bouchy, François; Lovis, Christophe; Mayor, Michel; Moutou, Claire; Naef, Dominique; Pepe, Francesco (February 2011). "The HARPS search for southern extra-solar planets: XXVIII. Two giant planets around M0 dwarfs". Astronomy & Astrophysics. 526: A141. arXiv:1012.1168. Bibcode:2011A&A...526A.141F. doi:10.1051/0004-6361/201016034. ISSN 0004-6361.
- ^ [a b c d] Anglada-Escudé, Guillem; Tuomi, Mikko (2012). "A planetary system with gas giants and super-Earths around the nearby M dwarf GJ 676A. Optimizing data analysis techniques for the detection of multi-planetary systems" (PDF). Astronomy. 548: A58. arXiv:1206.7118. Bibcode:2012A&A...548A..58A. doi:10.1051/0004-6361/201219910. S2CID 17115882.
- ^ [a b] Stassun, Keivan G.; Collins, Karen A.; Gaudi, B. Scott (2016), "Accurate Empirical Radii and Masses of Planets and Their Host Stars with Gaia Parallaxes", The Astronomical Journal, 153 (3): 136, arXiv:1609.04389, doi:10.3847/1538-3881/aa5df3, S2CID 119219062
- ^ [a b] Antoniadis-Karnavas, A.; Sousa, S. G.; Delgado-Mena, E.; Santos, N. C.; Teixeira, G. D. C.; Neves, V. (2020), "ODUSSEAS: A machine learning tool to derive effective temperature and metallicity for M dwarf stars", Astronomy & Astrophysics, 636: A9, arXiv:2002.09367, Bibcode:2020A&A...636A...9A, doi:10.1051/0004-6361/201937194, S2CID 211252698
- ^ GJ 676A (unistra.fr), Hämtad 2022-06-25.
- ^ Anglada-Escudé, Guillem; Butler, R. Paul (2012). "The HARPS-TERRA Project. I. Description of the Algorithms, Performance, and New Measurements on a Few Remarkable Stars Observed by HARPS". The Astrophysical Journal Supplement Series. 200 (2): 15. arXiv:1202.2570. Bibcode:2012ApJS..200...15A. doi:10.1088/0067-0049/200/2/15. S2CID 118528839.
- ^ [a b] The mass of planet GJ 676A b from ground-based astrometry A planetary system with two mature gas giants suitable for direct imaging, 2016, arXiv:1608.00918
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||
