Grafikkort

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ett äldre grafikkort med anslutning för PCI buss, denna typ av grafikkort var som vanligast under mitten av 1990-talet.
Ett modernt grafikkort med anslutning för PCI-Express.
Ett modernt grafikkort med anslutning för AGP, denna typ av anslutning var som vanligast under slutet på 1990-talet till mitten av 2000-talet.

Ett grafikkort är ett gränssnitt i datorsystem som tolkar och översätter en dators binära information till en videosignal som kan visas på en bildskärm. Moderna grafikkort, som sådana som används för bildbehandling, CAD och datorspel, utför ofta mycket av arbetet med att konstruera den slutgiltiga bilden som syns på skärmen.

Funktion[redigera | redigera wikitext]

Kortets grafikprocessor beräknar fram digitala ”kartor” av vad som ska visas på skärmen. Dessa kartor skickas sedan till grafikkortets videobuffert, ett slags tillfälligt minne över vad som skall visas på texturer. Subsystem på BIOS-, drivrutins-, och operativsystemsnivå samverkar för att avlasta applikationsprogram vid skapandet av komplex bildinformation. DirectX och OpenGL är Windowstillägg för att utnyttja grafiska förmågor hos olika grafikkort.

Grafikkort i PC-datorer[redigera | redigera wikitext]

Håkan Lans fick 1979 patent på färggrafik till datorer samtidigt som han tog fram datormusen.

I moderna PC-datorer är grafikkortet vanligen i form av ett instickskort och ansluts i en sockel för expansikonskort, kallad PCI-E. I äldre system anslöts grafikkort ofta i en sockel enligt standarderna AGP, PCI, VESA Local Bus, ISA eller MCA. En del datorer har i moderkortets kretsuppsättning integrerat grafikkort. Det sitter då i nordbryggan och dess videobuffert består då av arbetsminnet allokerat utrymme. Mängden arbetsminne som skall tillägnas grafikkortet går ofta att ställa in i datorns BIOS. Bärbara datorer har ofta uteslutande på grund av platsbrist integrerade grafikkort men även skrivbordsdatorer av billigare snitt.

AGP gick som snabbasti 12 gånger bussfrekvensen 66 MHz medan PCI-Express klarar upp till 28 gånger bussfrekvensen. Dagens grafikkort utnyttjar dock fortfarande bara halva AGP-bussens bandbredd (en fjärdedel av PCI-Express-bussen) generellt sett. På senare tid har även PCI-Express 2.0 kommit som fördubblar bandbredden. Normalt sett är integrerade grafikkort långsammare än instickskort, då dessa inte har ett eget minne utan arbetar mot datorns arbetsminnet.

Ytterligare effekt uppnås med så kallad CrossFire respektive SLI-teknik. Man sammankopplar då två eller fler grafikkort i samma dator.

Skärmutgångar[redigera | redigera wikitext]

15-polig D-sub för VGA

Ett grafikkort kan ofta ha flera skärmutgångar av samma eller olika typ för anslutningar av en eller flera bildskärmar, TV-apparater eller projektor m.m. De nu dominerande bildskärmgränssnitten från ett grafikkort är den kompakta versionen av den 15-poliga D-donet, så kallad VGA-kontakt och HDMI/DVI-kontakten. En ny skärmutgång, Displayport, har tagits fram men har ännu inte slagit igenom. Andra vanliga utgångar är kompositvideo och S-video.

Tillverkare av grafikkomponenter till PC-datorer[redigera | redigera wikitext]

De dominerande grafikkretstillverkarna för PC-marknaden är nVidia, ATI/AMD och Intel. Intel står främst för integrerade grafikkort med mera det nödvändigaste medan nVidia och AMD inriktar sig på instickskort med höga prestanda för privatanvändare och småföretag. Matrox är också en stor leverantör av kapabla grafikkort.

Historik för PC-världen och standarder[redigera | redigera wikitext]

Den första IBM PC levererades med monokromt textgränssnitt, utan möjlighet till punktgrafik. Senare kom bl.a. följande (med max upplösning):

Se även[redigera | redigera wikitext]