Granater

För projektiler, se Granat; för namnet, se Granath.

Granater
Kategori	Mineral
Färg	Grön, Röd, Orange, Violett, Brun, Brunorange, Gul
Kristallstruktur	Kubisk
Spaltning	Ofullständig
Brott	mussligt, sprött, splittrigt
Hårdhet (Mohs)	6,0–7,5
Dubbelbrytning	ingen utom hos rodolit
Streckfärg	Vit

Granater är en grupp av mineraler, som utgörs av kiselsyrasalter av aluminium, kalcium, magnesium, järn eller mangan. Det finns följaktligen flera slag av granater: grossular, pyrop, almandin, spessartin och andradit. Finare slag av granater används som smyckesstenar.

Grossular (kalciumaluminiumsilikat) är gul till röd, rosa, grön eller brun, pyrop (magnesiumaluminiumsilikat) är mörkröd till nästan svart i en violett nyans, almandin (järnaluminiumsilikat) är mörkt rödbrun till violett, spessartin (manganaluminimsilikat) röd eller violett, och andradit (kalciumjärnsilikat) kan vara gul, grön, brun, rödbrun eller svart. Alla former har en hårdhet på omkring 7.

Granat är ett så kallat metamorft mineral, vilket innebär att det oftast blir till i samband med bildandet av metamorfa bergarter.

Grossular, almandin och andradit förekommer i Sverige, i synnerhet i Hälsingland och Södermanland. De största fyndigheterna finns i Afrika. Granat är en vanlig biprodukt vid järnmalmsindustrin, och finns i granatådergnejs, granit, granitgnejs, aplit, pegmatit och amfibolit.

• Granatexempel
• 
  Achtaragdit
• 
  Almandin
• 
  Demantoid
• 
  Pyrop
• 
  Uvarovit
• 
  Polska örnen
  I mitten hessonit, omgiven av 149 rubiner, smaragder och pärlor ^a)
• 
  Granater och diamanter
• 
• 
• 
  Bägare daterad 1670-1674.

––––––––––––––––––––
^a) Beställd ca 1638 av Vladislav IV av Polen och Sveriges arvkonung, som gav den till hustrun Cecilia Renata av Österrike. 1639 hamnade den hos Johan II Kasimir av Polen (som hade anspråk på den svenska tronen), och till slut 1673 hos Ludvig XIV av Frankrike.

Källor

• Lundegårdh, Per H., Stenar i färg (Sthlm 1960)

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Granater.
  Bilder & media