Högskolebehörighet

Från Wikipedia

Högskolebehörighet är de kriterier och krav som ställs för att kunna ansöka till grundutbildning vid ett universitet eller högskola.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Grundläggande behörighet för högskoleutbildning[redigera | redigera wikitext]

Grundläggande behörighet för högskoleutbildning innebär att uppfyller minst ett av följande kriterier (förenklat): [1]

  • Gymnasieexamen
  • Slutbetyg från ett nationellt program.
  • Specialutformat program i gymnasieskola.
  • Slutbetyg från komvux och har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 %.
  • Samlat betygsdokument från komvux.
  • Avgångsbetyg från en fullständig minst tvåårig linje / tvåårig specialkurs (med godkänt i Svenska B och Engelska A).
  • Betyg från viss äldre utbildning som ger grundläggande behörighet (med godkänt i motsvarande Svenska B och Engelska A).
  • Avgångsbetyg 2 eller 3 (eller motsvarande) från komvux
  • Avslutad utländsk gymnasieutbildning som ger behörighet till universitetsstudier i det land där den fullföljts. Och godkänt i motsvarande Svenska 3, Engelska 6 och Matematik 1.
  • Intyg från folkhögskola om grundläggande behörighet samt styrkt behörighet i samtliga kärnämnen.

Särskild behörighet för högskoleutbildning[redigera | redigera wikitext]

Särskild behörighet för högskoleutbildning innebär att det ställs krav utöver grundläggande behörighet. För exempelvis civilingenjörsprogrammet ställs extra krav inom matematik, fysik och kemi.

Referenser[redigera | redigera wikitext]