Gökar

	Gökar
	Gulnäbbad regngök (Coccyzus americanus)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Gökfåglar; Cuculiformes
Familj	Gökar; Cuculidae
Vetenskapligt namn
	§ Cuculidae
Auktor	Vigors, 1825
Släkten
	Se text
	Jättegök (Scythrops novaehollandiae)

Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

Gökar (Cuculidae) är en fågelfamilj i ordningen gökfåglar (Cuculiformes).^[1]^[2]^[3]

Familjen omfattar bland annat den europeiska göken, tuppgökar, koelgökar, malkohor, kouagökar, skatgökar, glansgökar, sporrgökar och anier. De två senare placeras ibland i de två egna familjerna Centropodidae och Crotophagidae. Tillsammans med sina två närmast släktingar, trappfåglarna och turakofåglarna, utgör gökfåglarna gruppen Otidimorphae.

Generellt är gökar mellanstora smala fåglar. De lever i häckar i träd, men en stor del även på marken. Familjen finns över stora delar av jorden, med flest arter i tropikerna. Vissa arter är flyttfåglar. De lever av insekter, larver, andra smådjur och även frukt. Vissa arter är boparasiter, vilket innebär att de lägger ägg i andra arters bon, men majoriteten tar hand om sina egna ungar.^[4]

Gökar har spelat en roll i kulturen i tusentals år, och förekommer exempelvis i grekisk mytologi. I Indien anses gökar vara heliga medan de i Japan förknippas med obesvarad kärlek.

Systematik

Gökarna är enda familjen i ordningen gökfåglar, närmast släkt med trappfåglar och turakofåglar. DNA-studier^[5] har klarlagt systematiken inom familjen enligt nedan. Släktesindelning och artantal följer IOC:

Underfamilj Crotophaginae

Guira – guiragök
Crotophaga – tre arter

Underfamilj Neomorphinae

Tapera – stripgök
Dromococcyx – två arter
Morococcyx – trastgök
Geococcyx – två arter tuppgökar
Neomorphus – fem arter amerikanska markgökar

Underfamilj Couinae

Carpococcyx – tre arter asiatiska markgökar
Coua – tio arter på Madagaskar

Underfamilj Centropinae

Centropus – 29 arter sporrgökar

Underfamilj Cuculinae

Rhinortha – rostgök, tidigare i Phaenicophaeus
Ceuthmochares – två arter gulnäbbar
Taccocua – sirkeermalkoha, tidigare i Phaenicophaeus
Zanclostomus – rödnäbbad malkoha, tidigare i Phaenicophaeus
Phaenicophaeus – sju arter malkohor
Rhamphococcyx – sulawesimalkoha
Dasylophus – två arter malkhohor, varav luzonmalkohan ibland lyfts ut till det egna släktet Lepidogrammus
Clamator – fyra arter skatgökar
Coccycua – tre arter
Piaya – två till tre arter
Coccyzus – 13 arter regngökar och ödlegökar
Pachycoccyx – tjocknäbbad gök
Microdynamis – dvärgkoel
Eudynamys – två till tre arter koelgökar
Urodynamis – långstjärtad koel
Scythrops – jättegök
Chrysococcyx – sex arter glansgökar
Chalcites – åtta arter glansgökar
Heteroscenes – blekgök
Caliechthrus – vitkronad gök
Cacomantis – elva arter buskgökar
Cercococcyx – tre arter långstjärtsgökar
Surniculus – fyra arter drongogökar
Hierococcyx – åtta arter hökgökar, tidigare i Cuculus
Cuculus – elva arter

Noter

^ Ericson, P.G.P. (2006). ”Diversification of Neoaves: integration of molecular sequence data and fossils”. Biology Letters 2 (4): sid. 543–547. doi:10.1098/rsbl.2006.0523. PMID 17148284. PMC: 1834003. Arkiverad från originalet den 7 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080307225744/http://biology-web.nmsu.edu/houde/Ericson_et_al_2006.pdf.
^ Hackett, S.J. (2008). ”A Phylogenomic Study of Birds Reveals Their Evolutionary History”. Science 320 (5884): sid. 1763–1768. doi:10.1126/science.1157704. PMID 18583609.
^ Jarvis, E.D. (2014). ”Whole-genome analyses resolve early branches in the tree of life of modern birds”. Science 346 (6215): sid. 1320–1331. doi:10.1126/science.1253451. PMID 25504713.
^ Janice M. Hughes (1996). ”Phylogenetic Analysis of the Cuculidae (Aves, Cuculiformes) Using Behavioral and Ecological Characters” (på engelska). The Auk 113 (1). https://www.jstor.org/stable/4088931.
^ Sorenson, M.D., and R.B. Payne (2005), Molecular systematics: Cuckoo phylogeny inferred from mitochondrial DNA sequences in “The Cuckoos”, pp.68-94 (R.B. Payne, ed.), Oxford University Press, Oxford.

[Ericson-1] Ericson, P.G.P. (2006). ”Diversification of Neoaves: integration of molecular sequence data and fossils”. Biology Letters 2 (4): sid. 543–547. doi:10.1098/rsbl.2006.0523. PMID 17148284. PMC: 1834003. Arkiverad från originalet den 7 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080307225744/http://biology-web.nmsu.edu/houde/Ericson_et_al_2006.pdf.

[Hackett-2] Hackett, S.J. (2008). ”A Phylogenomic Study of Birds Reveals Their Evolutionary History”. Science 320 (5884): sid. 1763–1768. doi:10.1126/science.1157704. PMID 18583609.

[Jarvis2014-3] Jarvis, E.D. (2014). ”Whole-genome analyses resolve early branches in the tree of life of modern birds”. Science 346 (6215): sid. 1320–1331. doi:10.1126/science.1253451. PMID 25504713.

[4] Janice M. Hughes (1996). ”Phylogenetic Analysis of the Cuculidae (Aves, Cuculiformes) Using Behavioral and Ecological Characters” (på engelska). The Auk 113 (1). https://www.jstor.org/stable/4088931.

[5] Sorenson, M.D., and R.B. Payne (2005), Molecular systematics: Cuckoo phylogeny inferred from mitochondrial DNA sequences in “The Cuckoos”, pp.68-94 (R.B. Payne, ed.), Oxford University Press, Oxford.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]