Eukaryoter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Eukaryoter
Tre eukaryoter: En svamp, en växt och ett djur.
Tre eukaryoter: En svamp, en växt och ett djur.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Vetenskapligt namn
§ Eukaryota
Auktor Whittaker & Margulis, 1978
Riken
Djur (Animalia)
Svampar (Fungi)
Växter (Plantae)

Eukaryoter (Eukaryota) utgör en av de tre domäner som organismer delas in i enligt modern systematik. En eukaryot är en organism som har en eller flera komplexa celler i vilka arvsmassan återfinns i en cellkärna avgränsad av ett cellmembran. Dessa celler är också relativt stora (10–100 mikrometer).

Eukaryoter omfattar traditionellt rikena djur, växter, svampar, amöbor samt riket protister, vilket i själva verket är en samlingskategori för eukaryoter som ej passar in i övriga riken. Många protister är encelliga. Eukaryoterna kontrasteras mot prokaryoterna (bakterier och arkéer), vilka saknar cellkärna och andra komplexa cellstrukturer.

Ordet är bildat av grekiskans εὖ (eu, ’god’, ’äkta’) och κάρυον (karyon, ’nöt’, ’kärna’).

Ursprung[redigera | redigera wikitext]

De äldsta fossilen av eukaryoter är 1,8–1,9 miljarder år gamla och har hittats i Kina[1], och rimligtvis ligger eukaryoternas ursprung ytterligare något längre tillbaka i tiden, kanske så mycket som tre miljarder år sedan[2].

En typisk djurcells struktur.

Det finns flera olika hypoteser om exakt hur den eukaryota cellen först utvecklades. Inslag av endosymbios, det vill säga att flera olika bakterier gick ihop till en gemensam cell, är ett framträdande inslag i de flesta hypoteser; se endosymbiontteorin. Vad gäller mitokondrier och kloroplaster är endosymbiosen välbelagd och det har i båda fallen gått att identifiera, vilken bakterie som inkorporerats (α-proteobakterier respektive cyanobakterier). Vad gäller cellkärnan är osäkerheten stor och ingen hypotes är allmänt accepterad. Ett endosymbiotiskt ursprung för cellkärnan utgår från en prokaryot, vars cellmembran veckas inåt till dess att det omslutit arvsmassan och bildat kärnmembran och endoplasmatiskt nätverk. Andra prokaryota bakterier med effektiv energiproduktion och cyanobakterier med fotosyntes tränger in i cellen och drar med sig lite av cellmembranet, vilket förklarar att mitokondrien och kloroplasten har dubbla membran. Mitokondrien, ribosomen och andra organeller började fungera tillsammans. Både mitokondrien och kloroplasten har egen arvsmassa och kopieras självständigt.

Eukaryoter utvecklade meios, sexuell reproduktion, för ca. 1,2 miljarder år sedan, och det var då evolutionstakten exploderade.[källa behövs]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Illustration till en modern hypotes om eukaryoternas släktskap.

Domänen eukaryoter (Eukaryota) har traditionellt indelats i fem riken:

  1. Djur (Animalia)
  2. Svampar (Fungi) räknas numera till ett eget rike.
  3. Växter (Plantae); ormbunkar och mossor är kvar i växtriket tillsammans med blomväxter och barrträd.
  4. Protister (Protista)

Denna indelning är dock föråldrad, och motsvarar inte de faktiska släktskapsförhållandena. Senare arbete, främst med dna-data, pekar snarare på en indelning i följande grupper, även om alla detaljer mellan och inom grupperna inte är helt klarlagda:[3][4]

Opisthokonta djur, svampar, choanoflagellater etc.
Amoebozoa de flesta amöbor och slemsvampar
Rhizaria Foraminifera, Radiolaria och flera andra amöbaliknande protister
Excavata diverse flagellater
Archaeplastida växter, grönalger, rödalger och glaukofyter
Chromalveolata Heterokonta (inklusive brunalger), Haptophyta, Cryptophyta och Alveolata.

Därutöver har det föreslagits att eukaryoter kan klassificeras i två större grupper, Unikonta och Bikonta,[5] som härstammar från organismer med en respektive två flageller. I det här systemet är ophistokonter och amöbor (Amoebozoa) unikonter, och resten är bikonter.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hofmann & Chen (1981) Carbonaeceous megafossils from the Precambrian (1800 Ma) near Jixian, Northern China, Can J Earth Sci 18:443-447
  2. ^ Ayala, F (1992) Wistar's view J Mol Evol 35:467-471
  3. ^ Burki F, Shalchian-Tabrizi K, Minge M, et al. (2007). ”Phylogenomics reshuffles the eukaryotic supergroups”. PLoS ONE 2 (8): ss. e790. doi:10.1371/journal.pone.0000790. PMID 17726520. 
  4. ^ Laura Wegener Parfrey, Erika Barbero, Elyse Lasser, Micah Dunthorn, Debashish Bhattacharya, David J Patterson, and Laura A Katz (2006 December). ”Evaluating Support for the Current Classification of Eukaryotic Diversity”. PLoS Genet. 2 (12): ss. e220. doi:10.1371/journal.pgen.0020220. PMID 17194223. 
  5. ^ Burki F, Pawlowski J (2006). ”Monophyly of Rhizaria and multigene phylogeny of unicellular bikonts”. Mol. Biol. Evol. 23 (10): ss. 1922–30. doi:10.1093/molbev/msl055. PMID 16829542. http://mbe.oxfordjournals.org/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=16829542.