Vetenskapligt namn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ett vetenskapligt namn är ett namn som följer internationellt överenskomna principer och som används för att skapa en standardiserad nomenklatur inom ett vetenskapligt fält. Inom zoologi och botanik används exempelvis en binomial nomenklatur. Vetenskapliga namn ges dock även till företeelser, fenomen och egenskaper.

Inom västerländsk forskning är de vetenskapliga namnen oftast en blandning av grekiska och latin, med inslag av andra språk, men oftast i latiniserad språkdräkt. Beroende på forskarsamhällets gemensamma språk för internationell kommunikation och vetenskapligt utbyte ges föremål och företeelser namn inom det aktuella forskningsfältet på det vanligast förekommande språket. På grund av det starka latinska inflytandet på dessa namn används oegentligt begreppet latinskt namn.

Inom medicinsk forskning har den västerländska traditionen grekiska och latinska benämningar, men numera har ett allt större inflytande av engelska utvecklats. Det internationella utbytet har därmed utökats med framstående naturvetenskapliga forskare från till exempel Japan och Indien.

Också inom samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning, som filosofi, psykologi, språkvetenskap och litteratur ges övergripande och detaljerade fenomen gemensamma internationellt accepterade namn för att underlätta utbytet av vetenskapliga fynd forskare emellan.

Binomial nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Binomial nomenklatur

Binomial nomenklatur är vetenskapliga namn som används inom botanik och zoologi för att systematisera taxon av levande organismer. Binomial syftar på det tvådelade namn som namnger en art, där det första ledet är släktnamnet och det andra ledet är artepitet (ofta men ogentligt kallat "artnamn"). Ett exempel är Pyracantha angustifolia, där släktet är grekiska för eldtorn och artepitetet är latin för "har smala blad".[1]

Taxon[redigera | redigera wikitext]

Taxonomi är vetenskapen om indelning – eller klassificering – av organismerna i taxa, det vill säga domän, rike, stam, klass, familj, släkten, art, underart, etc.[2]

Typer[redigera | redigera wikitext]

Typ är ett annat begrepp inom taxonomin. Användandet och appliceringen av typer regleras inom zoologin av International Commission on Zoological Nomenclature (ICZN) som ger ut referensverket "International Code on Zoological Nomenclature".[3] Inom botaniken finns motsvarigheten i International Code of Botanical Nomenclature (ICBN), vilken underhålls av International Association of Plant Taxonomy.[2]

Enligt ICZN är typ en term som används som ett ord, eller bildar en del av en sammansatt ord, för att beteckna ett speciellt exemplar eller taxon. En typ fungerar således som referens för definitionen av ett specifikt taxon. Det innebär att om man vill veta vad auktorn till Kockelella variabilis menade med just det namnet, måste man alltid gå tillbaka till den relevanta typen för vidare jämförelse. I det ovan nämnda fallet är den publicerad av Otto Walliser 1957.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ binomial nomenclature. (n.d.). Hämtat 17 juli 2013, från http://science.yourdictionary.com/binomial-nomenclature
  2. ^ [a b] ”International Code of Nomenclature for algae, fungi, and plants, Melbourne Code – CHAPTER I. Taxa and their ranks Article 2” (på engelska). 2012. http://www.iapt-taxon.org/nomen/main.php?page=art2. Läst 2 januari 2015. 
  3. ^ ”ICZN Code Glossary” (på engelska). International Commission on Zoological Nomenclature. http://www.nhm.ac.uk/hosted-sites/iczn/code/index.jsp. Läst 2 januari 2015.