Håvard isfjordings saga
Håvard isfjordings saga (isl. Hávarðar saga Ísfirðings) är en av islänningasagorna. Handlingen äger rum omkring år 1000 vid Isafjordens innersta ände, vid Drangajökelns fot.
Handling
Sagan berättar om Håvard, som var en stor viking i sin ungdom. Han sårades i Skottland och har sedan dess gått med hälta. Håvard har en tvist med sin granne Torbjörn. Till följd av denna dödas Håvards son.
Håvard söker hämnd och tillsammans med en grupp män försöker han konfrontera Torbjörn. Istället för att möta Håvard flyr Torbjörn ut i havet och simmar iväg, men Håvard jagar honom. Torbjörn klättrar upp på en liten ö och plockar upp en stor sten för att kasta mot Håvard som klättrar upp efter honom. Då sägs Håvard ha kommit att tänka på en annan tro han hade hört om när han var ung utomlands, och svär att han kommer att ta denna tro om han lyckas överleva. Torbjörn tappar då den hala stenen på sig själv, och Håvard dräper honom lätt.
Tillkomst, manuskript och översättning
Sagan har släktskap med den äldre Torbjörns och Håvard den haltes saga, eller Isfjordingasagan (Saga Þorbjarnar ok Hávarðar hins halta; Ísfirðingasaga), som nu är förlorad. I sin nuvarande form är sagan troligen skriven i början av 1300-talet. Några pergamentshandskrifter existerar inte. Sagan finns upptecknad i pappershandskrifter från 1600-talet. Den trycktes först i Hólar år 1756, där den är en del av samlingen Nockrer Marg-Frooder Søgu-Þætter Islendinga, utgiven av lagman Björn Markússon.
Sagan är översatt till svenska av Åke Ohlmarks (1963).
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
- Guðni Jónsson: Íslendinga sögur, band 5, s. VII-VIII. Reykjavík 1946.
- Åke Ohlmarks: De isländska sagorna, band 3, s. 5-6. Steinviks bokförlag 1963.