Hövitsman
 |
Den här artikeln eller avsnittet anses inte leva upp till Wikipedias artikelstandard och behöver kvalitetskontrolleras. (2009-06) Förbättra gärna artikeln om du kan, och diskutera saken på diskussionssidan. Var uppmärksam på artikelns innehåll. |
Hövitsman är en hövding, ledare. Namnet kommer troligen från huvudman. Begreppet har många olika användningar. Gustav Vasa kallade sig hövitsman över riket i betydelsen riksföreståndare före sin kröning. Slottsfogdar och landshövdingar kallas i flera fall hövitsmän över sina områden. Krigshövitsmän används som beteckning på generaler eller befälhavare, eller skeppshövitsmän som beteckning på amiraler. Orden kan även användas som synonym till huvudman för en ätt.[1] I de äldre bibelöversättningar används hövitsman synonymt med romerska officerare i kommendantposition.[2]
Skogsstadgan för Trögds allmänningsskogar[redigera]
I Tröghbolagh, skogsstadgan för Trögds allmänningsskogar, som finns bevarad för två av tredingarna, förekommer begreppet hövitsman. Här talas om värnamän, synemän och hövitsman. Dessa skulle ha hand om ett antal för bondemeningheten gemensamma angelägenheter; som skogstäkt, ollonsyn m.m.
I stadgan finns anvisningar för hur värnamän, synemän och hövitsman skall avlönas och om hur värnamän och synemän ska utses. Däremot finns ingen bestämmelse om hur hövitsmannen skulle utses. Med andra ord valdes han kanske inte, utan utsågs av kungen? Det fanns en hövitsman i varje treding, alltså lika många som husabyarna, vilket lett till Sven Ulric Palmes teori att H. också administrerade dessa, med undantag för dalalagen, där de nämns husabyman.
Palme ställer här upp hypotesen att Tröghbolaghs hövitsman är konungens bryte eller konungen landbo och som sådan identisk med Dalalagens husabyman. Han finner också vid jämförelser med Götalagarna likheter mellan vilka samhällsfunktioner som innehafts av konungs bryti i Västgötarätten och konungs soknare i Östgötarätten.
De har alla ursprungligen varit förvaltare på konungens gård, men de har också i den egenskapen fyllt vissa offentliga funktioner bland bönderna i omgivningen. Palme deklarerar helt enkelt att husabyn var konungens gård, gården där konungens visthus låg, och där bryten, husabymannen, var det ombud för länsmannen som omtalas i ledungsrättens kamerala stadganden. Ett av husabymannens uppdrag var alltså att bevaka den kungliga skatteladan.
Sven Ulric Palme avslutar sin uppsats med att han anser sig ha kunnat underbygga hypotesen att Tröghbolaghs hövitsmän och Dalalagens husabymän äro identiska. Därmed har vi nu följande rad synonymer till husabyman: konungsbryte, konungslandbo, konungssoknare, underlänsman = husabyman och hövitsman. Palme säger: "Husabymännen i Trögds tredingar har kallats hövitsmän".
Hövitsman kan alltså bland annat betyda:
- Amiral
- General (eller annan officer)
- Landshövding
- Häradhövding
- Kommendant eller fogde
- Huvudman för en ätt
- Riksföreståndare (Rikshövitsman)
Rikshövitsmän[redigera]
- Krister Nilsson (Vasa), rikshövitsman 1436
- Sten Sture den äldre
Källor[redigera]
- Sven Ulric Palme, Hövitsmän och husabymän. Scandia, XXIV 1958.
