Amiral

Från Wikipedia

För fjärilen amiral, se amiralfjäril.

Amiral är en flaggmansgrad och i allmänhet den högsta militära graden i ett lands flotta. Den näst högsta graden kallas viceamiral och tredje högsta graden är konteramiral.

Ordet kan härledas från arabiskans amir-al-bahr, "prinsen av havet", under vilken titel ledaren för den muslimska medelhavsflottan blev känd under 1100-talet. Termen fördes med till Europa av korsriddare, som analogt med latinets admirabilis stavade den "admirable".

Innehåll 1 Sverige 1.1 Historik 1.2 Svenska amiraler av olika grader 1.2.1 Storamiral 1.2.2 Sveriges riksamiraler 1.2.3 Sveriges amiralgeneraler 1.2.4 Sveriges generalamiraler 1.2.5 Sveriges amiraler 1.2.6 Sveriges viceamiraler 1.2.7 Kända svenska konteramiraler 2 Tyskland 2.1 Tyska amiraler under andra världskriget 3 Källor

[redigera] Sverige

I dagens Sverige är praxis att endast kungligheter och överbefälhavare innehar amirals grad, vilket i praktiken innebär att viceamiral är den högsta officersgraden i den svenska flottan. Under 1900-talet har flera tidigare Marinchefer givits den högsta amiralsgraden i samband med deras pension. I dagligt tal tilltalas dock viceamiraler, konteramiraler och flottiljamiraler "amiral". Ett trettiotal amiraler är begravda på Galärvarvskyrkogården på Djurgården i Stockholm.

[redigera] Historik

Äldre amiralsgrader i svenska flottan var Storamiral, översteamiral, underamiral, riksamiral, amiralgeneraler, generalamiral, schoutbynacht m.fl. När den svenska statsförvaltningen reformerades under 1600-talet utgjordes ett av departementen av amiralitetet, chef för amiralitetskollegium blev riksamiralen.

[redigera] Svenska amiraler av olika grader

[redigera] Storamiral

Titel på flottans högste styresman näst konungen, i Sverige buren av endast två personer:

• Hertig Karl, sedermera Karl XIII.
• Kronprins Oscar, sedermera konung Oscar I.

[redigera] Sveriges riksamiraler

Högsta flaggmansgraden i Sverige; en av de fem höga riksämbetsmännen i Sverige under (1500- och) 1600-talet. Riksamiralen ledde amiralitetskollegiums arbete.

• Klas Fleming 1571-1595 med titeln Svea rikes amiral
• Axel Ryning 1602-1611 med titeln Riksens amiral
• Göran Gyllenstierna 1611-1618
• Carl Carlsson Gyllenhielm 1620-1650
• Gabriel Bengtsson Oxenstierna 1652-1656
• Carl Gustaf Wrangel 1657-1664
• Gustav Otto Stenbock 1664-1675 avsatt av Karl XI och erhöll istället titeln överste amiral.

Med Stenbocks död 1685 upphörda ämbetet i denna form. Generalamiralen Hans Wachtmeister, som nu blev konungens förtroendeman i flottans förvaltning, hade en väsentligt annan ställning än den forne riksamiralen.

[redigera] Sveriges amiralgeneraler

En amiralsgrad, som under Karl XI:s tid innehades av nedan nämnda person, men sedan icke funnits (se även generalamiral).

• Hans Wachtmeister (1641-1714) Utnämnd till amiralgeneral 1681. Under åren 1680-1700 lade han ner ett hårt arbete på att rusta upp flottan. När kriget kom 1700 gick Wachtmeister till sjöss i spetsen för sitt livsverk. Anses tillsammans med Henrik af Trolle och Claes Larsson Fleming vara den svenska flottans bästa organisatör genom tiderna.

[redigera] Sveriges generalamiraler

Gustav III utfärdade 1780 instruktion för generalamiralen, vilken ensam blev K. M:ts ansvarig för örlogsflottans bestånd och förkovran.

Generalamiralsämbetet har beklätts av (siffrorna avser de år de innehaft titeln):

• Lorentz Creutz d.ä. Utnämnd till generalamiral 1675, stupade som sådan i sjöslaget otanför Ölands södra udde 1676.
• Henrik Henriksson Horn af Åminne (1618-1693) Utnämnd till generalamiral 1677 led han p.g.a. sin totala okunskap om sjövapnet ett fatalt nederlag mot den danske amiralen Nils Juel 1 juli samma år.
• Henrik af Trolle 1780-1784. Anses som den största organisatören av det svenska sjövapnet under 1700-talets mitt.
• Carl August Ehrensvärd 1792-1794
• Johan af Puke 1812
• Victor von Stedingk 1818
• Olof Rudolf Cederström 1823-1828

[redigera] Sveriges amiraler

• Jakob Bagge
• Johan Bär 1676
• Claes Larsson Fleming 1620
• Cornelius Ankarstierna
• Evert Fredrik Taube
• Erik Carlsson Sjöblad 1676
• Gustaf Adolph Sparre 1690
• Cornelius Ankarstierna
• Carl Ruuth
• Claes Sparre 1712 (överamiral 1715, president i Amiralitetskollegiet 1719-27)
• Theodor Ankarcrona 1742
• Carl Hans Sparre 1754 (president i Amiralitetskollegiet 1759-70)
• Erik Arvid Sparre 1755 (president i Amiralitetskollegiet 1771-75)
• Johan af Puke 1808
• Louis Palander af Vega 1900
• HM Konung Gustaf V 1907
• Greve Carl August Ehrensvärd 1924
• Otto Emil Lybeck 1936
• Fabian Tamm 1947
• HM Konung Gustaf VI Adolf 1950
• Stig H:son Ericson 1961
• HKH Hertigen av Halland 1969
• HM Konung Carl XVI Gustaf 1973
• Bengt Lundvall 1978
• Bror Stefenson 1991

[redigera] Sveriges viceamiraler

• Olof von Unge, adlad år 1712.
• Carl Olof Cronstedt d.ä.
• Carl Alarik Wachtmeister, 1925, fd Chef för Kustflottan
• Fredrik Riben, 1930, fd Chef för Kustflottan
• Charles de Champs, 1934, 1:a Chefen för Marinen
• Harald Åkermark, 1934, fd Chef för Kustflottan
• Gösta Ehrensvärd, 1938, fd Chef för Kustflottan
• Helge Strömbäck, 1945, fd Chef för Marinen
• Erik af Klint, fd Chef för Kustflottan
• Bertil Berthelsson, 1967, fd Chef för Kustflottan
• Åke Lindemalm 1970, fd Chef för Marinen
• Per Rudberg, 1978, fd Chef för Marinen
• Bengt Schuback, 1984, fd Chef för Marinen
• Dick Börjesson, 1990, fd Chef för Marinen
• Peter Nordbeck, 1994, fd Chef för Marinen
• Frank Rosenius, kungens stabschef, fd vice ÖB

[redigera] Kända svenska konteramiraler

• Wilhelm Dyrssen 1904 fd chef för kustflottan och Sjöminister
• Carl-Fredrik Algernon (1925-1987), fd chef för krigsmaterielinspektionen
• Claes Tornberg, fd Chef för kustflottan
• Anders Grenstad nuvarande marininspektör
• Jörgen Ericsson fd marininspektör, Chefen för strategiavdelningen (2007-)
• Torsten Lindh fd generalinspektör för marinen
• Arvid Lindman fd statsminister

v • d • r Grader i svenska försvaret Efter reformen 2008 Officerare i armén, flygvapnet och amfibiekåren General • Generallöjtnant • Generalmajor • Brigadgeneral • Överste • Överstelöjtnant • Major • Kapten • Löjtnant • Fänrik Officerare i flottan Amiral • Viceamiral • Konteramiral • Flottiljamiral • Kommendör • Kommendörkapten • Örlogskapten • Kapten • Löjtnant • Fänrik Specialistofficerare i armén, flygvapnet och amfibiekåren Regementsförvaltare • Förvaltare • 1:e sergeant • Fanjunkare Specialistofficerare i flottan Flottiljförvaltare • Förvaltare • 1:e Styrman • Flaggstyrman Värnpliktiga och kontraktsbaserade befäl, sjömän och soldater Sergeant • Korpral • Vicekorpral • Menig 1kl • Menig Tidigare grader Storamiral • Förste amiral • Överste 1. graden • Sekundchef • Kaptenlöjtnant • Stabskapten • Underlöjtnant • Högbåtsman • Överfurir • Furir Konstapel

[redigera] Tyskland

[redigera] Tyska amiraler under andra världskriget

• - Conrad Albrecht, generalamiral 1939
• - Johannes Bachmann, stupad 2 april 1945
• - Hermann Böhm, generalamiral 1941
• - Wilhelm Canaris, amiral 1940, avrättad 9 april 1945
• - Rolf Carls, generalamiral 1940, stupad 15 april 1945
• - Otto Ciliax, amiral 1943
• - Karl Dönitz, storamiral 1943
• - Paul Fanger, stupad 15 april 1945
• - Hermann von Fischel, död i rysk krigsfångenskap 1950
• - Kurt Fricke, stupad 2 maj 1945
• - Hans Georg von Friedeburg, generalamiral 1945, självmord 23 maj 1945
• - Günter Guse, död i rysk krigsfångenskap 1953
• - Oskar Kummetz, generalamiral 1944
• - Günther Lütjens, stupad ombord på Bismarck 27 maj 1941
• - Wilhelm Marschall, generalamiral 1943
• - Wilhelm Prentzel, självmord 2 maj 1945
• - Erich Raeder, storamiral 1939
• - Alfred Saalwächter, generalamiral 1940, död i rysk krigsfångenskap 1945
• - Otto Schniewind, generalamiral 1944
• - Otto von Schrader, självmord 19 juli 1945
• - Otto Schultze, generalamiral 1942
• - Walter Warzecha, generalamiral 1944
• - Karl Witzell, generalamiral 1941

[redigera] Källor

• Nordisk familjebok, andra upplagan, Stockholm 1904-1926