Hammarborrning
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Hammarborrning är en schaktfri metod som innebär att en tryckluftshammare slår en roterande borrkrona, försedd med hårdmetalltänder, genom berget, marken eller betongen. Metoden används mest vid borrning av energi- och vattenbrunnar och vid entreprenadborrning.
I samband med ledningsbyggnad används hammarborrning då man vet eller misstänker att hinder kan finnas i ledningslinjen, eller då borrförhållandena är osäkra. Några exempel är då en ledning eller ett skyddsrör ska dras rakt genom solitt berg, i mark och vägbankar med stenblock eller då andra hinder finns, exempelvis grundmurar av sten eller betong.[1]
Då det finns risk att borrhålet ska kollapsa används foderrör.
Tekniska data[redigera | redigera wikitext]
| Max ledningsdiameter | 1200 mm |
| Max längd | 80 meter |
| Rörmaterial | Stål |
| Utrymmesbehov | Startschakt med avgrusad botten |
| Begränsningar | Lera |
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Drifter drill, 24 december 2019.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Hammarborrning”. https://www.youtube.com/watch?v=HQQ6wztUKR0. Läst 7 februari 2020.