Hebriderna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karta över Hebriderna

Hebriderna (engelska Hebrides och skotsk gäliska Innse Gall) är en ögrupp utanför Skottlands västkust, tillhörande Storbritannien. Ögruppen indelas i Yttre och Inre Hebriderna. De kallades Suderöarna (Söderöarna) på fornnordiska. Den största av öarna i de Inre Hebriderna är Skye. Andra större öar är Mull och Islay.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Förhistoria[redigera | redigera wikitext]

Stencirkel i Callanish

.

De första bosättningarna ägde rum under den mesolitiska eran, omkring år 6500 före Kristus eller tidigare.

Keltiska eran[redigera | redigera wikitext]

År 55 före Kristus skrev den grekiske historikern Diodorus Siculus om ön Hyperborea (ett ord som betyder "långt norrut").

Under 500-talet upprättades kungadömet Dál Riata[1]

Norska eran[redigera | redigera wikitext]

Öarnas kungadöme, omkring år 1100

Under slutet av 700-talet började vikingar med räder längs den skotska kusten och Hebriderna kom i samband med det under norsk kontroll.

Skotska eran[redigera | redigera wikitext]

Kisimul Castle, det gamla sätet för klanen MacNeil, Castlebay, Barra

Den norska kontrollen över ön minskade gradvis. Genom freden i Perth 1266 överlät den norske kungen Magnus Lagaböter ön Man samt Söderöarna, dvs Hebriderna till kung Alexander III av Skottland mot 4 000 mark sterling och mot en årlig avgift om 100 mark sterling. Det är oklart hur länge skottarna betalade avgiften. Biskopdömet Sodor fortsatte av vara en del av den norska kyrkoprovinsen.

Brittiska eran[redigera | redigera wikitext]

Telford's Clachan Bridge mellan fastlandet och Seil, även känd som "Bron över Atlanten", byggdes 1792.[2]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nieke, Margaret R. "Secular Society from the Iron Age to Dál Riata and the Kingdom of Scots" in Omand (2006) p. 60
  2. ^ Murray (1977) p. 121