Helge Lindberg (orkesterledare)

Helge Lindberg
	Helge Lindberg
Född	3 augusti 1898; Adolf Fredriks församling, Sverige
Död	27 februari 1973 (74 år); Täby församling, Sverige
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Pianist, kapellmästare, kompositör, musiklärare
	Redigera Wikidata

Helge Emanuel Lindberg född den 3 augusti 1898 i Stockholm, död den 27 februari 1973 i Täby, var en svensk pianist, kompositör och kapellmästare.

Lindberg ledde dansorkestern Crystal Band på Kristallsalongen och senare Savoy^[4] en lokal i Övre tivoli i Stockholms Tivoli under 1920-talet. Han var även inspelningschef på skivbolaget Polyphon. Som kompositör var han upphovsman till flera av Ernst Rolfs populära melodier, bland annat. De' ä' grabben me' chokla' i och Kom, kom, kom till smörgåsbordet.

Lindbergs inspelning av He's the Hottest Man in Town från 1926 med trombonsolo av Harry Hednoff anses vara det första exemplet på svensk jazzimprovisation på skiva. En annan framträdande solist i Lindbergs orkester var trumpetaren Gösta "Chicken" Törnblad.

Filmmusik i urval

1925 – Styrman Karlssons flammor (ackompanjemangsmusik till stumfilm, hämtad från Lindbergs tonsättningar till pjäsen med samma namn) 1931 – Kärlek och landstorm 1932 – Jag gifta mig – aldrig 1933 – Hemslavinnor 1934 – En bröllopsnatt på Stjärnehov 1935 – Swedenhielms 1955 – Friarannonsen 1957 – Johan på Snippen tar hem spelet

Källor

^ [a b] Helge E Lindberg, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Helge E Lindberg, läst: 24 augusti 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Libris, 30 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Hans Eklund, Lars Lindström och Bengt Wittström. ”Jazzens lokaler i Stockholm”. sid. 16. https://intevarazzz.s3.amazonaws.com/Jazzens%20lokaler%20i%20Stockholm.pdf. Läst 12 november 2016.

Vidare läsning

[46830d0cde31f26121aececc3ea87e7e064d3b5a-1] [a b] Helge E Lindberg, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[bf8ef31c4ac844f33343cb4bb0348c8da9c8dc40-2] [a b c d] Helge E Lindberg, läst: 24 augusti 2017.^{[källa från Wikidata]}

[7d734e2a1c7cf960cf6586dbe705bd50f8566e71-3] Libris, 30 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}

[4] Hans Eklund, Lars Lindström och Bengt Wittström. ”Jazzens lokaler i Stockholm”. sid. 16. https://intevarazzz.s3.amazonaws.com/Jazzens%20lokaler%20i%20Stockholm.pdf. Läst 12 november 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]