Svenskt biografiskt lexikon
| Svenskt biografiskt lexikon (myndighet 1962-2008) |
|
| Departement | Kulturdepartementet |
|---|---|
| Organisationstyp | tidigare Statlig förvaltningsmyndighet |
| Kommun | Stockholm |
| Län | Stockholm |
| Myndighetschef | Åsa Karlsson (t.o.m.2008) nu chef för Riksarkivets avdelning för SBL |
| Instruktion | SFS 2007:1201 |
| Webbplats | Webbplats för Svenskt biografiskt lexikon |
Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett svenskt personhistoriskt uppslagsverk, vars utgivning påbörjades 1917.
Svenskt biografiskt lexikon utgavs 1962–2008 av en statlig myndighet med samma namn, men utges nu av Riksarkivet.
Innehåll |
Förhistoria [redigera]
Bland föregångare i Sverige kan nämnas Georg Gezelius, "Försök til et biographiskt lexicon öfver namnkunnige och lärde svenske män" (4 band, 1778–87) och det av Palmblad och Peter Wieselgren med flera utgivna "Biographiskt lexikon öfver namnkunnige svenske män" (23 band, 1835–57; ny upplaga av de 8 första banden 1874–76) med fortsättningen "Svenskt biografiskt lexikon. Ny följd" (10 band, 1857–92, redigerat av Harald Wieselgren, Christopher Eichhorn, Elof Tegnér, Otto Sjögren och Karl Fredrik Werner)[1].
Uppslagsverket [redigera]
Svenskt biografiskt lexikon ges ut i band, och fram till dess att fullt innehåll finns för ett band, i enskilda häften. Hittills har 32 fulla volymer utkommit med 8.000 person- och släktartiklar. Dessutom har fyra häften till det kommande band 33 utgivits, det senaste nr 164 i oktober 2010 med filatelisten Nils Wilhelm Strandell (1876–1963) som sista namn. SBL är det, näst efter Svenska Akademiens ordbok, största uppslagsverket i Norden.
Band 1-31 finns också tillgängliga på en samlings-CD-ROM, utgiven 2004.
Biograferade i SBL är vid biografiskrivningstillfället avlidna svenskar eller utlänningar verksamma i Sverige eller i svensk tjänst som ”gjort betydelsefulla insatser inom samhälls- och kulturlivets alla områden”. Med ”Sverige” avses under den biograferades livstid gällande gränser, och exempelvis i Finland verksamma personer biograferas alltså om deras verksamhet till väsentlig del inföll före 1809. Endast avlidna kan numera bli biograferade, men i de tidigare volymerna (till och med band 11) förekom även artiklar om levande personer. Utöver artiklar om personer förekommer även släktartiklar. Artiklarna innehåller ofta fullständiga förteckningar över de biograferade personernas produktion av tryckta arbeten, musikalier och liknande, samt käll- och litteraturhänvisningar.
Redaktörer för SBL under de tidigare decennierna har varit Bertil Boëthius och Bengt Hildebrand, samt huvudredaktörer efter att lexikonet blev statlig myndighet Erik Grill, Birgitta Lager-Kromnow och Göran Nilzén, samt sedan 2002 Åsa Karlsson. Bland andra till lexikonet knutna personer kan nämnas medeltidsgenealogen Hans Gillingstam som under många år var redaktör, och Bertil Boëthius far, professor skytteanus Simon Boëthius, medlem av dess redaktion.
Svenskt biografiskt lexikon har föregångare av varierande format, bland annat Herman Hofbergs Svenskt biografiskt handlexikon (1906), vilket finns tillgängligt i sin helhet på Projekt Runeberg på webben.
Organisation av utgivning [redigera]
Svenskt biografiskt lexikon utgavs från början av Bonniers och var planerat för mindre skala än vad det utvecklade sig till..
Den statliga förvaltningsmyndigheten Svenskt biografiskt lexikon inrättades 1962, sorterade under Kulturdepartementet och hade enligt sin instruktion till uppgift att fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon.[2] Huvudredaktören var myndighetschef.[3]
Från och med årsskiftet 2009 upphörde SBL som egen myndighet och är numera en avdelningen inom Riksarkivet, där man redan tidigare lokalmässigt befunnit sig.
Personbiografiska uppslagsverk i andra länder [redigera]
Motsvarande nationella biografiska uppslagsverk finns i många andra länder, exempelvis Dansk biografisk leksikon och Norsk biografisk leksikon. I Finland utgavs 2003-07 Suomen kansallisbiografia (Finlands nationalbiografi) i tio band. År 2008 påbörjades utgivningen av ett motsvarande svenskspråkigt nationalbiografiskt uppslagsverk, Biografiskt lexikon för Finland (BLF) i fyra band.
Litteratur [redigera]
- Göran Nilzén & Per Thullberg, "Vem var det? Till belysning av Svenskt biografiskt lexikon"; Historisk tidskrift 1985, sidorna 234-41.
Se även [redigera]
Noter [redigera]
- ^ Biografi i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1905)
- ^ 1 § förordningen (2007:1201) med instruktion för Svenskt biografiskt lexikon.
- ^ 3 § förordningen med instruktion för Svenskt biografiskt lexikon.
Externa länkar [redigera]
- Svenskt biografiskt lexikons webbplats med bland annat index till samtliga artiklar.
- Carl Henrik Carlsson, "Svenskt biografiskt lexikon" på nättidningen Rötter.
- Om Dansk biografisk leksikon på danska Wikipedia.
