Svenskt biografiskt lexikon

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Svenskt biografiskt lexikon
(myndighet 1962-2008)
Departement Kulturdepartementet
Organisationstyp tidigare Statlig förvaltningsmyndighet
Kommun Stockholm
Län Stockholm
Myndighetschef Åsa Karlsson (till och med 2008)
nu chef för Riksarkivets avdelning för SBL
Instruktion SFS 2007:1201
Webbplats Webbplats för Svenskt biografiskt lexikon

Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett svenskt personhistoriskt uppslagsverk, vars utgivning påbörjades 1917.

Svenskt biografiskt lexikon utgavs 1962–2008 av en statlig myndighet med samma namn, men utges nu av Riksarkivet.

Förhistoria[redigera | redigera wikitext]

Bland föregångare i Sverige kan nämnas Georg Gezelius, "Försök til et biographiskt lexicon öfver namnkunnige och lärde svenske män" (4 band, 1778–87) och det av Palmblad och Peter Wieselgren med flera utgivna "Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män" (23 band, 1835–57; ny upplaga av de 8 första banden 1874–76) med fortsättningen "Svenskt biografiskt lexikon. Ny följd" (10 band, 1857–92, redigerat av Harald Wieselgren, Christopher Eichhorn, Elof Tegnér, Otto Sjögren och Karl Fredrik Werner[1]. Svenskt biografiskt lexikon har föregångare av varierande format, bland annat Herman Hofbergs Svenskt biografiskt handlexikon (1906), vilket finns tillgängligt i sin helhet på Projekt Runeberg på webben.

Utgivning[redigera | redigera wikitext]

Biograferade i SBL är vid biografiskrivningstillfället avlidna svenskar eller utlänningar verksamma i Sverige eller i svensk tjänst som ”gjort betydelsefulla insatser inom samhälls- och kulturlivets alla områden”. Med ”Sverige” avses under den biograferades livstid gällande gränser, och exempelvis i Finland verksamma personer biograferas alltså om deras verksamhet till väsentlig del inföll före 1809. Endast avlidna kan numera bli biograferade, men i de tidigare volymerna (till och med band 11) förekom även artiklar om levande personer. Utöver artiklar om personer förekommer även släktartiklar. Artiklarna innehåller ofta fullständiga förteckningar över de biograferade personernas produktion av tryckta arbeten, musikalier och liknande, samt käll- och litteraturhänvisningar.

Svenskt biografiskt lexikon ges ut i band, och fram till dess att fullt innehåll finns för ett band, i enskilda häften. Hittills har 32 fulla volymer utkommit med 8.000 person- och släktartiklar. Dessutom har fyra häften till det kommande band 33 utgivits, det senaste nr 164 i oktober 2010 med filatelisten Nils Wilhelm Strandell (1876–1963) som sista namn. SBL är det, näst efter Svenska Akademiens ordbok, största uppslagsverket i Norden.

Band 1-31 finns också tillgängliga på en samlings-CD-ROM, utgiven 2004. Sedan verket lades ut på nätet finns den dock inte längre till försäljning.

Band 33, Sparrgren - Ström, utkom 2011. Det senast utgivna bandet är nummer 34, Strömberg - Stålhammar, som utgavs 2013. Det utkommer ett nytt band med ungefär två års mellanrum.

Sveriges Biografiska Lexikon beräknas omfatta 38 band, när det blir färdigställt, vilket kan ske omkring 2021, mer än etthundra år efter det att utgivningen påbörjades.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Svenskt biografiskt lexikon utgavs från början av Bonniers och var planerat för mindre skala än vad det utvecklade sig till..

Den statliga förvaltningsmyndigheten Svenskt biografiskt lexikon inrättades 1962, sorterade under Kulturdepartementet och hade enligt sin instruktion till uppgift att fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon.[2] Huvudredaktören var myndighetschef.[3]

Från och med årsskiftet 2009 upphörde SBL som egen myndighet och är numera en avdelningen inom Riksarkivet, där man redan tidigare lokalmässigt befunnit sig.

Redaktörer för SBL under de tidigare decennierna har varit Bertil Boëthius och Bengt Hildebrand, samt huvudredaktörer efter att lexikonet blev statlig myndighet Erik Grill, Birgitta Lager-Kromnow och Göran Nilzén, samt sedan 2002 Åsa Karlsson. Bland andra till lexikonet knutna personer kan nämnas medeltidsgenealogen Hans Gillingstam som under många år var redaktör, och Bertil Boëthius far, professor skytteanus Simon Boëthius, medlem av dess redaktion.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Andra länder[redigera | redigera wikitext]

Motsvarande nationella biografiska uppslagsverk finns i många andra länder, exempelvis:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Biografi i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
  2. ^ 1 § förordningen (2007:1201) med instruktion för Svenskt biografiskt lexikon.
  3. ^ 3 § förordningen med instruktion för Svenskt biografiskt lexikon.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]