1898
Från Wikipedia
| 1898 – MDCCCXCVIII 115 år sedan |
|
| År 1895 | 1896 | 1897 1898 1899 | 1900 | 1901 |
|
| Årtionde 1870-talet | 1880-talet 1890-talet 1900-talet | 1910-talet |
|
| Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet |
|
| Årtusende 1000-talet |
|
| Året | |
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
|
| Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport |
|
| Teknik och vetenskap Vetenskap |
|
| Andra tideräkningar | |
| Ab Urbe Condita | 2651 |
| Bahá'í- kalendern |
54 – 55 |
| Buddhistisk kalender |
2442 |
| Etiopisk kalender |
1890 – 1891 |
| Nengō (Japan) |
Meiji 31 |
| Judisk kalender |
5658 – 5659 |
| Muslimsk kalender |
1315 – 1316 |
| Persisk kalender (Iran och Afghanistan) |
1276 – 1277 |
| Sakakalendern (Indien) |
1820 – 1821 |
| Thailändsk solkalender |
2441 |
1898 (MDCCCXCVIII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Innehåll |
Händelser [redigera]
Januari [redigera]
- 1 januari - New York City annekterar land från närliggande distrikt, vilket skapar "stor-New York City". Staden delas geografiskt in i fem boroughs: Manhattan, Brooklyn, Queens, Bronx och Staten Island.
- 13 januari - Emile Zola publicerar J'accuse ett brev där franska regeringen anklagas för antisemitism och att felaktigt ha kastat Alfred Dreyfus i fängelse.
Februari [redigera]
- 7-8 februari - USA skickar soldater till Nicaragua för att skydda amerikanska liv och egendom i San Juan del Sur.[1]
- 12 februari - Henry Lindfield från Brightons elbil kör från en kulle i Purley, London, England, på ett träd; och blir världens första dödliga bilolycka på allmän väg.[2][3][4].
Juni [redigera]
- 13 juni – Yukonterritoriet blir ett separat territorium i Kanada, och lämnar Northwest Territories.[5]
April [redigera]
- 5 april - Annie Oakley stödjer kvinnligt deltagande i stridssituationer i USA:s militär genom ett brev till USA:s president John McKinley.[6]
- 20 april - En svensk undsättningsexpedition ger sig av till Sibirien, för att undersöka de starka ryktena om att Andrée-expeditionen skulle finnas där.
USS Maine, som då hon sänks blir en orsak till spansk-amerikanska kriget.
- 25 april - Spansk-amerikanska kriget bryter ut då USA förklarar krig mot Spanien, eftersom USA hävdar att Spanien har sänkt USA:s krigsfartyg USS Maine den 15 februari samma år.[1]
Augusti [redigera]
- 7 augusti - Den svenska Landsorganisationen (LO) bildas. Medlemsförbunden skall bistå varandra vid lockout och när föreningsrätten hotas.
- 19 augusti - En svensk undsättningsexpedition, som letar efter Andrée-expeditionens medlemmar, landstiger på Vitön, dock utan att hitta expeditionens sista läger.
- 30 augusti - Sveriges första fasta biograf, på Kungsträdgårdsgatan i Stockholm, läggs ner.
September [redigera]
- 19 september - Det nya operahuset i Stockholm invigs med Adolf Fredrik Lindblads opera Frondörerna.
November [redigera]
- 5 - USA skickar soldater till Kina för att skydda USA:s legation i Peking och konsulat i Tientsin under konflikt mellan kinesiske kejsarens mor och hennes son.[1]
- 26-27 november - Snöstörmen The Portland Gale slår till mot östra USA.
- November - Unionsmärket avlägsnas ur den norska handelsflaggan.
December [redigera]
- 10 december - Spansk-amerikanska kriget slut då USA och Spanien sluter fred vid ett avtal i Paris i Frankrike. Spanien avträder flera utomeuropeiska områden till USA.
- 31 december - Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Per Oscar Eliasson.
Okänt datum [redigera]
- I Sverige blir skolkök ett obligatoriskt skolämne för flickorna i Stockholms folkskolor.
- I Sverige har tre undersökningsläkare förordnats i Stockholms folkskolor.
- Den svenska riksdagen beslutar att inköpa den järnvägssträcka, som är påbörjad från Luleå över Kiruna till Narvik.
- Den första svensktillverkade bilen provkörs i Surahammar. Konstruktör är Gustaf Eriksson, som kommer att leda den första industriella biltillverkningen i landet vid Vagnfabriks AB i Södertälje.
- Tidskriften Brand, organ för anarkisterna och ungsocialisterna, startas i Stockholm.
- Det första svenska biskopsmötet hålls.
- Glasbruket i Orrefors, Sverige grundas.
- Alfred Nobels testamente överklagas av hans släktingar, men en förlikning ingås.
- Den första av de berömda svenska brevkurserna från Hermods startar.
- Malmö inrättar en renhållningsstyrelse.
- Pesten härjar i Karnataka.
- Skonaren Ellen byggs på ett varv i Danmark, då under namnet Wiliam. I dag seglar hon som skolfartyg och har frivillig besättning samt är även K-märkt.
Födda [redigera]
- 9 januari - Gracie Fields, brittisk skådespelare och sångare.
- 11 januari - Hans Kirk, dansk författare.
- 13 januari - Kaj Munk, dansk författare och motståndsman.
- 14 januari - Olga Appellöf, svensk skådespelare.
- 19 januari - Sanfrid Neander-Nilsson, svensk arkeolog, författare och tidningsman.
- 20 januari - Georg Enders, svensk filmmusikkompositör.
- 22 januari - Thor Modéen, svensk skådespelare och komiker.
- 23 januari - Randolph Scott, amerikansk skådespelare, främst western.
- 24 januari - Karl Hermann Frank, sudettysk nazistisk politiker.
- 1 februari - Leila Denmark, amerikansk pediatriker.
- 3 februari - Alvar Aalto, finländsk arkitekt, formgivare.
- 6 februari - Finn Bernhoft, norsk skådespelare.
- 11 februari - Leó Szilárd, ungersk-amerikansk kärnfysiker och biolog.
- 14 februari - Enzo Ferrari, grundare av bilmärket Ferrari.
- 4 mars
- Georges Dumézil, fransk filolog och religionshistoriker.
- Hans Krebs, tysk general.
- 5 mars - Song Meiling, känd som madame Chiang Kai-shek, kinesisk presidentfru.
- 6 mars - Douglas Håge, svensk skådespelare.
- 18 mars - Murray Van Wagoner, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1941-1943.
- 1 april - William James Sidis, amerikanskt underbarn med omkring 250 i IQ.
- 3 april - Michel de Ghelderode, belgisk författare och journalist.
- 8 april
- E.Y. Harburg, amerikansk manusförfattare, sångtextförfattare och kompositör.
- John Reginald Christie, brittisk seriemördare.
- 10 april - Torsten Quensel, svensk filmjournalist och manusförfattare.
- 14 april - Kai Rosenberg, dansk kompositör, kapellmästare och musiker.
- 26 april - Vicente Aleixandre, spansk författare.
- 28 april - August Hirt, tysk SS-läkare och SS-officer.
- 3 maj - Golda Meir, f. Mabowitz, israelisk premiärminister 1969-1974.
- 6 maj - Konrad Henlein, sudettysk nazistisk politiker.
- 8 maj - Alojzije Stepinac, kroatisk kardinal, saligförklarad.
- 11 maj - Sven Nilsson, svensk skådespelare och operasångare (bas).
- 15 maj - Arletty, fransk modell och skådespelare.
- 22 maj - Axel Wallenberg, svensk skulptör.
- 30 maj - Hjalmar Gullberg, svensk författare.
- 31 maj - Emil A. Lingheim, svensk fotograf, ljudingenjör och regissör.
- 1 juni - Gunnar Edström, svensk professor och politiker (fp).
- 2 juni - Ola Isene, norsk sångare och skådespelare.
- 6 juni - Ninette de Valois, brittisk ballerina och koreograf.
- 22 juni - Erich Maria Remarque, tysk författare.
- 8 juli - Gertie Löweström, svensk skådespelare.
- 10 juli - Renée Björling, svensk skådespelare.
- 13 juli - Julius Schreck, tysk nazist, SS-Oberführer.
- 14 juli - Happy Chandler, amerikansk demokratisk politiker och idrottsledare.
- 17 juli - Berenice Abbott, amerikansk fotograf.
- 19 juli - Olle Hilding, svensk skådespelare.
- 22 juli - Alexander Calder, amerikansk skulptör.
- 23 juli - Bengt Djurberg, svensk skådespelare och sångare.
- 26 juli - Sven Gustafsson, svensk skådespelare.
- 30 juli - Henry Moore, brittisk modernistisk skulptör.
- 2 augusti - Karolina Kózka, polsk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.
- 3 augusti - Helge Lindberg, svensk kompositör och kapellmästare.
- 6 augusti - Fritz Dietrich, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
- 19 augusti - Eleanor Boardman, amerikansk skådespelare.
- 20 augusti
- Vilhelm Moberg, svensk författare.
- Julius Schaub, tysk SS-officer; SS-Obergruppenführer.
- 23 augusti - Sigrid Boo, norsk författare.
- 27 augusti - Per Björkman, svensk skådespelare.
- 29 augusti - Preston Sturges, amerikansk manusförfattare och filmregissör.
- 1 september - Marilyn Miller, amerikansk skådespelare och dansör.
- 9 september – Beverley Nichols, var en brittisk författare och journalist.
- 10 september - Annika Björklund, svensk kompositör och författare.
- 12 september - Ben Shahn, amerikansk målare inom bl.a. expressionismen och socialrealismen.
- 24 september - Harry Persson, svensk tungviktsboxare.
- 26 september - George Gershwin, amerikansk kompositör och pianist.
- 18 oktober - Lotte Lenya, österrikisk-amerikansk sångerska och skådespelare.
- 25 oktober - Philip Bard, amerikansk psykolog.
- 8 november - Marie Prevost, skådespelare.
- 10 november - Bertil Schedin, svensk skådespelare.
- 13 november - Wallace F. Bennett, amerikansk republikansk politiker, senator 1951-1974.
- 17 november - William A. Blakley, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1957 och 1961.
- 21 november - René Magritte, belgisk konstnär.
- 29 november - C S Lewis, irländsk författare.
- 6 december
- Alfred Eisenstaedt, fotojournalist.
- Gunnar Myrdal, svensk nationalekonom, professor, socialdemokratisk politiker.
- 7 december - Georg de Gysser, svensk skådespelare och kläddesigner.
- 9 december
- Emmett Kelly, cirkusclown.
- Clarine Seymour, amerikansk skådespelare.
- Astri Taube, svensk konstnär, skulptör, Evert Taubes hustru.
- 11 december - Nils Ferlin, svensk poet.
- 16 december - Helmuth Groscurth, tysk officer.
- 19 december - Lee E. Emerson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1951-1955.
- Agnes Geijer, svensk textilhistoriker.
- Gunnar Jeanson, svensk musikforskare och skriftställare.
- Trofim Lysenko, ukrainsk forskare, med märkliga teorier om evolution.
Avlidna [redigera]
- 3 januari - Lawrence Sullivan Ross, amerikansk militär och politiker.
- 14 januari - Lewis Carroll, brittisk författare, matematiker, logiker och amatörfotograf.
- 17 januari - Anders Willman, svensk operasångare och teaterchef.
- 18 januari - Henry Liddell, brittisk språkman.
- 1 mars - George Bruce Malleson, anglo-indisk militär och historiker.
- 8 mars - Peter Hansborough Bell, amerikansk demokratisk politiker.
- 12 mars - Zacharias Topelius, finlandssvensk författare, tidningsman och historiker.
- 17 mars - Blanche Bruce, amerikansk republikansk politiker, senator 1875-1881.
- 21 april - Edward C. Walthall, amerikansk general och politiker, senator 1885-1894 och 1895-1898.
- 19 maj
- William Ewart Gladstone, brittisk liberal politiker och premiärminister.
- Oran M. Roberts, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
- 17 juni - Edward Burne-Jones, brittisk målare och illustratör, prerafaelit.
- 11 juli - Omar D. Conger, amerikansk republikansk politiker, senator 1881-1887.
- 30 juli - Otto von Bismarck, preussisk och tysk statsman.
- 3 augusti - Charles Garnier, fransk arkitekt.
- 9 augusti - Frank A. Briggs, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1897-1898.
- 10 september - Elisabeth av Österrike-Ungern, österrikisk kejsarinna och drottning av Ungern.
- 29 september – Louise av Hessen-Kassel, drottning av Danmark sedan 1863, gift med Kristian IX.
- 20 oktober - Charles H. Sheldon, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1893-1897.
- 16 oktober – Torsten Thure Renvall, finsk ärkebiskop sedan 1884.
- 24 oktober - Pierre Puvis de Chavannes, fransk målare inom symbolismen.
- 31 oktober - Joseph R. West, amerikansk republikansk politiker och general, senator 1871-1877.
- 29 november – Hultkläppen, svensk spelman.
- 10 december - Emil Kléen, svensk författare och journalist.
- 19 december - Sir Francis Napier, brittisk politiker.
- 24 december - Charbel Makhlouf, libanesiskt helgon.
- 28 december - Justin Smith Morrill, amerikansk politiker, senator 1867-1898.
Referenser [redigera]
Fotnoter [redigera]
- ^ Penguin Pocket On This Day. Penguin Reference Library. 2006. ISBN 0-141-02715-0
- ^ ”In Memory of Henry Lindfield – First Victim of the Motor Car”. Lin(d)field One Name Group. 1999. http://www.longweb.f9.co.uk/longshot/volume_7/in_memory_of_henry_lindfield_-_first_victim_of_the_motor_car.html. Läst 5 augusti 2010.
- ^ ”Henry Lindfield”. Grace’s Guide. http://www.gracesguide.co.uk/wiki/Henry_Lindfield. Läst 5 augusti 2010.
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Canada_Provinces_A-O.html#Yukon.
- ^ ”The National Archives and Records Administration (NARA)”. http://www.archives.gov/research/recover/example-02.html.. "Letter to President William McKinley from Annie Oakley" läst 24 januari 2008.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör 1898.