Helig birma
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2010-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Helig birma | |
 Helig birma | |
| Information | |
|---|---|
| Vanliga smeknamn | Birma |
| Ursprungsland |  Frankrike |
| Rasstandarder (externa länkar) | SVERAKBirmasällskapet |
| Övrigt | Kategori II och EMS-kod SBI enligt SVERAK |
Helig birma är en raskatt med semilång päls. Den är himalayatecknad, det vill säga att ansiktet, öronen, svansen och benen har en mörkare färg än kroppen, som ska vara svagt ljust färgad i en färg som stämmer med himalayateckningen. Maskfärgen (även kallad pointfärg) på en ung katt visar sig som en mindre fläck på nosen och vidgar sig med åldern.
Masktyperna benämns som solid (enfärgad), tabby (randig) och sköldpadd (oregelbundet färgad).
Historia och legender
I dag vet man hur birman har skapats i början av 1900-talet genom selektiv avel av siameser och colourpointperser med vita tassar. I de blandkullar som föddes så räknades de med vita tassar som birmor, medan de med helt bruna tassar räknades som perser. I samma veva som man skapade rasen uppfann man legenden för att sprida medvetenhet om rasen som gav den ett exklusivt rykte och möjliggjorde mycket höga priser. En av de första kända birmorna som finns på bild är Poupée de Madalpour, en brunmaskad honkatt. Hela historien om birmans uppkomst finns att läsa i The secrets of the sacred cat of Burma, skriven av Alwyn Hill.
Legenden om birmans uppkomst berättades officiellt första gången av major Russel Gordon och följer här:
I Fjärran Östern i det land som kallades Burma finns i öster en sjö som ligger i dalen mellan Mont Du Lughbergen.
Khmerfolket byggde under början av 1700-talet flera tempel för dyrkan och trohet till sina gudar. Här fanns templet Lao-Tsun. I templet bodde det en vit katt med gula ögon som kallades Sinh.
Templets överstepräst hette Kittha Mun-Ha. Hans guldskägg hade guden Song-Hio själv flätat. Kittha Mun-Ha hade alltid Sinh vid sin sida när han tillbad den blåögda gyllene gudinnan Tsun-Kyan-Kse.
Landet invaderades av fienden som nådde ända fram till den heliga ringmuren. På natten samlades templets präster (Kitthas) och gick till gudinnan för att be om hennes hjälp och beskydd. Översteprästen med namnet Kittha Mun-Ha dödades och när hans ande lämnade honom hoppade den vita katten Sinh med ett språng upp på tronen och upp på sin herres huvud som var nedsjunket mot gudinnan.
De församlade prästerna stod förstummade när kattens vita päls ändrade färg till gudinnans gyllene färg. Kattens gula ögon, som Tsun Kyan-Kses guld, och från reflexen av Mun-Has guldskägg blev blå, oändliga och djupa safirer liknande gudinnans ögon. När Sinh sakta vände huvudet mot Södra Porten förvandlades öronen, benen, svansen och ansiktet och fick en färg som den fruktbara jorden.
Bara tassarna som vidrörde prästens silverhår behöll sin vita färg. Katten vände sig mot templets ingång där man nu kunde höra soldaterna närma sig. Prästerna som inför denna syn fått tecken från gudinnan, samlade mod och slog tillbaka inkräktarna genom att stänga de stora bronsportarna och begav sig ner i de underjordiska gångarna. På så sätt räddade de templet.
Kitthas konstaterade att alla templets katter hade genomgått samma förvandling som Sinh. Det var guldfärgade reflexer i deras snövita pälsar, deras tassar var vitbehandskade och deras topasögon hade förvandlats till safirer.
Olycka drabbar den som påskyndar slutet för någon av dessa underbara och vördade katter. Denne kommer att lida de grymmaste kval ända till dess själen som han oroat har lugnat sig.
Typ
I typen skall birman vara något lång och robust i sin kropp. Benen skall vara relativt korta. Huvud skall vara brett med medium nos, utan stop (som persern har), ögonen mandelformade med en djupblå färg. Pälsen skall vara lång men i stort sett sakna underull
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Helig birma.
