Henrik von Cöllen

Henrik von Cöllen var en murarmästare från Tyskland. Han blev föremål för spionieri av Peder Svenske för att utrona trohetsgraden hos von Cöllen. 1536 anmodar Gustav Vasa befallningsmannen i Kalmar, Jöns Nilsson, som begärt en vallmästare vid byggnationen där att vände sig till von Cöllen, efter han utgivit sig för en byggmästare. Redan samma år kallades von Cöllen till Stockholm och Gripsholm. Mellan 1537 och 1545 var han oavbrutet verksam som arbetsledare vid Gripsholm. Under tiden här tycks han ha varit starkt uppskattad av kungen. Han fick bland annat en tomt i Strängnäs och ökade avlöningsförmåner.

1545 placerades von Cöllen i Uppsala, och hans popularitet hos kungen börjar minska. Han anklagas för att vara långsam och oskicklig. 1551 ersattes han som byggmästare i Uppsala av Påvel Schütz, och fick efter detta mindre uppdrag i Strängnäs 1556-57. 1558 överläts han av kungen till sonen Johan, för vilken han arbetade vid Åbo slott i Finland, Nyenskans, Tavastehus och "Nyslott", (förmodligen Olofsborg). Under det ökande byggandet av slott och annat i Sverige visade det sig att von Cöllen bara var en ålderstigen medeltida murarmästare, som saknade möjlighet att ta in de nya impulserna kring slottsbyggande från kontinenten.

Men von Cöllen belönades 1542 med förläning av Strängnäs stad med all årlig skatt, konungs- och biskopssakören och andra utlagor.

Källor

• Henrik von Cöllen, Anders Larsson Målare och Påvel Schütz i Uppsala, Nils Sundquist, 1971.